Life isn't right without you - Episode 88

Justin var fortfarande allvarlig.
Jag petade lite på hans mage. "Hörrö..." sa jag med ett leende och la huvudet på sned.
Justin flashade ett leende.
"Sådärja" sa jag och flinade. Han log ännu mer och böjde sig ner för att kyssa mig. Hans läppar var alldeles mjuka och smakade sött. Jag drog med mig honom till badrummet.
Väl där inne låste jag dörren om oss och började klä av mig. Justin tittade förbryllat på mig och bet sig i läppen.
"Vi tar en dusch innan vi går och lägger oss?" föreslog jag med ett leende.
Justin sa inget utan började istället dra av sig sina kläder som svar på min fråga.
"Så gärna" sa han och följde sedan efter mig bakom duschväggen.



Ungefär en och en halvtimme senare satt vi på sängen, båda två med endast handdukar på oss efter en väldigt lång och varm dusch.
Jag var helt utmattad och la mig ner på sängen, Justin gjorde samma sak och han vände sitt ansikte mot mitt.
Sedan låg han bara där och granskade mig noga. Han släppte inte blicken ifrån mitt ansikte utan tittade bara på mig länge.
Löjligt nog gjorde hans blick mig nervös, jag kunde inte hjälpa att den fick hela mitt skelett att mjukna och jag kände mig som en skumbanan.
Jag tittade in i hans hasselbruna ögon och kände hur det brände till på mina kinder. Justin log brett, antagligen för att han märkte att jag rodnade.
Han lyfte ena handen och strök mig på kinden, jag rös bara av det. Jag tittade på honom och ingen av oss sa någonting. Det behövdes inga ord.

Sandras perspektiv (Nästa dag):

När jag vaknade upp hemma hos Justin på morgonen av mitt alarm så satte jag mig upp ur sängen.
Jag var ovanligt pigg, inte ett dugg trött som jag nästan alltid brukade vara på morgorna när det var dags för skola.
Jag antog att det var pga att jag var med Justin igen, han gav mig energi på något konstigt sett. Det måste ha berott på det, varför var jag annars så pigg nu jämfört med innan?

Jag tassade försiktigt upp ur hans säng för att inte väcka honom och gick sedan till min väska för att dra på mig kläderna som jag skulle ha i skolan.
Som tur var, var det just den här tisdagen som vi skulle till ett museum så jag skulle inte ha en så himla lång dag idag.
Men samtidigt skulle jag mycket hellre velat bara krypa ner i sängen igen och ligga och mysa med Justin hela dagen. Den tanken lockade mycket mer.
Jag tittade på Justin som låg och såg på sidan med öppen mun. Jag log brett när jag såg honom, han var så söt. Jag gick fram och pussade honom på kinden.
Han drog lite på munnen och först trodde jag att han var vaken för han log lite. Men sedan snarkade han högt, jag skrattade till.

När jag kom till skolan så stod redan dom flesta i min klass på skolans parkering, redo för att kliva in i bussen somm vi skulle åka i till museumet.
"Där är du Williams! Vi har väntat på dig" sa min lärare Mr. Thyne.
"Förlåt att jag är sen, fastnade i trafiken" ursäktade jag mig.
"Det är okej, vi väntar inte bara på dig" svarade han och log. "Jag bara skojade lite med dig."
Jag tittade på honom och log lite mot honom, sedan klev jag på bussen. Jag gillade verkligen Mr. Thyne, eftersom han verkade gilla mig och alltid var trevlig mot mig.
Jag såg Linnea och Vanessa sitta långt bak i bussen, dom satt och pratade och skrattade tillsammans med några andra i min klass.
Jag hälsade på alla i min klass när jag passerade dom och sedan när jag kom bak så hälsade jag på alla dom också.
Jag satte mig ner på en ledig plats bredvid en kille i min klass som heter Gordon. Han log mot mig och verkade inte ha mycket emot att jag satt bredvid honom.
Gordon var en mycket snäll kille som alltid var glad och trevlig mot mig. Han var väldigt duktig i skolan och det ledde till att en del ibland körde med honom och han blev ibland retad...
"Hur är det med dig?" frågade Gordon och log vänligt mot mig.
"Det är bara bra med mig, hur är det själv?"
"Med mig är det bra..." svarade han lite svävande och sedan tvekade han lite och bet sig i läppen. "Jag hörde att Justin är här och hälsar på... Det måste väl vara roligt, för dig menar jag?" frågade han sedan försiktigt.
"Ja, jo... Det är det" svarade jag och log lite.
"Förlåt ifall jag är jobbig som tar upp honom, antar att alla alltid pumpar dig om detaljer?" gissade han. Jag skrattade lite.
"Ja, dom flesta gör det. Men ärligt Gordon, det gör inget" lovade jag.



Resten av bussresan satt vi alla och pratade och jag hade väldigt kul. Efter cirka 40 minuter så var vi framme vid museumet och vi alla klev ur bussen.
Mr. Thyne delade in oss i grupper om tre och sedan fick vi uppgifter som vi skulle lösa tillsammans i gruppen. Jag hamnade i en grupp med en tjej som hette Janica och en kille som hette Noah.
Jag tyckte mycket om dom båda så det skulle nog bli en ganska kul dag trots allt. Och till min stora förtjusning var det ett museum som handlade om forntida djur som tex dinosaurier.
Jag hade varit intresserad av det i hemlighet sedan jag varit liten och när jag varit mindre så hade jag drömt om att bli en arkeolog när jag blev äldre.
Vi jobbade bra tillsammans i gruppen och det kändes som att det inte hade gått någon lång stund alls innan det var dags för att äta lunch och sedan åka hem.

Vi alla gick och hämtade våra väskor och jag tog upp min mobil som jag hade glömt där i min väska och såg att jag hade ett missat samtal ifrån Justin.
Jag tryckte på "ringa upp-knappen" och det gick inte mer än tre signaler innan jag hörde Justins röst på andra sidan linjen.
"Hej baby" svarade han glatt. "Jag har försökt ringa dig"
"Hej! Ja, jag vet men jag hade inte mobilen på mig" sa jag.
"Jaha, vart är du nu?" frågade han.
"På museum med min klass, men vi ska bara äta lunch sen ska vi börja åka hem"
"När är du hemma? Jag är påväg till Nick nu me-..." började han.
"Du är påväg vart?" frågade jag, förmodligen ganska högt för många i min klass vände sina huvuden mot mitt håll.
"Till Nick, vi skulle ju snacka med honom" svarade han som om det var självklart.
"Ja, men... Jag måste vara med när du pratar med honom" svarade jag snabbt.
"Varför? Jag kan ta hand om honom själv" sa Justin kaxigt. Jag suckade.
"Det är just det som är grejen Justin, du kommer bara bli arg och hota honom med något i stil med 'om du sårar Selena så kommer du råka illa ut', eller något sånt, och jag vill inte att du ska bli arg på honom igen..." sa jag lågt för att inte alla nyfikna öron i närheten skulle höra vad jag sa.
Men jag märkte ändå att flera satt och tjuvlyssnade, antagligen för att dom förstod att det var Justin jag pratade med. Dom hade inte vant sig än, om dom nu någon gång skulle göra det...
"Okej då... Jag väntar på dig när du kommer tillbaka till skolan, ska jag vara där om lite mer än en timma?" sa han tillslut.
"Tack Justin! Ja, det blir bra, ses då. Puss"
"Puss, älskar dig" sa han och sedan lade vi på.

Jag gick tillbaka till dom andra och slog mig ner för att börja äta. Jag kände en del blickar på mig men låtsades inte om det utan började istället prata med mina vänner medans jag åt.

Kommentarer
Postat av: Svarten97

Love this stoooory! ;)

2011-03-08 @ 15:02:55
URL: http://Svarten97.devote.se
Postat av: Anonym

asbra

2011-03-08 @ 18:08:14

Lämna gärna en kommentar här;

Namn:
Kommer du tillbaka?

E-postadress; (publiceras ej)

URL/Din bloggadress;

Din kommentar;

Trackback
RSS 2.0