Life is'nt right without you - Episode 57
2011-01-31 @ 23:34:03"Ska vi se en komedi? Easy A kanske?" frågade jag.
"Sure! Har aldrig sett den" svarade Justin och började ta av sig sin huvtröja. Jag tog fram filmen och satt i den i DVD-spelaren medans jag sneglade på Justin och spanade in hans vältränade armar.
Jag tog på mig ett par korta shorts och ett linne. Jag kände Justins blick i ryggen när jag bytte om, men det struntade jag i.
Sen la jag mig bredvid honom i sängen och tryckte på play. Han drog mig intill sig och jag la huvudet på hans bröstkorg. Vi låg så och myste genom hela filmen.
Jag kände mig glad igen nu när jag hade honom här, vid min sida.
Jag somnade någon gång under filmen och jag drömde en konstig dröm den natten. Jag drömde att alla i skolan stirrade på mig och tog kort på mig, det var väldigt konstigt.
Jag gick in på skolans tjejtoalett och väl där inne skrek tjejerna när dom såg mig. Jag fattade ingenting utan tittade bara konstigt på dom och forsatte gå mot spegeln.
Jag tittade på mig själv i den och tog sedan chockat med handen på min ena kind. Jag såg ut som Justin, jag var Justin.
Sedan vaknade jag av att jag hörde någon mumla i mitt öra och kände någon pussa mig på pannan. Jag öppnade försiktigt ögonen och såg Justin sitta där och le.
"Godmorgon" sa han.
"Justin?" sa jag förvirrat. Han skrattade.
"Ja?" sa han.
"Sorry, jag hade en konstig dröm.." sa jag och skakade på huvudet.
"Vad drömde du?" frågade han nyfiket.
"Jag drömde... Nej glöm det, det låter bara psyko.. Haha" svarade jag.
"Snälla berätta" sa han och gjorde en puppyface-min.
"Okej då... Jag drömde att jag var du" svarade jag.
"Drömde du om mig?" frågade han och det ryckte lite i hans ena mungipa.
"Inte direkt om dig, snarare att jag var dig" sa jag.
"Gulligt iallafall" sa han och pussade mig på pannan igen. Jag stängde ögonen igen, det gjorde ont att hålla dom öppna. Jag var ju nyvaken.
"Vad är klockan?" frågade jag.
"Halv nio. Sorry att jag väcker dig nu men jag måste iväg och göra lite saker" sa han och strök bort en hårslinga som låg snett över mitt ansikte.
"Vadå för saker?" frågade jag nyfiket.
"Jag ska först till en photoshoot, sen till ett sjukhus, efter det så har jag några timmar ledigt så då ska jag bara slappa. Sen ikväll ska jag till Ellen Degeneres show" svarade han.
"Okej" mumlade jag. Jag kände att jag höll på att somna om. Det var ju väldigt tidigt på morgonen.
"Du kan sova älskling, jag ringer dig senare" sa han och hans läppar mot mina var det sista jag kände innan jag somnade om.
Jag vaknade upp klockan ett av att min telefon ringde. Det var Vanessa.
"Sandra" mumlade jag trött.
"Godmorgon sjusovare!" kvittrade Vanessa.
"Mhm, godmorgon" sa jag och försökte låta pigg. Vanessa fnissade åt mig.
"Jo, jag undrar om du har lust att åka ner till city och äta lunch med mig och Linnéa?" sa hon sedan.
"Sure! Söndagslunch, vad mysigt" svarade jag och blev genast lite piggare när jag visste att jag skulle träffa mina bästisar idag.
"Kul! Vi kommer och hämtar upp dig om en timme. Puss" sa hon glatt och la på.
Jag reste mig snabbt upp ur sängen, tog en dusch, klädde på mig ett par svarta shorts, en blommig topp, mina röda converse och lockade mitt bruna hår litegrann.
Linnéa och Vanessa kom och hämtade upp mig och sen åkte vi ner till en italiensk lunchrestaurang och satt där länge och åt och snackade.
Jag berättade om mig och Justin och om att vi hade löst allt. Linnéa pratade på om sin nya kille och Vanessa berättade att hon äntligen hade kommit över sitt idiotiska ex.
När klockan var fem åkte vi ner till stranden och tog varsin glass och fortsatte vårat samtal medans vi promenerade längs strandpromenaden. Beachen var helt proppad med folk som surfade, solade, badade, skejtade, spelade volleyboll och hade skoj.
Plötsligt ringde min telefon. "Baby" spelades. Jag log stort, plockade upp mobilen och svarade:
"Hej baby! Hur går det?"
"Hej älskling, jo det har gått jättebra. Har precis kommit ut från sjukhuset. Hälsade på några cancersjuka barn och spelade in lite till musikvideon till "Pray" Vad gör du?" sa Justin.
"Okej, vad bra! Jag är på stranden med Linnéa och Vanessa, vi har ätit lunch tillsammans och catchat up" sa jag.
"Najs! Hälsa dom från mig" sa Justin.
"Dom hälsar tillbaka!" sa jag och skrattade lite åt mina bästisar som stog och hoppade brevid mig.
"Haha okej. Förresten, jag ringde för att fråga dig om du vill hänga med på Ellen Degeneres show ikväll, och sitta i publiken?" frågade Justin glatt.
"JA! Gärna, det vore jättekul" svarade jag och sken upp.
"Yes, hoppades att du skulle säga det! Vi ska vara där halv åtta. Ska jag hämta upp dig snart så kan vi hänga lite innan?" sa Justin.
"Okej! Ja det blir bra. Jag kan möta dig på något annat ställe, det är så mycket folk här...Tänker på fansen och paparazzi-fotograferna" sa jag.
"Du är så omtänksam. Men ja, vi kan kanske ses på Apple street om...en kvart?" frågade han och jag hörde hur han log.
"Absolut! Vi ses där snygging. Puss" sa jag.
"Love you" sa Justin och la på.
"Jag ska hänga med Justin till The Ellen Degeneres Show!" sa jag exalterat när Vanessa och Linnéa undrade vad vi hade snackat om.
"Wow! Gud vad kul!" sa dom i kör.
"Haha ja! Sorry att jag måste dra nu. Tack för en jättemysig dag tjejer! Vi ses" sa jag och kramade om dom.
Sedan började jag gå mot Apple Street. När jag kom fram fick jag vänta ett tag på att Justin skulle dyka upp.
Efter 5 minuter kom han, Scooter och Kenny körandes i Justins Range Rover. De vinkade.
Justin hoppade ut ur bilen, kramade om mig och sen satte vi oss i baksätet tillsammans. Vi kysste varandra och jag kunde känna fjärilarna surra runt i magen på mig. Jag skulle nog aldrig vänja mig vid vilken fantastisk pojkvän jag hade.
Vi körde hem till Justin och var där och slappade och fixade i ordning oss, tills det var dags att åka till Warner Bros Studios där Ellens show hölls.
Kommentera! :)
"Sure! Har aldrig sett den" svarade Justin och började ta av sig sin huvtröja. Jag tog fram filmen och satt i den i DVD-spelaren medans jag sneglade på Justin och spanade in hans vältränade armar.
Jag tog på mig ett par korta shorts och ett linne. Jag kände Justins blick i ryggen när jag bytte om, men det struntade jag i.
Sen la jag mig bredvid honom i sängen och tryckte på play. Han drog mig intill sig och jag la huvudet på hans bröstkorg. Vi låg så och myste genom hela filmen.
Jag kände mig glad igen nu när jag hade honom här, vid min sida.
Jag somnade någon gång under filmen och jag drömde en konstig dröm den natten. Jag drömde att alla i skolan stirrade på mig och tog kort på mig, det var väldigt konstigt.
Jag gick in på skolans tjejtoalett och väl där inne skrek tjejerna när dom såg mig. Jag fattade ingenting utan tittade bara konstigt på dom och forsatte gå mot spegeln.
Jag tittade på mig själv i den och tog sedan chockat med handen på min ena kind. Jag såg ut som Justin, jag var Justin.
Sedan vaknade jag av att jag hörde någon mumla i mitt öra och kände någon pussa mig på pannan. Jag öppnade försiktigt ögonen och såg Justin sitta där och le.
"Godmorgon" sa han.
"Justin?" sa jag förvirrat. Han skrattade.
"Ja?" sa han.
"Sorry, jag hade en konstig dröm.." sa jag och skakade på huvudet.
"Vad drömde du?" frågade han nyfiket.
"Jag drömde... Nej glöm det, det låter bara psyko.. Haha" svarade jag.
"Snälla berätta" sa han och gjorde en puppyface-min.
"Okej då... Jag drömde att jag var du" svarade jag.
"Drömde du om mig?" frågade han och det ryckte lite i hans ena mungipa.
"Inte direkt om dig, snarare att jag var dig" sa jag.
"Gulligt iallafall" sa han och pussade mig på pannan igen. Jag stängde ögonen igen, det gjorde ont att hålla dom öppna. Jag var ju nyvaken.
"Vad är klockan?" frågade jag.
"Halv nio. Sorry att jag väcker dig nu men jag måste iväg och göra lite saker" sa han och strök bort en hårslinga som låg snett över mitt ansikte.
"Vadå för saker?" frågade jag nyfiket.
"Jag ska först till en photoshoot, sen till ett sjukhus, efter det så har jag några timmar ledigt så då ska jag bara slappa. Sen ikväll ska jag till Ellen Degeneres show" svarade han.
"Okej" mumlade jag. Jag kände att jag höll på att somna om. Det var ju väldigt tidigt på morgonen.
"Du kan sova älskling, jag ringer dig senare" sa han och hans läppar mot mina var det sista jag kände innan jag somnade om.
Jag vaknade upp klockan ett av att min telefon ringde. Det var Vanessa.
"Sandra" mumlade jag trött.
"Godmorgon sjusovare!" kvittrade Vanessa.
"Mhm, godmorgon" sa jag och försökte låta pigg. Vanessa fnissade åt mig.
"Jo, jag undrar om du har lust att åka ner till city och äta lunch med mig och Linnéa?" sa hon sedan.
"Sure! Söndagslunch, vad mysigt" svarade jag och blev genast lite piggare när jag visste att jag skulle träffa mina bästisar idag.
"Kul! Vi kommer och hämtar upp dig om en timme. Puss" sa hon glatt och la på.
Jag reste mig snabbt upp ur sängen, tog en dusch, klädde på mig ett par svarta shorts, en blommig topp, mina röda converse och lockade mitt bruna hår litegrann.
Linnéa och Vanessa kom och hämtade upp mig och sen åkte vi ner till en italiensk lunchrestaurang och satt där länge och åt och snackade.
Jag berättade om mig och Justin och om att vi hade löst allt. Linnéa pratade på om sin nya kille och Vanessa berättade att hon äntligen hade kommit över sitt idiotiska ex.
När klockan var fem åkte vi ner till stranden och tog varsin glass och fortsatte vårat samtal medans vi promenerade längs strandpromenaden. Beachen var helt proppad med folk som surfade, solade, badade, skejtade, spelade volleyboll och hade skoj.
Plötsligt ringde min telefon. "Baby" spelades. Jag log stort, plockade upp mobilen och svarade:
"Hej baby! Hur går det?"
"Hej älskling, jo det har gått jättebra. Har precis kommit ut från sjukhuset. Hälsade på några cancersjuka barn och spelade in lite till musikvideon till "Pray" Vad gör du?" sa Justin.
"Okej, vad bra! Jag är på stranden med Linnéa och Vanessa, vi har ätit lunch tillsammans och catchat up" sa jag.
"Najs! Hälsa dom från mig" sa Justin.
"Dom hälsar tillbaka!" sa jag och skrattade lite åt mina bästisar som stog och hoppade brevid mig.
"Haha okej. Förresten, jag ringde för att fråga dig om du vill hänga med på Ellen Degeneres show ikväll, och sitta i publiken?" frågade Justin glatt.
"JA! Gärna, det vore jättekul" svarade jag och sken upp.
"Yes, hoppades att du skulle säga det! Vi ska vara där halv åtta. Ska jag hämta upp dig snart så kan vi hänga lite innan?" sa Justin.
"Okej! Ja det blir bra. Jag kan möta dig på något annat ställe, det är så mycket folk här...Tänker på fansen och paparazzi-fotograferna" sa jag.
"Du är så omtänksam. Men ja, vi kan kanske ses på Apple street om...en kvart?" frågade han och jag hörde hur han log.
"Absolut! Vi ses där snygging. Puss" sa jag.
"Love you" sa Justin och la på.
"Jag ska hänga med Justin till The Ellen Degeneres Show!" sa jag exalterat när Vanessa och Linnéa undrade vad vi hade snackat om.
"Wow! Gud vad kul!" sa dom i kör.
"Haha ja! Sorry att jag måste dra nu. Tack för en jättemysig dag tjejer! Vi ses" sa jag och kramade om dom.
Sedan började jag gå mot Apple Street. När jag kom fram fick jag vänta ett tag på att Justin skulle dyka upp.
Efter 5 minuter kom han, Scooter och Kenny körandes i Justins Range Rover. De vinkade.
Justin hoppade ut ur bilen, kramade om mig och sen satte vi oss i baksätet tillsammans. Vi kysste varandra och jag kunde känna fjärilarna surra runt i magen på mig. Jag skulle nog aldrig vänja mig vid vilken fantastisk pojkvän jag hade.
Vi körde hem till Justin och var där och slappade och fixade i ordning oss, tills det var dags att åka till Warner Bros Studios där Ellens show hölls.
Kommentera! :)
Life is'nt right without you - Episode 56
2011-01-31 @ 19:25:08Jag tog fram en ryggsäck och slängde i ett par kalsonger och lite andra saker. Sen tog jag på mig en tjocktröja och efter det så gick jag fram till Sandra och sträckte ut min hand mot henne.
"Ska vi åka?" frågade jag.
"Visst" svarade hon och tog min hand.
Vi gick ner och tog på oss våra skor och jackor. Sen gick vi ut till min bil och satte oss i den.
När jag skulle köra ut från uppfarten så kom en annan bil och svängde in som blockerade våran väg. Jag kände igen personen bakom ratten på den andra bilen och klev ur för att hälsa.
Ryan klev ur bilen och på passagerarsidan så klev Christian ut. Dom båda flinade mot mig och verkade sen bli förvånade när Sandra också klev ur min bil och ställde sig bredvid mig.
"Så det var därför du var tvungen att dra" sa Ryan retsamt till Sandra och kastade en menande blick på mig.
Vad snackade han om? Hade dom två umgåtts tidigare idag? Jag kände att jag blev lite svartsjuk men sen kom jag på att jag lovat att inte bli svartsjuk på allt..
"Ja precis" svarade hon och flinade åt honom.
"Nästa gång tar jag dig på xbox" sa Christian kaxigt.
"Nej det kommer du inte att göra!" sa Sandra utmanande.
"Hallå? Jag hänger inte med.. När var ni alla med varann?" frågade jag och skrattade lite.
"Tidigare idag. Caitlin ringde och frågade ifall jag ville komma. Då var Ryan, Christian och Chaz också med" förklarade Sandra.
Jag andades ut. Fan va löjlig du är Justin, hon är ju redan din. Sluta nu.. tänkte jag.
"Aha okej. Vad vill ni då grabbar?" frågade jag Christian och Ryan.
"Vi tänkte fråga ifall du ville spela lite xbox, jag ringde din mamma tidigare och hon sa att ni hade köpt hem sjukt mycket godis" sa Ryan och flinade.
"Har vi?" frågade jag och skrattade åt honom. "Men vi ska hem till Sandra, ska sova där så jag är inte hemma ikväll. Men jag är säker på att det är lugnt att ni är hemma hos mig och käkar upp mitt godis iallafall."
"Coolt" sa Ryan och slog mig retsamt på armen. Christian stod och stirrade på Sandra. Först försökte jag att inte tänka på det sen blev jag lite irriterad.
Jag sneglade på Sandra och sedan la jag demonstrativt min arm runt hennes midja. Hon log mot mig.
"Då ses vi då" sa Ryan och verkade väldigt taggad på att gå hem till mig. Jag skrattade.
"Ja det gör vi, hejdå" sa jag och drog Sandra närmare mig. Vi började gå mot min bil igen.
"Hejdå" sa hon till dom och log.
"Hejdå Sandra, vi ses" sa Ryan sedan började han springa mot mitt hus.
"Hejdå" sa Christian och gick efter Ryan.
Vi satte oss i min bil och sedan åkte vi hem till henne. Resan gick fort och jag parkerade bilen på gatan nedanför hennes hus.
"Hoppas ingen är hemma.." mumlade Sandra lågt medans hon fumlade med hemnycklarna.
"Äsch, det är lugnt" svarade jag och kramade henne bakifrån. Jag andades in hennes goda doft.
"Är det någon hemma?" ropade Sandra när vi kom in i hennes hall. Ingen svarade.
"Verkar inte som det iallafall" sa jag. Hon tog av sig sin jacka och jag tog den och hängde upp den på en galje.
Vi gick upp till hennes rum. Sandra slängde väskan på golvet och sedan la hon sig på sin säng och suckade lite. Jag gick fram till sängen, la mig på sidan brevid och tittade på henne.
"What are you looking at?" frågade hon flörtigt och fnissade lite.
"Bara den sötaste tjejen som finns" sa jag och log stort.
Jag lutade mig över Sandra och kysste henne mjukt. Jag kände hur hon log i slutet av kyssen. Vi tittade så på varandra ett tag, men sedan såg hon väldigt allvarlig ut. Jag blev lite orolig och började tro att hon hade ångrat sig om oss. Jag skulle precis öppna munnen för att fråga henne när hon såg lurig ut och sa:
"Är du sugen på glass?" Jag skrattade.
"Puuuh"
"Haha va?" frågade Sandra.
"Jag trodde det var något allvarligt, fan vad du skrämde mig, haha! Men gärna, jag tackar inte nej till glass" sa jag. Sandra skrattade åt mig.
"Kommer strax" sa hon sedan och försvann ner för trappan medans jag låg kvar på hennes säng.
Efter ett tag kom jag på att jag skulle twittra så jag gick fram till hennes skrivbord, slog på datan och satte mig ner.
Sandras perspektiv
När jag kom upp till mitt rum igen med glasskålarna i händerna såg jag Justin sitta och posa framför min laptop.
"Vad gör du?" sa jag och skrattade lite.
"Kom..." sa han och log.
Jag gick fram till datan och ställde mig bakom Justin, la mina händer på hans axlar och började massera honom mjukt. Han höll på att ta kort i webcamen.
"Wow, du är duktig" flinade han. Jag fortsatte ett tag och lutade sedan mitt huvud mot Justins axel. Han vände huvudet mot mitt håll och pussade mig på pannan. *Klick*
Justin klappade med handen på sitt lår. Jag satt mig ner i hans knä och han la armarna runt min midja.
Jag lutade mig mot hans ansikte och sedan kysstes vi länge. *Klick*
Det var så mysigt att sitta där att jag glömde bort att vi satt framför webcamen. *Klick, klick, klick* Justin fortsatte trycka på knappen.
Vi slutade kyssas och tittade på varandra och skrattade. Justin bet sig i läppen. Åh, jag älskade när han gjorde så.
"Vill du se en film?" frågade jag och log.
"Gärna" svarade Justin och pussade mig.
Jag klev upp från hans famn och gick fram till min bokhylla där jag hade min filmsamling.
"Ska vi se en komedi? Easy A kanske?" frågade jag.
"Sure! Har aldrig sett den" svarade Justin och började ta av sig sin huvtröja. Jag tog fram filmen och satt i den i DVD-spelaren medans jag sneglade på Justin och spanade in hans vältränade armar.
Jag tog på mig ett par korta shorts och ett linne. Jag kände Justins blick i ryggen när jag bytte om, men det struntade jag i.
Sen la jag mig bredvid honom i sängen och tryckte på play. Han drog mig intill sig och jag la huvudet på hans bröstkorg. Vi låg så och myste genom hela filmen.
Jag kände mig glad igen nu när jag hade honom här, vid min sida.
"Ska vi åka?" frågade jag.
"Visst" svarade hon och tog min hand.
Vi gick ner och tog på oss våra skor och jackor. Sen gick vi ut till min bil och satte oss i den.
När jag skulle köra ut från uppfarten så kom en annan bil och svängde in som blockerade våran väg. Jag kände igen personen bakom ratten på den andra bilen och klev ur för att hälsa.
Ryan klev ur bilen och på passagerarsidan så klev Christian ut. Dom båda flinade mot mig och verkade sen bli förvånade när Sandra också klev ur min bil och ställde sig bredvid mig.
"Så det var därför du var tvungen att dra" sa Ryan retsamt till Sandra och kastade en menande blick på mig.
Vad snackade han om? Hade dom två umgåtts tidigare idag? Jag kände att jag blev lite svartsjuk men sen kom jag på att jag lovat att inte bli svartsjuk på allt..
"Ja precis" svarade hon och flinade åt honom.
"Nästa gång tar jag dig på xbox" sa Christian kaxigt.
"Nej det kommer du inte att göra!" sa Sandra utmanande.
"Hallå? Jag hänger inte med.. När var ni alla med varann?" frågade jag och skrattade lite.
"Tidigare idag. Caitlin ringde och frågade ifall jag ville komma. Då var Ryan, Christian och Chaz också med" förklarade Sandra.
Jag andades ut. Fan va löjlig du är Justin, hon är ju redan din. Sluta nu.. tänkte jag.
"Aha okej. Vad vill ni då grabbar?" frågade jag Christian och Ryan.
"Vi tänkte fråga ifall du ville spela lite xbox, jag ringde din mamma tidigare och hon sa att ni hade köpt hem sjukt mycket godis" sa Ryan och flinade.
"Har vi?" frågade jag och skrattade åt honom. "Men vi ska hem till Sandra, ska sova där så jag är inte hemma ikväll. Men jag är säker på att det är lugnt att ni är hemma hos mig och käkar upp mitt godis iallafall."
"Coolt" sa Ryan och slog mig retsamt på armen. Christian stod och stirrade på Sandra. Först försökte jag att inte tänka på det sen blev jag lite irriterad.
Jag sneglade på Sandra och sedan la jag demonstrativt min arm runt hennes midja. Hon log mot mig.
"Då ses vi då" sa Ryan och verkade väldigt taggad på att gå hem till mig. Jag skrattade.
"Ja det gör vi, hejdå" sa jag och drog Sandra närmare mig. Vi började gå mot min bil igen.
"Hejdå" sa hon till dom och log.
"Hejdå Sandra, vi ses" sa Ryan sedan började han springa mot mitt hus.
"Hejdå" sa Christian och gick efter Ryan.
Vi satte oss i min bil och sedan åkte vi hem till henne. Resan gick fort och jag parkerade bilen på gatan nedanför hennes hus.
"Hoppas ingen är hemma.." mumlade Sandra lågt medans hon fumlade med hemnycklarna.
"Äsch, det är lugnt" svarade jag och kramade henne bakifrån. Jag andades in hennes goda doft.
"Är det någon hemma?" ropade Sandra när vi kom in i hennes hall. Ingen svarade.
"Verkar inte som det iallafall" sa jag. Hon tog av sig sin jacka och jag tog den och hängde upp den på en galje.
Vi gick upp till hennes rum. Sandra slängde väskan på golvet och sedan la hon sig på sin säng och suckade lite. Jag gick fram till sängen, la mig på sidan brevid och tittade på henne.
"What are you looking at?" frågade hon flörtigt och fnissade lite.
"Bara den sötaste tjejen som finns" sa jag och log stort.
Jag lutade mig över Sandra och kysste henne mjukt. Jag kände hur hon log i slutet av kyssen. Vi tittade så på varandra ett tag, men sedan såg hon väldigt allvarlig ut. Jag blev lite orolig och började tro att hon hade ångrat sig om oss. Jag skulle precis öppna munnen för att fråga henne när hon såg lurig ut och sa:
"Är du sugen på glass?" Jag skrattade.
"Puuuh"
"Haha va?" frågade Sandra.
"Jag trodde det var något allvarligt, fan vad du skrämde mig, haha! Men gärna, jag tackar inte nej till glass" sa jag. Sandra skrattade åt mig.
"Kommer strax" sa hon sedan och försvann ner för trappan medans jag låg kvar på hennes säng.
Efter ett tag kom jag på att jag skulle twittra så jag gick fram till hennes skrivbord, slog på datan och satte mig ner.
Sandras perspektiv
När jag kom upp till mitt rum igen med glasskålarna i händerna såg jag Justin sitta och posa framför min laptop.
"Vad gör du?" sa jag och skrattade lite.
"Kom..." sa han och log.
Jag gick fram till datan och ställde mig bakom Justin, la mina händer på hans axlar och började massera honom mjukt. Han höll på att ta kort i webcamen.
"Wow, du är duktig" flinade han. Jag fortsatte ett tag och lutade sedan mitt huvud mot Justins axel. Han vände huvudet mot mitt håll och pussade mig på pannan. *Klick*
Justin klappade med handen på sitt lår. Jag satt mig ner i hans knä och han la armarna runt min midja.
Jag lutade mig mot hans ansikte och sedan kysstes vi länge. *Klick*
Det var så mysigt att sitta där att jag glömde bort att vi satt framför webcamen. *Klick, klick, klick* Justin fortsatte trycka på knappen.
Vi slutade kyssas och tittade på varandra och skrattade. Justin bet sig i läppen. Åh, jag älskade när han gjorde så.
"Vill du se en film?" frågade jag och log.
"Gärna" svarade Justin och pussade mig.
Jag klev upp från hans famn och gick fram till min bokhylla där jag hade min filmsamling.
"Ska vi se en komedi? Easy A kanske?" frågade jag.
"Sure! Har aldrig sett den" svarade Justin och började ta av sig sin huvtröja. Jag tog fram filmen och satt i den i DVD-spelaren medans jag sneglade på Justin och spanade in hans vältränade armar.
Jag tog på mig ett par korta shorts och ett linne. Jag kände Justins blick i ryggen när jag bytte om, men det struntade jag i.
Sen la jag mig bredvid honom i sängen och tryckte på play. Han drog mig intill sig och jag la huvudet på hans bröstkorg. Vi låg så och myste genom hela filmen.
Jag kände mig glad igen nu när jag hade honom här, vid min sida.
Ny vecka, ny start!
2011-01-31 @ 13:04:19Hej!
Dom senaste dagarna så har uppdateringen varit lite dålig men jag (sandra) har haft fullt upp hela helgen och Sofia har inte haft nån data för hon håller på och flyttar. Men idag så ska vi vara med varann så ni får en ny del direkt när vi slutat skolan och kommit hem till mig! :)
Hoppas ni alla har en bra dag! Kram
Life is'nt right without you - Episode 55
2011-01-30 @ 01:13:42"Jag vill vara din" sa jag efter en stund. Justin sa inget utan drog mig bara närmre intill honom.
Sedan pussade han min panna och höll om mig. Jag log och la mitt huvud på hans bröstkorg.
Det kändes underbart att få känna hans andetag och höra hans hjärtslag. Jag tittade upp på honom och han mötte min blick.
"Du är den finaste jag vet" sa han. Våra ansikten möttes och vi kysste varandra.
"Jag älskar dig Justin, på riktigt" sa jag. Han log stort.
"Och jag älskar dig, mitt hjärta" sa han och kramade om mig hårdare. Vi kysstes igen...
Det kändes så himla rätt, hans läppar mot mina. Jag drog honom närmare mig och jag ville inte släppa taget om honom. Kyssen tog slut men vi låg kvar och höll om varandra.
Hans ena arm låg bakom min nacke och han strök med handen längs min ena arm och jag fick rysningar.
Hans andra hand hade han på min kind och han smekte min kind med sin ena tumme. Jag skulle kunnat lega där i en evighet.
Han sa ingenting, inte jag heller. Jag visste inte ens vad jag skulle säga. För om jag sa någonting så skulle det förmodligen bara sabotera den här perfekta stunden.
Vi låg där länge, jag vet inte hur länge för jag höll inte koll på klockan. Plötsligt ringde Justins mobil. Han satte sig försiktigt upp för att inte göra illa mig.
"Justin" svarade han. Han satt tyst och sen spärrade han upp ögonen. "Var det ikväll?" frågade han och lät stressad. "Aha, mm.." fortsatte han. "Nej jag kommer inte, inte ikväll. Jag ska vara med Sandra... Aa bra. Hejdå, vi hörs" sa han och sedan la han på.
"Vem var det där?" frågade jag nyfiket.
"Scooter" svarade han. "Jag skulle egentligen ha åkt hem till honom idag, vi skulle käka och kolla på film. Hela crewet."
"Okej, men var inte Scooter här nyss?" frågade jag förvånat.
"Han åkte för ett tag sen. Ungefär när jag kom hem" svarade han.
"Jaha.. Är du säker på att du inte ska med dit då?" frågade jag tveksamt.
"Helt säker. Jag vill vara med dig ikväll, ingen annan.."
"Jag kan följa med dig ifall du verkligen vill dit?" föreslog jag.
"Nej, vi stannar hemma ikväll" svarade han bestämt och pussade mig på näsan.
"Okej" svarade jag och log lite mot honom. Det gjorde mig faktiskt glad att han hellre umgicks med mig än med sitt crew.
Jag satte mig upp i hans säng, bredvid honom. Han sneglade lite på min hand och tog den försiktigt. Jag kramade om hans hand med min och då verkade hans nervositet lägga sig lite.
Det var fortfarande lite spänt mellan oss men jag försökte att inte tänka på det. Det var nog ändå självklart med tanke på att vi nyss bråkat? Det skulle ju bli som vanligt snart, hoppades jag iallafall.
"Hallå Sandra?" sa Justin och viftade med händerna framför mitt ansikte. Jag blinkade med ögonen några gånger.
"Jag fick stillblick" sa jag.
"På mig?" frågade han lite flörtigt. Jag skrattade.
"Ja precis... Du, vill du sova hos mig inatt?" frågade jag och jag kände mig faktiskt nervös. Tänk om han skulle säga nej? Till min stora lättnad sken han upp.
"Gärna, jag måste bara fråga mamma.."
Justins perspektiv
Jag släppte hennes hand och sen sprang jag ner för trappan till nedervåningen.
"Mamma?" ropade jag.
"I köket" ropade hon tillbaka. Jag sprang in till köket och där satt hon och läste en tidning.
"Hej" sa hon och skrattade när jag bromsade in vid dörren och höll på att ramla. "Varför är du så glad helt plötsligt? Du har ju varit så nere?" frågade hon.
"Ja jag..." började jag men ändrade mig. "...Sandra är här och jag undrar ifall jag får sova hos henne idag. Om det går bra?"
"Ja det är klart det går bra. Men bråkade inte ni nyss..?" frågade mamma oroligt.
"Nej vi har löst det. Det var bara missförstånd. Oroa dig inte" sa jag och gick fram och kramade henne. Hon pussade mig på kinden.
"Ring mig imorgon" sa hon när jag gick iväg.
"Självklart" ropade jag över axeln.
Jag sprang upp till mitt rum och Sandra satt kvar på nästan samma ställe på sängen. Hon tittade upp på mig när jag kom in i rummet.
Jag tog fram en ryggsäck och slängde i ett par kalsonger och lite andra saker. Sen tog jag på mig en tjocktröja och efter det så gick jag fram till Sandra och sträckte ut min hand mot henne.
"Ska vi åka?" frågade jag.
"Visst" svarade hon och tog min hand.
Vi gick ner och tog på oss våra skor och jackor. Sen gick vi ut till min bil och satte oss i den.
När jag skulle köra ut från uppfarten så kom en annan bil och svängde in som blockerade våran väg. Jag kände igen personen bakom ratten på den andra bilen och klev ur för att hälsa.
Sedan pussade han min panna och höll om mig. Jag log och la mitt huvud på hans bröstkorg.
Det kändes underbart att få känna hans andetag och höra hans hjärtslag. Jag tittade upp på honom och han mötte min blick.
"Du är den finaste jag vet" sa han. Våra ansikten möttes och vi kysste varandra.
"Jag älskar dig Justin, på riktigt" sa jag. Han log stort.
"Och jag älskar dig, mitt hjärta" sa han och kramade om mig hårdare. Vi kysstes igen...
Det kändes så himla rätt, hans läppar mot mina. Jag drog honom närmare mig och jag ville inte släppa taget om honom. Kyssen tog slut men vi låg kvar och höll om varandra.
Hans ena arm låg bakom min nacke och han strök med handen längs min ena arm och jag fick rysningar.
Hans andra hand hade han på min kind och han smekte min kind med sin ena tumme. Jag skulle kunnat lega där i en evighet.
Han sa ingenting, inte jag heller. Jag visste inte ens vad jag skulle säga. För om jag sa någonting så skulle det förmodligen bara sabotera den här perfekta stunden.
Vi låg där länge, jag vet inte hur länge för jag höll inte koll på klockan. Plötsligt ringde Justins mobil. Han satte sig försiktigt upp för att inte göra illa mig.
"Justin" svarade han. Han satt tyst och sen spärrade han upp ögonen. "Var det ikväll?" frågade han och lät stressad. "Aha, mm.." fortsatte han. "Nej jag kommer inte, inte ikväll. Jag ska vara med Sandra... Aa bra. Hejdå, vi hörs" sa han och sedan la han på.
"Vem var det där?" frågade jag nyfiket.
"Scooter" svarade han. "Jag skulle egentligen ha åkt hem till honom idag, vi skulle käka och kolla på film. Hela crewet."
"Okej, men var inte Scooter här nyss?" frågade jag förvånat.
"Han åkte för ett tag sen. Ungefär när jag kom hem" svarade han.
"Jaha.. Är du säker på att du inte ska med dit då?" frågade jag tveksamt.
"Helt säker. Jag vill vara med dig ikväll, ingen annan.."
"Jag kan följa med dig ifall du verkligen vill dit?" föreslog jag.
"Nej, vi stannar hemma ikväll" svarade han bestämt och pussade mig på näsan.
"Okej" svarade jag och log lite mot honom. Det gjorde mig faktiskt glad att han hellre umgicks med mig än med sitt crew.
Jag satte mig upp i hans säng, bredvid honom. Han sneglade lite på min hand och tog den försiktigt. Jag kramade om hans hand med min och då verkade hans nervositet lägga sig lite.
Det var fortfarande lite spänt mellan oss men jag försökte att inte tänka på det. Det var nog ändå självklart med tanke på att vi nyss bråkat? Det skulle ju bli som vanligt snart, hoppades jag iallafall.
"Hallå Sandra?" sa Justin och viftade med händerna framför mitt ansikte. Jag blinkade med ögonen några gånger.
"Jag fick stillblick" sa jag.
"På mig?" frågade han lite flörtigt. Jag skrattade.
"Ja precis... Du, vill du sova hos mig inatt?" frågade jag och jag kände mig faktiskt nervös. Tänk om han skulle säga nej? Till min stora lättnad sken han upp.
"Gärna, jag måste bara fråga mamma.."
Justins perspektiv
Jag släppte hennes hand och sen sprang jag ner för trappan till nedervåningen.
"Mamma?" ropade jag.
"I köket" ropade hon tillbaka. Jag sprang in till köket och där satt hon och läste en tidning.
"Hej" sa hon och skrattade när jag bromsade in vid dörren och höll på att ramla. "Varför är du så glad helt plötsligt? Du har ju varit så nere?" frågade hon.
"Ja jag..." började jag men ändrade mig. "...Sandra är här och jag undrar ifall jag får sova hos henne idag. Om det går bra?"
"Ja det är klart det går bra. Men bråkade inte ni nyss..?" frågade mamma oroligt.
"Nej vi har löst det. Det var bara missförstånd. Oroa dig inte" sa jag och gick fram och kramade henne. Hon pussade mig på kinden.
"Ring mig imorgon" sa hon när jag gick iväg.
"Självklart" ropade jag över axeln.
Jag sprang upp till mitt rum och Sandra satt kvar på nästan samma ställe på sängen. Hon tittade upp på mig när jag kom in i rummet.
Jag tog fram en ryggsäck och slängde i ett par kalsonger och lite andra saker. Sen tog jag på mig en tjocktröja och efter det så gick jag fram till Sandra och sträckte ut min hand mot henne.
"Ska vi åka?" frågade jag.
"Visst" svarade hon och tog min hand.
Vi gick ner och tog på oss våra skor och jackor. Sen gick vi ut till min bil och satte oss i den.
När jag skulle köra ut från uppfarten så kom en annan bil och svängde in som blockerade våran väg. Jag kände igen personen bakom ratten på den andra bilen och klev ur för att hälsa.
Life isn't right without you - Episode 54
2011-01-28 @ 07:00:00Jag gick upp för trappan till Justins rum. När jag kom dit ställde jag mig vid fönstret för att kolla på den vackra utsikten. Det luktade gott och välbekant, det luktade Justin.
Jag satte mig på hans säng, andades ut och tog ett djupt andetag, andades ut igen...
Sedan hörde jag dörren öppnas bakom mig.
"Sandra..." sa Justin tyst.
Jag vände mig om och tittade på honom. Han såg varken arg, ledsen eller glad ut, snarare chockad.
Jag reste mig upp och log lite, sedan gick jag sakta fram till honom. Vi närmade oss varandra och kramades. När Justin började släppa taget om mig höll jag kvar. Han la försiktigt tillbaka sina armar runt mig och jag kände hur han log.
"Förlåt..." viskade jag efter en stund. Justin drog sin hand längs min rygg och tryckte mig närmare hans kropp.
"Förlåt" viskade han tillbaks. Jag kände mig trygg i hans famn och njöt av stunden.
"Kan vi prata?" frågade jag sedan. Justin la sina händer på mina axlar och såg allvarlig ut.
"Självklart" svarade han.
Jag satte mig ner på hans säng och han satte sig brevid mig.
"Jag är verkligen ledsen" sa jag. Han tog min hand i sin och tittade mig sedan blygt i ögonen.
"Jag med" sa han. "Det är så att flickan jag är kär i säger att det vi en gång hade är som bortblåst. Att hon inte vet vad hon vill längre...Jag vet inte vad jag ska göra"
Mitt hjärta klappade hårt och en ensam tår letade sig ner för min kind. Jag strök snabbt bort den.
"När jag...när jag sa att jag inte visste vad jag ville..." började jag. Justin fortsatte titta på mig. Jag tog ett djupt andetag och fortsatte.
"...talade jag inte riktigt sanning. Jag vet precis vad...vad jag vill. Jag är bara rädd för att det inte kommer funka" sa jag med darrig röst.
Justins blick flyttades ner mot golvet. Han nickade.
"Jag förstår..." sa han sedan och såg väldigt ledsen ut. Jag kände hur han släppte min hand och reste sig upp, för att sedan sakta börja gå fram och tillbaka i rummet. Jag suckade lätt och la mig sedan ner på hans säng. Det här var för mycket.
Justin la sig brevid mig i sängen.
"Jag vill...Jag vill att..." var det enda jag fick fram.
"Vad vill du?" frågade han med tjock röst.
"Jag vill inte, jag kan inte vara utan dig längre" viskade jag.
"Åh..." hörde jag Justin mummla. Han verkade förvånad.
"Men...du tror inte att det kommer funka?" frågade han sedan. Mitt hjärta bultade hårt.
"Grejen är att jag blev så sårad när du inte litade på mig med Nick. Det gjorde ont i mig när du trodde att jag ville ha honom istället för dig. Och att du tvivlade på våran kärlek. Jag sa massa dumma saker på grund av ilska...Men jag menade det inte. Jag har aldrig tvivlat på mina känslor för dig...Jag var dum som sa så"
"Jag är en idiot, Sandra. Jag förstår inte själv hur jag kunde tvivla på dig...på oss. Avundsjukan tog över och jag blev förbannad. Vi kan inte hålla på så här...bli besvikna, börja bråka, skiljas i tårar och sedan ta en paus. Jag vill inte ha det så. Jag vill ha dig, på riktigt" sa Justin och fick tårar i ögonen.
Nu orkade jag inte hålla tillbaka mina tårar, så jag lät de forsa ner för mina kinder.
"Hey...gråt inte" viskade Justin och strök mig på kinden. Vid det här laget hade tårarna börjat rinna från hans ögon också.
"Ska du säga..." sa jag och tittade på hans ansikte och in i hans vackra ögon.
Vi log mot varandra och skrattade lite tyst.
"Jag vill vara din" sa jag efter en stund. Justin sa inget utan drog mig bara närmre intill honom.
Sedan pussade han min panna och höll om mig. Jag log och la mitt huvud på hans bröstkorg.
Det kändes underbart att få känna hans andetag och höra hans hjärtslag. Jag tittade upp på honom och han mötte min blick.
"Du är den finaste jag vet" sa han. Våra ansikten möttes och vi kysste varandra.
"Jag älskar dig Justin, på riktigt" sa jag. Han log stort.
"Och jag älskar dig, mitt hjärta" sa han och kramade om mig hårdare. Vi kysstes igen...
Vad tycker ni?
Tack för era fina kommentarer förresten! Ni är awesome kära läsare :)
/Sofia och Sandra
Jag satte mig på hans säng, andades ut och tog ett djupt andetag, andades ut igen...
Sedan hörde jag dörren öppnas bakom mig.
"Sandra..." sa Justin tyst.
Jag vände mig om och tittade på honom. Han såg varken arg, ledsen eller glad ut, snarare chockad.
Jag reste mig upp och log lite, sedan gick jag sakta fram till honom. Vi närmade oss varandra och kramades. När Justin började släppa taget om mig höll jag kvar. Han la försiktigt tillbaka sina armar runt mig och jag kände hur han log.
"Förlåt..." viskade jag efter en stund. Justin drog sin hand längs min rygg och tryckte mig närmare hans kropp.
"Förlåt" viskade han tillbaks. Jag kände mig trygg i hans famn och njöt av stunden.
"Kan vi prata?" frågade jag sedan. Justin la sina händer på mina axlar och såg allvarlig ut.
"Självklart" svarade han.
Jag satte mig ner på hans säng och han satte sig brevid mig.
"Jag är verkligen ledsen" sa jag. Han tog min hand i sin och tittade mig sedan blygt i ögonen.
"Jag med" sa han. "Det är så att flickan jag är kär i säger att det vi en gång hade är som bortblåst. Att hon inte vet vad hon vill längre...Jag vet inte vad jag ska göra"
Mitt hjärta klappade hårt och en ensam tår letade sig ner för min kind. Jag strök snabbt bort den.
"När jag...när jag sa att jag inte visste vad jag ville..." började jag. Justin fortsatte titta på mig. Jag tog ett djupt andetag och fortsatte.
"...talade jag inte riktigt sanning. Jag vet precis vad...vad jag vill. Jag är bara rädd för att det inte kommer funka" sa jag med darrig röst.
Justins blick flyttades ner mot golvet. Han nickade.
"Jag förstår..." sa han sedan och såg väldigt ledsen ut. Jag kände hur han släppte min hand och reste sig upp, för att sedan sakta börja gå fram och tillbaka i rummet. Jag suckade lätt och la mig sedan ner på hans säng. Det här var för mycket.
Justin la sig brevid mig i sängen.
"Jag vill...Jag vill att..." var det enda jag fick fram.
"Vad vill du?" frågade han med tjock röst.
"Jag vill inte, jag kan inte vara utan dig längre" viskade jag.
"Åh..." hörde jag Justin mummla. Han verkade förvånad.
"Men...du tror inte att det kommer funka?" frågade han sedan. Mitt hjärta bultade hårt.
"Grejen är att jag blev så sårad när du inte litade på mig med Nick. Det gjorde ont i mig när du trodde att jag ville ha honom istället för dig. Och att du tvivlade på våran kärlek. Jag sa massa dumma saker på grund av ilska...Men jag menade det inte. Jag har aldrig tvivlat på mina känslor för dig...Jag var dum som sa så"
"Jag är en idiot, Sandra. Jag förstår inte själv hur jag kunde tvivla på dig...på oss. Avundsjukan tog över och jag blev förbannad. Vi kan inte hålla på så här...bli besvikna, börja bråka, skiljas i tårar och sedan ta en paus. Jag vill inte ha det så. Jag vill ha dig, på riktigt" sa Justin och fick tårar i ögonen.
Nu orkade jag inte hålla tillbaka mina tårar, så jag lät de forsa ner för mina kinder.
"Hey...gråt inte" viskade Justin och strök mig på kinden. Vid det här laget hade tårarna börjat rinna från hans ögon också.
"Ska du säga..." sa jag och tittade på hans ansikte och in i hans vackra ögon.
Vi log mot varandra och skrattade lite tyst.
"Jag vill vara din" sa jag efter en stund. Justin sa inget utan drog mig bara närmre intill honom.
Sedan pussade han min panna och höll om mig. Jag log och la mitt huvud på hans bröstkorg.
Det kändes underbart att få känna hans andetag och höra hans hjärtslag. Jag tittade upp på honom och han mötte min blick.
"Du är den finaste jag vet" sa han. Våra ansikten möttes och vi kysste varandra.
"Jag älskar dig Justin, på riktigt" sa jag. Han log stort.
"Och jag älskar dig, mitt hjärta" sa han och kramade om mig hårdare. Vi kysstes igen...
Vad tycker ni?
Tack för era fina kommentarer förresten! Ni är awesome kära läsare :)
/Sofia och Sandra
Life isn't right without you - Episode 53
2011-01-27 @ 19:00:00"Hej" sa alla när jag klev av. Jag gav alla en varsin kram. När jag kramade Christian så tryckte han min kropp mot sin. Han kramade mig även längre än vad dom andra hade gjort.
"Hej" sa jag sen till alla. "Hur kunde ni veta att jag skulle komma nu?"
"Vi chansade. Caitlin kollade upp när bussarna skulle komma" svarade Chaz och flinade.
"Jag säger ju att jag är bäst!" sa Caitlin och skrattade.
"På att vara dålig?" sa Christian retsamt, alla utom Caitlin skrattade.
"Äh ge dig! Men ska vi gå hem till oss eller ska vi stå här?" sa Caitlin.
"Försten hem är bäst" tjöt Chaz som hade en cykel och han började cykla iväg.
"Fusk!" ropade Ryan och skrattade. Vi skrattade också.
När vi kom till Beadles hus hoppade killarna ner i poolen direkt medans jag och Caitlin gick för att byta om till bikini. Sedan gick vi också ner till poolen.
Vi hade alla väldigt kul tillsammans och jag kände mig faktiskt riktigt glad. Det kändes skönt att få rensa huvudet lite, skratta och bara ha skoj.
Efter en lång stunds badande gick vi in och fikade stora chokladmuffins och satt länge och snackade.
Tiden gick väldigt fort och när klockan närmade sig 6 tänkte jag att det nog var dags för mig att dra hem.
Caitlin och Christian följde med mig ner till bussen. På vägen dit försökte Christian imponera på mig med sin skateboard. Jag skrattade lite åt honom. Han verkade gilla mig...
På bussresan hem lyssnade på musik. Jag hade en hel spellista med bara Justins låtar, den undvek jag. Istället satt jag på min blandade lista med all möjlig random musik.
Efter ett tag tröttnade jag på musiken i iPoden så jag satt på radion istället. Det var en livesänd konsert, för när jag satt in lurarna i öronen igen hörde jag människor jubla och klappa händerna.
Sedan hörde jag artisten prata och förstod vems konsert det var. Jag kunde inte låta bli att lyssna så jag stängde inte av. Musiken började och jag hörde att det var Overboard. Jessica sjöng första versen som vanligt och när det var dags för refrängen hörde jag Justins underbara stämma. Håret på mina armar reste sig och det gick rysningar genom hela min kropp.
Jag tittade ut genom fönstret och fortsatte lyssna på texten.
I’m overboard, and I need your love. Pull me up, I can’t swim on my own. It's too much, feels like I'm drowning without your love. So throw yourself out to me, my life saver.
It's supposed to be some give and take, I know. But you're only taking and not givin' anymore.
So what do I do? Cause I still love you, I still love you baby. And you're the only one who can save me.
När låten var slut började alla tjejer skrika högt, sedan blev det tyst i några sekunder, och då sa Justin:
"Den här låten spelade jag för en väldigt speciell tjej ikväll. Jag älskar henne otroligt mycket och vägrar tappa hoppet. I need your love baby, my lifesaver. Förlåt"
Publiken skrek ännu högre. Sedan fortsatte konserten med "One less lonely girl" men jag stängde av.
Tårarna brände bakom ögonen. Det blev för mycket. Jag saknade Justin så sjukt och jag visste precis vad jag ville nu.
När jag kom hem gick jag direkt upp i badrummet och vred på duschen. Jag klev in i den och lät det varma vattnet rinna nerför min rygg. Jag stod så länge och tänkte.
Plötsligt bankade det på badrumsdörren och jag hörde mamma ropa:
"Sandra! Hur länge ska du vara där inne egentligen?! Maten är klar nu" Jag vaknade till och svarade:
"Oj, sorry! Jag är klar snart"
Jag gick ur duschen och virade in mig själv i en handduk. Sedan fortsatte jag in till mitt rum och tog på mig nya kläder. Det fick bli en fin marinblå jumpsuit, en svart kofta och mina vita converse. Jag fönade håret och smorde in ansiktet, sedan drog jag på lite vattenfast mascara på min ögonfransar och sprutade på mig lite vaniljparfym.
Jag var klar på mindre än tio minuter och gick ner till köket för att äta. Klockan var halv 8.
Mamma och pappa tittade förvånat upp.
"Vart ska du?" frågade pappa nyfiket.
"Skulle inte du vara hemma ikväll? Med tanke på allt som hänt?" fortsatte mamma. Jag tog för mig av maten och satte mig vid köksbordet.
"Jag måste prata med honom" sa jag tyst, tittade ner i tallriken och började äta. Mamma och pappa utbytte några blickar och viskade något till varandra.
"Vill du att jag ska skjutsa dig?" frågade pappa sedan. Jag tittade upp och log.
"Gärna. Tack Pappa"
När vi hade ätit klart var klockan strax före åtta så jag och pappa gick ut till bilen.
Jag tänkte igenom vad jag skulle säga till Justin och kände att jag blev lite nervös.
"Är du säker på att han är hemma nu då?" frågade pappa när vi stannade utanför hans hus.
"Nej" sa jag. Jag hade inte ens ringt Justin eller sagt att jag skulle komma. Var han inte hemma så tänkte jag vänta på honom, helt enkelt. Jag ville prata med honom och reda ut en del saker.
Pappa log lite åt mig och gav mig en kram.
"Lycka till Sandra. Jag är säker på att allt kommer ordna sig" sa han sen. Jag kramade honom tillbaks och gick ur bilen. Pappa körde iväg.
Sedan gick jag upp för gången till Justins hus och plingade på. Scooter öppnade.
"Men hej Sandra!" sa han glatt. "Kom in!"
Jag log mot honom. "Är Justin hemma?" frågade jag.
"Nej, men han kommer snart. Jag tror att han, Pattie och Kenny skulle dra och käka efter konserten" svarade han och log tillbaka mot mig.
"Är det okej om jag väntar på hans rum?" frågade jag och tittade lite nervöst på Scooter.
"Visst! Gör det. Vi ses!" sa han och gick in i vardagsrummet för att kolla på TV.
Jag gick upp för trappan till Justins rum. När jag kom dit ställde jag mig vid fönstret för att kolla på den vackra utsikten. Det luktade gott och välbekant, det luktade Justin.
Jag satte mig på hans säng, andades ut och tog ett djupt andetag, andades ut igen...
Sedan hörde jag dörren öppnas bakom mig.
"Sandra..." sa Justin tyst.
"Hej" sa jag sen till alla. "Hur kunde ni veta att jag skulle komma nu?"
"Vi chansade. Caitlin kollade upp när bussarna skulle komma" svarade Chaz och flinade.
"Jag säger ju att jag är bäst!" sa Caitlin och skrattade.
"På att vara dålig?" sa Christian retsamt, alla utom Caitlin skrattade.
"Äh ge dig! Men ska vi gå hem till oss eller ska vi stå här?" sa Caitlin.
"Försten hem är bäst" tjöt Chaz som hade en cykel och han började cykla iväg.
"Fusk!" ropade Ryan och skrattade. Vi skrattade också.
När vi kom till Beadles hus hoppade killarna ner i poolen direkt medans jag och Caitlin gick för att byta om till bikini. Sedan gick vi också ner till poolen.
Vi hade alla väldigt kul tillsammans och jag kände mig faktiskt riktigt glad. Det kändes skönt att få rensa huvudet lite, skratta och bara ha skoj.
Efter en lång stunds badande gick vi in och fikade stora chokladmuffins och satt länge och snackade.
Tiden gick väldigt fort och när klockan närmade sig 6 tänkte jag att det nog var dags för mig att dra hem.
Caitlin och Christian följde med mig ner till bussen. På vägen dit försökte Christian imponera på mig med sin skateboard. Jag skrattade lite åt honom. Han verkade gilla mig...
På bussresan hem lyssnade på musik. Jag hade en hel spellista med bara Justins låtar, den undvek jag. Istället satt jag på min blandade lista med all möjlig random musik.
Efter ett tag tröttnade jag på musiken i iPoden så jag satt på radion istället. Det var en livesänd konsert, för när jag satt in lurarna i öronen igen hörde jag människor jubla och klappa händerna.
Sedan hörde jag artisten prata och förstod vems konsert det var. Jag kunde inte låta bli att lyssna så jag stängde inte av. Musiken började och jag hörde att det var Overboard. Jessica sjöng första versen som vanligt och när det var dags för refrängen hörde jag Justins underbara stämma. Håret på mina armar reste sig och det gick rysningar genom hela min kropp.
Jag tittade ut genom fönstret och fortsatte lyssna på texten.
I’m overboard, and I need your love. Pull me up, I can’t swim on my own. It's too much, feels like I'm drowning without your love. So throw yourself out to me, my life saver.
It's supposed to be some give and take, I know. But you're only taking and not givin' anymore.
So what do I do? Cause I still love you, I still love you baby. And you're the only one who can save me.
När låten var slut började alla tjejer skrika högt, sedan blev det tyst i några sekunder, och då sa Justin:
"Den här låten spelade jag för en väldigt speciell tjej ikväll. Jag älskar henne otroligt mycket och vägrar tappa hoppet. I need your love baby, my lifesaver. Förlåt"
Publiken skrek ännu högre. Sedan fortsatte konserten med "One less lonely girl" men jag stängde av.
Tårarna brände bakom ögonen. Det blev för mycket. Jag saknade Justin så sjukt och jag visste precis vad jag ville nu.
När jag kom hem gick jag direkt upp i badrummet och vred på duschen. Jag klev in i den och lät det varma vattnet rinna nerför min rygg. Jag stod så länge och tänkte.
Plötsligt bankade det på badrumsdörren och jag hörde mamma ropa:
"Sandra! Hur länge ska du vara där inne egentligen?! Maten är klar nu" Jag vaknade till och svarade:
"Oj, sorry! Jag är klar snart"
Jag gick ur duschen och virade in mig själv i en handduk. Sedan fortsatte jag in till mitt rum och tog på mig nya kläder. Det fick bli en fin marinblå jumpsuit, en svart kofta och mina vita converse. Jag fönade håret och smorde in ansiktet, sedan drog jag på lite vattenfast mascara på min ögonfransar och sprutade på mig lite vaniljparfym.
Jag var klar på mindre än tio minuter och gick ner till köket för att äta. Klockan var halv 8.
Mamma och pappa tittade förvånat upp.
"Vart ska du?" frågade pappa nyfiket.
"Skulle inte du vara hemma ikväll? Med tanke på allt som hänt?" fortsatte mamma. Jag tog för mig av maten och satte mig vid köksbordet.
"Jag måste prata med honom" sa jag tyst, tittade ner i tallriken och började äta. Mamma och pappa utbytte några blickar och viskade något till varandra.
"Vill du att jag ska skjutsa dig?" frågade pappa sedan. Jag tittade upp och log.
"Gärna. Tack Pappa"
När vi hade ätit klart var klockan strax före åtta så jag och pappa gick ut till bilen.
Jag tänkte igenom vad jag skulle säga till Justin och kände att jag blev lite nervös.
"Är du säker på att han är hemma nu då?" frågade pappa när vi stannade utanför hans hus.
"Nej" sa jag. Jag hade inte ens ringt Justin eller sagt att jag skulle komma. Var han inte hemma så tänkte jag vänta på honom, helt enkelt. Jag ville prata med honom och reda ut en del saker.
Pappa log lite åt mig och gav mig en kram.
"Lycka till Sandra. Jag är säker på att allt kommer ordna sig" sa han sen. Jag kramade honom tillbaks och gick ur bilen. Pappa körde iväg.
Sedan gick jag upp för gången till Justins hus och plingade på. Scooter öppnade.
"Men hej Sandra!" sa han glatt. "Kom in!"
Jag log mot honom. "Är Justin hemma?" frågade jag.
"Nej, men han kommer snart. Jag tror att han, Pattie och Kenny skulle dra och käka efter konserten" svarade han och log tillbaka mot mig.
"Är det okej om jag väntar på hans rum?" frågade jag och tittade lite nervöst på Scooter.
"Visst! Gör det. Vi ses!" sa han och gick in i vardagsrummet för att kolla på TV.
Jag gick upp för trappan till Justins rum. När jag kom dit ställde jag mig vid fönstret för att kolla på den vackra utsikten. Det luktade gott och välbekant, det luktade Justin.
Jag satte mig på hans säng, andades ut och tog ett djupt andetag, andades ut igen...
Sedan hörde jag dörren öppnas bakom mig.
"Sandra..." sa Justin tyst.
Life is'nt right without you - Episode 52
2011-01-27 @ 12:00:00Nu var det fredag eftermiddag och vi var på shoppingcentret The Groove i Los Angeles, för att äta glass och köpa lite nya saker.
När vi var inne på Forever 21 ringde plötsligt min mobil. Jag hoppade till lite av förvåning för det var "Baby" som spelades. Jag tog upp mobilen. På skärmen visades en bild av Justin...
"Hej, det är Sandra" svarade jag osäkert. Det gick några sekunder med sedan bröts tystnaden.
"Sandra det här funkar inte längre..." hörde jag honom säga.
"Vad är det som inte funkar?" frågade jag och jag kunde knappt andas. Linnea och Vanessa granskade mig och såg oroliga ut.
"Att vi inte träffas. Jag saknar dig för mycket" sa han lågt.
"Jag saknar dig också. Men jag kan inte fatta att du anklagade mig för att ha kysst honom, du såg ju till och med vad som hände" sa jag.
"Det är bara det att jag blir så avundsjuk.."
"Du kan ändå inte bara anklaga mig. Du trodde ju så förut också.. Om Nick"
Förlåt, jag borde ha litat på dig" sa han.
"Mm" sa jag bara. Det blev tyst i telefonen länge, jag visste inte vad jag skulle säga, han visste nog inte heller.
"Kan du förlåta mig och ge mig en till chans?" frågade han tillslut.
"Jag vet ärligt talat inte, du sårade mig Justin. Jag vet inte vad jag vill" svarade jag.
"Sandra lyssna på mig nu, jag vet att jag säkert sabbar det som vi har.. Men jag är en idiot, förlåt" mumlade han.
"Det är nog bäst om vi inte träffas mer. Vi sårar bara varandra. Och oroa dig inte för att sabba det som vi har, för det är redan borta" sa jag och sedan la jag på.
Jag stod kvar med telefonen mot örat och sen stoppade jag sakta ner den i fickan. Den låg och vibrerade men jag stod bara och stirrade rakt fram.
"Jag tror nog att jag ska åka hem nu" sa jag till dom. Dom nickade bara till svar, dom förstod som tur var. Dom körde hem mig. Jag satt tyst hela bilresan.
"Är du säker på att vi inte ska följa med?" frågade Linnea igen.
"Det är lugnt, jag ringer kanske er senare" sa jag och tackade för skjutsen.
När jag kom in genom dörren så sprang jag upp till mitt rum och satte mig på min säng.
Jag kände mig helt tom, jag kunde inte ens känna någon smärta eller tänka. Jag var bara tom. Jag kände mig lika tom som ett bottenlöst hål.
Jag hade inte ens märkt att jag grät förrän jag inte längre kunde se något. Mina ögon var fyllda med tårar och jag orkade inte ens torka bort dom.
Justin fortsatte ringa mig på mobilen och när jag hörde "Baby" spelas för sjätte gången så skrek jag: "Åååh!" och slängde iväg telefonen som landade på andra sidan rummet.
Den vibrerade flera gånger men som tur var så verkade inte ljudet fungera längre, skit också. Men då slapp jag iallafall höra hans låt.
Tårarna rullade sakta ner för mina kinder och jag satt bara helt stilla. Jag hörde någon komma in i mitt rum men brydde mig inte ens om att kolla upp för att se vem det var.
"Men lilla älskling" sa mamma när jag till sist kollade upp på henne och hon fick syn på mitt ansikte.
Hon satte sig ned på sängen bredvid mig och la armarna om mig. Jag grät ut mot hennes axel och skakade för att jag grät så mycket. Hon strök med handen över mitt hår.
"Se så.. berätta nu vad det är" sa hon efter ett tag och tog sina händer på mina axlar och rätade upp mig så att jag nu satt rakt och tittade på henne.
"Det är Justin.." sa jag tillslut.
Jag berättade allt för mamma, allt som hänt mellan mig och Justin. Från början till slutet. Hon lyssnade noga och nickade och "mmade" ibland.
Mamma kramade om mig dom gånger jag höll på att börja gråta och fick mig att orka fortsätta berätta.
Resten av kvällen umgicks jag med henne och vi gick till affären och hyrde film och köpte massvis av godis. Det kändes så vanligt, att vi två umgicks på det här sättet.
Förut gjorde vi det rätt ofta. Men nu kunde jag inte ens minnas den senaste gången vi gjort det. Det var skönt att umgås med mamma, hon hade alltid varit en av mina närmaste vänner.
Jag kunde berätta allt för henne och det var väldigt skönt.
När jag vaknade nästa dag så drog jag bara på mig ett par mjukisar och sen gick jag ner och åt frukost. Mamma och pappa var på jobbet och dom skulle inte komma hem på flera timmar. Jag bestämde mig för att skriva lite i min dagbok.
Jag skrev om allt som hänt dom senaste dagarna och det slutade med att jag nästan satt och skrev i tre timmar och tillslut var dagboken slut på sidor. Jag skulle behöva köpa en ny.
Jag gick upp till mitt rum och kastade en snabb blick på min mobil som fortfarande låg kvar på golvet. Jag gick och tog upp den. Jag hade fått nio sms från Justin, två från Linnea och massa andra från olika personer.
Jag skummade snabbt igenom smsen, svarade på några och fastnade sedan vid ett sms som jag läste noggrant.
"Jag vet att du är sur på Justin. Men ge honom en chans, han är galen i dig xx SelenaG" stod det i smset. Jag log lite för mig själv. Hon var så rar. Jag sparade numret.
"Jag vet inte vad jag vill, han har sårat mig. Fast det är ändå försent nu.. xx Sandra" svarade jag. Sen ringde min mobil.
"Hallå?" svarade jag.
"Hej Sandra! Det är Caitlin."
"Caitlin?" frågade jag förvånat.
"Haha ja. Jag undrade ifall du ville komma hit och va med mig, Ryan och Chaz?" frågade hon och lät lite nervös. Jag blev förvånad över att hon frågade.
"Jag vet inte om jag orkar, jag menar med allt det här med Just.. Eller nej vet du vad? Gärna! Vart är ni?" svarade jag.
Först hade jag tänkt säga att jag inte orkade men sen när jag tänkte efter så ändrade jag mig. Vad var det värsta som skulle hända? Att jag hade kul? Jag kunde inte deppa hela tiden..
"Kom hem till mig! Vi ska bada tror jag" sa hon glatt.
"Okej då ses vi snart" sa jag.
"Ja det gör vi. Hejdå!" sa hon och sen la vi på.
Jag drog snabbt på mig ett par shorts och en t-shirt. Jag struntade i sminket, vi skulle ju ändå bada. Sen gick jag ut för att kolla när bussen skulle gå.
Jag såg den komma på vägen en bit bort och hann precis springa till busshållsplatsen så att jag hann med den. Jag satte mig ner på bussen och pustade ut.
Bussresan tog inte alls lång tid och när jag klev av bussen så stod konstigt nog Caitlin, Chaz och Ryan redan där. Även Christian var med. Caitlin log och vinkade glatt när hon såg mig på bussen.
"Hej" sa alla när jag klev av. Jag gav alla en varsin kram. När jag kramade Christian så tryckte han min kropp mot sin. Han kramade mig även längre än vad dom andra hade gjort.
"Hej" sa jag sen till alla. "Hur kunde ni veta att jag skulle komma nu?"
"Vi chansade. Caitlin kollade upp när bussarna skulle komma" svarade Chaz och flinade.
"Jag säger ju att jag är bäst!" sa Caitlin och skrattade.
"På att vara dålig?" sa Christian retsamt, alla utom Caitlin skrattade.
"Äh ge dig! Men ska vi gå hem till oss eller ska vi stå här?" sa Caitlin.
"Försten hem är bäst" tjöt Chaz som hade en cykel och han började cykla iväg.
"Fusk!" ropade Ryan och skrattade. Vi skrattade också.
När vi var inne på Forever 21 ringde plötsligt min mobil. Jag hoppade till lite av förvåning för det var "Baby" som spelades. Jag tog upp mobilen. På skärmen visades en bild av Justin...
"Hej, det är Sandra" svarade jag osäkert. Det gick några sekunder med sedan bröts tystnaden.
"Sandra det här funkar inte längre..." hörde jag honom säga.
"Vad är det som inte funkar?" frågade jag och jag kunde knappt andas. Linnea och Vanessa granskade mig och såg oroliga ut.
"Att vi inte träffas. Jag saknar dig för mycket" sa han lågt.
"Jag saknar dig också. Men jag kan inte fatta att du anklagade mig för att ha kysst honom, du såg ju till och med vad som hände" sa jag.
"Det är bara det att jag blir så avundsjuk.."
"Du kan ändå inte bara anklaga mig. Du trodde ju så förut också.. Om Nick"
Förlåt, jag borde ha litat på dig" sa han.
"Mm" sa jag bara. Det blev tyst i telefonen länge, jag visste inte vad jag skulle säga, han visste nog inte heller.
"Kan du förlåta mig och ge mig en till chans?" frågade han tillslut.
"Jag vet ärligt talat inte, du sårade mig Justin. Jag vet inte vad jag vill" svarade jag.
"Sandra lyssna på mig nu, jag vet att jag säkert sabbar det som vi har.. Men jag är en idiot, förlåt" mumlade han.
"Det är nog bäst om vi inte träffas mer. Vi sårar bara varandra. Och oroa dig inte för att sabba det som vi har, för det är redan borta" sa jag och sedan la jag på.
Jag stod kvar med telefonen mot örat och sen stoppade jag sakta ner den i fickan. Den låg och vibrerade men jag stod bara och stirrade rakt fram.
"Jag tror nog att jag ska åka hem nu" sa jag till dom. Dom nickade bara till svar, dom förstod som tur var. Dom körde hem mig. Jag satt tyst hela bilresan.
"Är du säker på att vi inte ska följa med?" frågade Linnea igen.
"Det är lugnt, jag ringer kanske er senare" sa jag och tackade för skjutsen.
När jag kom in genom dörren så sprang jag upp till mitt rum och satte mig på min säng.
Jag kände mig helt tom, jag kunde inte ens känna någon smärta eller tänka. Jag var bara tom. Jag kände mig lika tom som ett bottenlöst hål.
Jag hade inte ens märkt att jag grät förrän jag inte längre kunde se något. Mina ögon var fyllda med tårar och jag orkade inte ens torka bort dom.
Justin fortsatte ringa mig på mobilen och när jag hörde "Baby" spelas för sjätte gången så skrek jag: "Åååh!" och slängde iväg telefonen som landade på andra sidan rummet.
Den vibrerade flera gånger men som tur var så verkade inte ljudet fungera längre, skit också. Men då slapp jag iallafall höra hans låt.
Tårarna rullade sakta ner för mina kinder och jag satt bara helt stilla. Jag hörde någon komma in i mitt rum men brydde mig inte ens om att kolla upp för att se vem det var.
"Men lilla älskling" sa mamma när jag till sist kollade upp på henne och hon fick syn på mitt ansikte.
Hon satte sig ned på sängen bredvid mig och la armarna om mig. Jag grät ut mot hennes axel och skakade för att jag grät så mycket. Hon strök med handen över mitt hår.
"Se så.. berätta nu vad det är" sa hon efter ett tag och tog sina händer på mina axlar och rätade upp mig så att jag nu satt rakt och tittade på henne.
"Det är Justin.." sa jag tillslut.
Jag berättade allt för mamma, allt som hänt mellan mig och Justin. Från början till slutet. Hon lyssnade noga och nickade och "mmade" ibland.
Mamma kramade om mig dom gånger jag höll på att börja gråta och fick mig att orka fortsätta berätta.
Resten av kvällen umgicks jag med henne och vi gick till affären och hyrde film och köpte massvis av godis. Det kändes så vanligt, att vi två umgicks på det här sättet.
Förut gjorde vi det rätt ofta. Men nu kunde jag inte ens minnas den senaste gången vi gjort det. Det var skönt att umgås med mamma, hon hade alltid varit en av mina närmaste vänner.
Jag kunde berätta allt för henne och det var väldigt skönt.
När jag vaknade nästa dag så drog jag bara på mig ett par mjukisar och sen gick jag ner och åt frukost. Mamma och pappa var på jobbet och dom skulle inte komma hem på flera timmar. Jag bestämde mig för att skriva lite i min dagbok.
Jag skrev om allt som hänt dom senaste dagarna och det slutade med att jag nästan satt och skrev i tre timmar och tillslut var dagboken slut på sidor. Jag skulle behöva köpa en ny.
Jag gick upp till mitt rum och kastade en snabb blick på min mobil som fortfarande låg kvar på golvet. Jag gick och tog upp den. Jag hade fått nio sms från Justin, två från Linnea och massa andra från olika personer.
Jag skummade snabbt igenom smsen, svarade på några och fastnade sedan vid ett sms som jag läste noggrant.
"Jag vet att du är sur på Justin. Men ge honom en chans, han är galen i dig xx SelenaG" stod det i smset. Jag log lite för mig själv. Hon var så rar. Jag sparade numret.
"Jag vet inte vad jag vill, han har sårat mig. Fast det är ändå försent nu.. xx Sandra" svarade jag. Sen ringde min mobil.
"Hallå?" svarade jag.
"Hej Sandra! Det är Caitlin."
"Caitlin?" frågade jag förvånat.
"Haha ja. Jag undrade ifall du ville komma hit och va med mig, Ryan och Chaz?" frågade hon och lät lite nervös. Jag blev förvånad över att hon frågade.
"Jag vet inte om jag orkar, jag menar med allt det här med Just.. Eller nej vet du vad? Gärna! Vart är ni?" svarade jag.
Först hade jag tänkt säga att jag inte orkade men sen när jag tänkte efter så ändrade jag mig. Vad var det värsta som skulle hända? Att jag hade kul? Jag kunde inte deppa hela tiden..
"Kom hem till mig! Vi ska bada tror jag" sa hon glatt.
"Okej då ses vi snart" sa jag.
"Ja det gör vi. Hejdå!" sa hon och sen la vi på.
Jag drog snabbt på mig ett par shorts och en t-shirt. Jag struntade i sminket, vi skulle ju ändå bada. Sen gick jag ut för att kolla när bussen skulle gå.
Jag såg den komma på vägen en bit bort och hann precis springa till busshållsplatsen så att jag hann med den. Jag satte mig ner på bussen och pustade ut.
Bussresan tog inte alls lång tid och när jag klev av bussen så stod konstigt nog Caitlin, Chaz och Ryan redan där. Även Christian var med. Caitlin log och vinkade glatt när hon såg mig på bussen.
"Hej" sa alla när jag klev av. Jag gav alla en varsin kram. När jag kramade Christian så tryckte han min kropp mot sin. Han kramade mig även längre än vad dom andra hade gjort.
"Hej" sa jag sen till alla. "Hur kunde ni veta att jag skulle komma nu?"
"Vi chansade. Caitlin kollade upp när bussarna skulle komma" svarade Chaz och flinade.
"Jag säger ju att jag är bäst!" sa Caitlin och skrattade.
"På att vara dålig?" sa Christian retsamt, alla utom Caitlin skrattade.
"Äh ge dig! Men ska vi gå hem till oss eller ska vi stå här?" sa Caitlin.
"Försten hem är bäst" tjöt Chaz som hade en cykel och han började cykla iväg.
"Fusk!" ropade Ryan och skrattade. Vi skrattade också.
Om oss!
2011-01-26 @ 20:17:21Ni undrar säkert vilka vi är som skriver här på bloggen. Så därför tänkte vi berätta lite om oss själva! :) (Om ni undrar om något som vi inte fått med här så får ni kommentera eller skicka ett mejl)
Bloggare nr 1:
Hej! Mitt namn är Sandra och jag är 15 år gammal. Jag bor lite utanför Stockholm. Jag är ett stooooort JB fan, + att jag gillar att skriva noveller/berättelser så därför skapade jag den här bloggen! Jag har gillat honom länge och kommer nog ärligt talat aldrig sluta göra det, intresset är för stort. Jag går på fotboll.
Jag lyssnar på all möjlig musik faktiskt, men mina tre största favoriter inom musik är Justin, Miley Cyrus & Michael Jackson. Jag är besatt av The Twilight Saga & The Vampire Diaries också.. Jag gillar även serien Glee. Min kändiscrush är Justin, men jag gillar även Ian Somerhalder och Paul Wesley (TVD snubbarna). Jag är en glad och rolig tjej tror jag! Jag gillar att umgås med mina underbara kompisar och ha skoj! Jag är spontan och kan lätt bli distraherad och glömma bort verkligheten. Min mamma säger alltid att jag har för mycket fantasi.. Ja det var nog allt om mig! :)
Bloggare nr 2:
Hej alla JB-lovers!
Jag heter Sofia och är 15 år gammal.
Som ni vet är min underbara vän Sandra ett stort Justin Bieber-fan och brukar ofta prata om honom med mig.
För ett tag sedan berättade hon om några JB-sidor med noveller som jag började läsa. Efter ett litet tag till berättade hon även att hon hade en egen novell-blogg som jag fastnade totalt för. När jag hade läst igenom allt bestämde vi att jag skulle börja skriva här med henne.
Jag har så länge jag kan minnas, älskat att skriva. Allt i från låttexter, till dikter och egna historier, så när Sandra frågade om jag ville joina henne så tyckte jag att det verkade jättekul. Och ja, på den vägen är det!
Jag var inte ett fan av Justin förut, men började lyssna på honom samtidigt som jag läste novellerna.
Nu gillar jag honom, det är svårt att inte imponeras av alla hans talanger. Han har verkligen en grym röst, lite soulig sådär (älskar det) och är väldigt musikalisk. Efter att ha sett på intervjuer har jag börjat gilla Justins personlighet och humor väldigt mycket också. Och så ser han ju väldigt bra ut, hehe.
Jag tycker dessutom att det är coolt att han har gått från att vara en okänd pojke från folket till att vara en stor världsartist. Han har liksom bevisat att man kan lyckas och uppnå sina drömmar, bara man vill.
Annars då...Mitt intresse för musik är stort. Min musiksmak är ganska bred men jag lyssnar mest på rock, indierock och pop. Jag gillar låtar med mycket akustisk gitarr också och spelar det själv ibland. Jag gillar även att sjunga.
Något annat jag verkligen gillar är film och jag drömmer om att i framtiden jobba som manusförfattare eller regissör.
Sport tycker jag om också och mina favoritsporter skulle jag nog säga är fotboll och basket.
Annars gillar jag att umgås mycket med mina vänner, skratta och hitta på roliga saker! Personer i min närhet brukar beskriva mig som en snäll och rolig typ, så jag antar att jag är det :)
Bloggare nr 1:
Hej! Mitt namn är Sandra och jag är 15 år gammal. Jag bor lite utanför Stockholm. Jag är ett stooooort JB fan, + att jag gillar att skriva noveller/berättelser så därför skapade jag den här bloggen! Jag har gillat honom länge och kommer nog ärligt talat aldrig sluta göra det, intresset är för stort. Jag går på fotboll.
Jag lyssnar på all möjlig musik faktiskt, men mina tre största favoriter inom musik är Justin, Miley Cyrus & Michael Jackson. Jag är besatt av The Twilight Saga & The Vampire Diaries också.. Jag gillar även serien Glee. Min kändiscrush är Justin, men jag gillar även Ian Somerhalder och Paul Wesley (TVD snubbarna). Jag är en glad och rolig tjej tror jag! Jag gillar att umgås med mina underbara kompisar och ha skoj! Jag är spontan och kan lätt bli distraherad och glömma bort verkligheten. Min mamma säger alltid att jag har för mycket fantasi.. Ja det var nog allt om mig! :)
Bloggare nr 2:
Hej alla JB-lovers!
Jag heter Sofia och är 15 år gammal.
Som ni vet är min underbara vän Sandra ett stort Justin Bieber-fan och brukar ofta prata om honom med mig.
För ett tag sedan berättade hon om några JB-sidor med noveller som jag började läsa. Efter ett litet tag till berättade hon även att hon hade en egen novell-blogg som jag fastnade totalt för. När jag hade läst igenom allt bestämde vi att jag skulle börja skriva här med henne.
Jag har så länge jag kan minnas, älskat att skriva. Allt i från låttexter, till dikter och egna historier, så när Sandra frågade om jag ville joina henne så tyckte jag att det verkade jättekul. Och ja, på den vägen är det!
Jag var inte ett fan av Justin förut, men började lyssna på honom samtidigt som jag läste novellerna.
Nu gillar jag honom, det är svårt att inte imponeras av alla hans talanger. Han har verkligen en grym röst, lite soulig sådär (älskar det) och är väldigt musikalisk. Efter att ha sett på intervjuer har jag börjat gilla Justins personlighet och humor väldigt mycket också. Och så ser han ju väldigt bra ut, hehe.
Jag tycker dessutom att det är coolt att han har gått från att vara en okänd pojke från folket till att vara en stor världsartist. Han har liksom bevisat att man kan lyckas och uppnå sina drömmar, bara man vill.
Annars då...Mitt intresse för musik är stort. Min musiksmak är ganska bred men jag lyssnar mest på rock, indierock och pop. Jag gillar låtar med mycket akustisk gitarr också och spelar det själv ibland. Jag gillar även att sjunga.
Något annat jag verkligen gillar är film och jag drömmer om att i framtiden jobba som manusförfattare eller regissör.
Sport tycker jag om också och mina favoritsporter skulle jag nog säga är fotboll och basket.
Annars gillar jag att umgås mycket med mina vänner, skratta och hitta på roliga saker! Personer i min närhet brukar beskriva mig som en snäll och rolig typ, så jag antar att jag är det :)
Life isn't right without you - Episode 51
2011-01-26 @ 18:17:24"Sandra, jag har letat efter dig överallt" sa han. Jag svarade inte.
"Ja jag hittade henne här ute själv, så gör man väl inte Justin? Lämnar sin flickvän ensam på en fest där hon knappt känner någon?" sa Selena och skrattade mjukt.
Hon verkade inte fatta den uppenbara spänningen mellan mig och Justin. Men sedan verkade hon fatta när hon verkligen tittade på Justin, hon fick ett oroligt ansiktsuttryck.
"Åh.. Det är bäst att jag låter er prata, jag går in så länge" ursäktade hon sig och reste sig upp. "Det var kul att få träffa dig" sa hon till mig och log.
"Detsamma" svarade jag och log så mycket jag kunde.
När Selena gick förbi Justin så klappade hon honom på axeln. Han stod bara och stirrade på mig. Jag stirrade tillbaka.
"Vi behöver prata" sa jag tillslut.
"Nej, vi behöver en paus" sa han kallt utan att släppa min blick.
När han sa de sista orden kändes det som att någon släppte en stor sten över mitt hjärta. Det gjorde ont i bröstkorgen och jag flämtade till.
"Justin..." viskade jag tyst och tittade sorgset på honom.
Han fortsatte bara titta mig rakt i ögonen. Han såg mer ledsen ut nu men var fortfarande väldigt allvarlig och jag överväldigades av hur säker han verkade vara på sina ord.
"Jag har ringt på en bil som kommer och hämtar dig" sa han sedan kort. Jag satt kvar i stolen och fortsatte titta på honom, sedan vände jag långsamt blicken ut mot trädgården och poolen nedanför.
Jag andades djupt, reste mig upp och gick förbi Justin i dörröppningen och in i huset igen.
Jag kände hela tiden hans blick i ryggen men fortsatte bara gå.
Sedan sa jag hejdå till Justins vänner och Selena som stog en bit bort och snackade med Joe Jonas. Sist tackade jag Demi för att jag fick komma och kramade om henne och sa att det hade varit en jättekul fest. Jag ljög ju faktiskt inte om det, för det hade varit en fantastisk kväll ända tills dramat med Jasmine och Nick drog igång.
Jag suckade vid tanken på hur allt bara hade raserats på bråkdelen av en sekund och tog sedan min väska och gick ut till gatan där bilen skulle komma och hämta upp mig.
När jag kom hem var det tyst och mörkt i hela huset, så jag antog att Vanessa och Linnéa hade gått hem. Mamma och pappa skulle iväg på någon middag och sedan sova borta på hotell...Så nu var jag helt ensam.
Meningen hade varit att Justin skulle ha följt med mig och sovit här, men det blev ju inte så.
Jag tog av mig mina höga klackar och drog av mig min kofta. Sedan gick jag direkt upp till mitt rum och la mig ner på sängen.
Jag andades ut och lät tårarna rulla ner för mina kinder. Tankarna snurrade runt som i en tornado inuti mitt huvud och det kändes som att jag skulle sprängas av alla känslor som fanns inom mig.
Justins perspektiv
Jag orkade inte vara kvar på festen efter allt som hänt så jag sa hejdå till alla och gick ner till min bil och började köra hem.
Efter ett tag pallade jag inte hålla inne allt längre så jag började gråta och slog nävarna hårt i ratten.
Jag hade dåligt samvete för det jag sagt till Sandra, men trodde ändå att det här var den bästa lösningen.
Jag var jättekär i henne men behövde tid för att tänka igenom allting. Vi kunde inte hålla på såhär...Bli svartsjuka, börja bråka och skiljas från varandra i tårar.
När jag åkte ut på turné igen skulle miljontals tjejer klänga på mig och det fanns ingenting jag kunde göra åt det. För att vara en del av mitt liv, en så pass stor och avgörande del, var man tvungen att kunna hantera sånt...Utan att bryta ihop varenda gång.
Jag visste att det var svårt för Sandra, men vad skulle jag göra?
Själv var jag tvungen att lära mig att inte få spel så fort en kille närmade sig min tjej...Det skulle säkert hända ganska ofta i framtiden, hon var ju så fin. Och så ville ju många sabotera för mig, bara för att jag var Justin Bieber...
Vi var helt enkelt tvugna att lita fullt ut på varandra.
Jag fortsatte köra hem i mörkret och funderade på om Sandra skulle kunna förlåta mig.
Sandras perspektiv
Dagarna gick utan att jag och Justins sågs, vi pratade knappt.
Då och då smsade vi lite, men det gick lång tid mellan gångerna. Stämningen var fortfarande spänd men jag visste att jag var tvungen att ge honom tid, så som han hade gett mig tid förut...När jag ville ta en paus.
Det betydde ju självklart inte att jag inte saknade honom varenda sekund. Det brände i bröstet när jag tänkte på honom, vilket var väldigt ofta, nästan jämt.
Jag umgicks med mina bästisar Linnéa och Vanessa så mycket jag kunde för att komma på andra tankar ett tag.
Nu var det fredag eftermiddag och vi var på shoppingcentret The Groove i Los Angeles, för att äta glass och köpa lite nya saker.
När vi var inne på Forever 21 ringde plötsligt min mobil. Jag hoppade till lite av förvåning för det var "Baby" som spelades. Jag tog upp mobilen. På skärmen visades en bild av Justin...
"Hej, det är Sandra" svarade jag osäkert. Det gick några sekunder med sedan bröts tystnaden.
"Sandra det här funkar inte längre..." hörde jag honom säga.
Vad är det som inte funkar längre...?
Kika in här imorgon klockan 12.00 för att läsa nästa del :)
Jag vill passa på att tacka er läsare för era snälla kommentarer och ert beröm! Det är superkul att skriva när man vet att ni tycker det är bra! Kom gärna med förslag på vad ni vill ska hända framöver också :)
Ha en bra kväll! Kram Sofia
"Ja jag hittade henne här ute själv, så gör man väl inte Justin? Lämnar sin flickvän ensam på en fest där hon knappt känner någon?" sa Selena och skrattade mjukt.
Hon verkade inte fatta den uppenbara spänningen mellan mig och Justin. Men sedan verkade hon fatta när hon verkligen tittade på Justin, hon fick ett oroligt ansiktsuttryck.
"Åh.. Det är bäst att jag låter er prata, jag går in så länge" ursäktade hon sig och reste sig upp. "Det var kul att få träffa dig" sa hon till mig och log.
"Detsamma" svarade jag och log så mycket jag kunde.
När Selena gick förbi Justin så klappade hon honom på axeln. Han stod bara och stirrade på mig. Jag stirrade tillbaka.
"Vi behöver prata" sa jag tillslut.
"Nej, vi behöver en paus" sa han kallt utan att släppa min blick.
När han sa de sista orden kändes det som att någon släppte en stor sten över mitt hjärta. Det gjorde ont i bröstkorgen och jag flämtade till.
"Justin..." viskade jag tyst och tittade sorgset på honom.
Han fortsatte bara titta mig rakt i ögonen. Han såg mer ledsen ut nu men var fortfarande väldigt allvarlig och jag överväldigades av hur säker han verkade vara på sina ord.
"Jag har ringt på en bil som kommer och hämtar dig" sa han sedan kort. Jag satt kvar i stolen och fortsatte titta på honom, sedan vände jag långsamt blicken ut mot trädgården och poolen nedanför.
Jag andades djupt, reste mig upp och gick förbi Justin i dörröppningen och in i huset igen.
Jag kände hela tiden hans blick i ryggen men fortsatte bara gå.
Sedan sa jag hejdå till Justins vänner och Selena som stog en bit bort och snackade med Joe Jonas. Sist tackade jag Demi för att jag fick komma och kramade om henne och sa att det hade varit en jättekul fest. Jag ljög ju faktiskt inte om det, för det hade varit en fantastisk kväll ända tills dramat med Jasmine och Nick drog igång.
Jag suckade vid tanken på hur allt bara hade raserats på bråkdelen av en sekund och tog sedan min väska och gick ut till gatan där bilen skulle komma och hämta upp mig.
När jag kom hem var det tyst och mörkt i hela huset, så jag antog att Vanessa och Linnéa hade gått hem. Mamma och pappa skulle iväg på någon middag och sedan sova borta på hotell...Så nu var jag helt ensam.
Meningen hade varit att Justin skulle ha följt med mig och sovit här, men det blev ju inte så.
Jag tog av mig mina höga klackar och drog av mig min kofta. Sedan gick jag direkt upp till mitt rum och la mig ner på sängen.
Jag andades ut och lät tårarna rulla ner för mina kinder. Tankarna snurrade runt som i en tornado inuti mitt huvud och det kändes som att jag skulle sprängas av alla känslor som fanns inom mig.
Justins perspektiv
Jag orkade inte vara kvar på festen efter allt som hänt så jag sa hejdå till alla och gick ner till min bil och började köra hem.
Efter ett tag pallade jag inte hålla inne allt längre så jag började gråta och slog nävarna hårt i ratten.
Jag hade dåligt samvete för det jag sagt till Sandra, men trodde ändå att det här var den bästa lösningen.
Jag var jättekär i henne men behövde tid för att tänka igenom allting. Vi kunde inte hålla på såhär...Bli svartsjuka, börja bråka och skiljas från varandra i tårar.
När jag åkte ut på turné igen skulle miljontals tjejer klänga på mig och det fanns ingenting jag kunde göra åt det. För att vara en del av mitt liv, en så pass stor och avgörande del, var man tvungen att kunna hantera sånt...Utan att bryta ihop varenda gång.
Jag visste att det var svårt för Sandra, men vad skulle jag göra?
Själv var jag tvungen att lära mig att inte få spel så fort en kille närmade sig min tjej...Det skulle säkert hända ganska ofta i framtiden, hon var ju så fin. Och så ville ju många sabotera för mig, bara för att jag var Justin Bieber...
Vi var helt enkelt tvugna att lita fullt ut på varandra.
Jag fortsatte köra hem i mörkret och funderade på om Sandra skulle kunna förlåta mig.
Sandras perspektiv
Dagarna gick utan att jag och Justins sågs, vi pratade knappt.
Då och då smsade vi lite, men det gick lång tid mellan gångerna. Stämningen var fortfarande spänd men jag visste att jag var tvungen att ge honom tid, så som han hade gett mig tid förut...När jag ville ta en paus.
Det betydde ju självklart inte att jag inte saknade honom varenda sekund. Det brände i bröstet när jag tänkte på honom, vilket var väldigt ofta, nästan jämt.
Jag umgicks med mina bästisar Linnéa och Vanessa så mycket jag kunde för att komma på andra tankar ett tag.
Nu var det fredag eftermiddag och vi var på shoppingcentret The Groove i Los Angeles, för att äta glass och köpa lite nya saker.
När vi var inne på Forever 21 ringde plötsligt min mobil. Jag hoppade till lite av förvåning för det var "Baby" som spelades. Jag tog upp mobilen. På skärmen visades en bild av Justin...
"Hej, det är Sandra" svarade jag osäkert. Det gick några sekunder med sedan bröts tystnaden.
"Sandra det här funkar inte längre..." hörde jag honom säga.
Vad är det som inte funkar längre...?
Kika in här imorgon klockan 12.00 för att läsa nästa del :)
Jag vill passa på att tacka er läsare för era snälla kommentarer och ert beröm! Det är superkul att skriva när man vet att ni tycker det är bra! Kom gärna med förslag på vad ni vill ska hända framöver också :)
Ha en bra kväll! Kram Sofia
Life is'nt right without you - Episode 50
2011-01-26 @ 10:00:00Jag såg henne ingenstans så jag gick vidare till en annan del av huset.
Där satt hon i en fåtölj brevid någon och snackade. Det var en lång kille som jag först inte kände igen.
Jag började gå mot dom. När jag kom närmare såg jag att killen hela tiden försökte flytta sig närmare Sandra.
Jag blev irriterad och kände hur beskyddsinstinkten inom mig kom fram.
Jag gick närmare och såg plötsligt att killen lutade sig ännu närmare Sandra och...kysste henne!
Hjärtat började bulta hårt och jag spände knytnäven.
Demis hus
Sandra puttade bort killen istället för att besvara kyssen. Hon sa någonting till honom som jag inte hörde pga musiken men hon såg arg ut. Sen reste hon sig upp och började gå. Jag gick med snabba steg fram mot killen.
"Vad håller du på med?!" Skrek jag när jag var närmare. Killen tittade upp på mig. När jag såg att det var den där jävla Nick så exploderade nästan mitt huvud.
Jag såg helt rött för att jag var så arg. Vad gjorde han här? Och vad fan höll han på med? Han verkade känna igen mig också för han blinkade några gånger.
"Svara!" skrek jag. Först tittade han förvånat på mig, sedan log han ett kaxigt leende.
"Jag är här för att ta din tjej" svarade han kaxigt. Det var droppen, jag skulle precis slå honom när Sandra tog tag i min arm och höll fast den hårt.
"Justin nej, det är inte värt det" sa hon lågt.
"Han kysste dig! Det är visst värt det!" svarade jag vresigt.
"Han är jätte full" sa hon och gav honom en menande blick. Jag tittade hastigt på honom som satt där och tittade på oss.
"Jag skulle inte kyssa någon annans tjej bara för att jag var full" sa jag.
"Men snälla Justin, ser du inte hur full han är?" sa hon irriterat. "Kom vi måste hjälpa honom" sa hon och drog i min arm.
"Nej! No way att jag hjälper den där idioten med något" svarade jag och jag var fortfarande arg.
"Sluta vara barnslig nu och hjälp mig" sa hon.
"Barnslig?"
"Du vet att jag inte menade så, strunt samma, kom igen nu" sa hon och försökte vifta bort det.
"Det är inte så konstigt att jag reagerar när min flickvän kysser en annan kille mitt framför mitt ansikte!" sa jag spydigt.
"Vänta nu.. Det var han som kysste mig, inte tvärt om?" sa Sandra, jag hörde att hon började bli arg.
"Du ville säkert.." mumlade jag väldigt, väldigt tyst.
"Va?" sa Sandra andlöst.
"Inget" svarade jag kort.
"Jag hörde vad du sa, du har fel, så jävla fel" sa hon och hennes röst var tjock. Hon sprang gråtandes därifrån. "SANDRA! SANDRA VÄNTA!" ropade jag efter henne. Hon sprang iväg. "FAN!" Skrek jag.
Jag tittade på Nick som fortfarande satt på ena fotöljen och han sa ingenting. Han satt bara där och såg ur löjlig ut.
"Åk hem, snälla" bad jag honom så snällt jag kunde. Han nickade kort och reste sig upp och gick iväg. Jag började leta efter Sandra överallt men vart jag än kolla så var hon inte där..
Sandras perspektiv
Jag satte mig ner på en stol som stod på husets balkong. Det var mörkt ute nu och det lös ifrån poolen nedanför. Jag tittade ner på alla som badade men såg inte Justin där nånstans.
Jag kunde inte ens gråta, jag hade misslyckats och låtit någon liten tår rinna ner för min kind när jag sprungit iväg från Justin, men nu satt jag bara helt stilla och tänkte.
Varför var allt tvunget att bli så fel? Jag hade sett fram mot den här festen enda sedan jag blivit bjuden till den och nu var allt förstört..
Först hade Jasmine kommit dit och sen nu Nick. Vad gjorde han här och hur kunde han veta att jag var här? Jag förstod inte. Men jag skulle ta reda på det.
Jag hörde balkongdörren öppnas bakom mig och först trodde jag att det var Justin men personen var tyst ett tag.
"Hallå? Är du okej?" frågade personen, det lät som en tjej.
"Jag är okej" svarade jag med en skrovlig röst.
Personen gick ut och stängde dörren efter sig. Det var till min stora förvåning Selena och hon satte sig i stolen mitt emot mig.
"Nej men är inte du Sandra? Justins Sandra?" frågade hon häpet. Jag nickade bara.
"Justin har berättat så himla mycket om dig! Jag är Selena, Justins kompis" sa hon och jag sträckte fram handen mot henne för att hälsa.
Hon struntade i handen och gav mig en mjuk kram istället. Jag gillade redan Selena, hon verkade vara en jätte gullig och snäll tjej.
"Vad gör du här ute ensam förresten?" frågade hon men jag hann inte svara för då öppnades balkongdörren igen och där stod Justin. Hans ögon var röda och hans hår var rufsigt.
"Sandra, jag har letat efter dig överallt" sa han. Jag svarade inte.
"Ja jag hittade henne här ute själv, så gör man väl inte Justin? Lämnar sin flickvän ensam på en fest där hon knappt känner någon?" sa Selena och skrattade mjukt.
Hon verkade inte fatta den uppenbara spänningen mellan mig och Justin. Men sedan verkade hon fatta när hon verkligen tittade på Justin, hon fick ett oroligt ansiktsuttryck.
"Åh.. Det är bäst att jag låter er prata, jag går in så länge" ursäktade hon sig och reste sig upp. "Det var kul att få träffa dig" sa hon till mig och log.
"Detsamma" svarade jag och log så mycket jag kunde.
När Selena gick förbi Justin så klappade hon honom på axeln. Han stod bara och stirrade på mig. Jag stirrade tillbaka.
"Vi behöver prata" sa jag tillslut.
"Nej, vi behöver en paus" sa han kallt utan att släppa min blick.
Måste bara få tacka er för alla underbara kommentarer!
Man blir skit taggad på att uppdatera när ni kommenterar mycket! Fortsätt kommentera så forsätter vi skriva mycket!
Kommentera vad ni tyckte om den här delen, jag hoppas ni gillade den. Ha en bra dag alla JB-lovers! :D
/Sandra
Där satt hon i en fåtölj brevid någon och snackade. Det var en lång kille som jag först inte kände igen.
Jag började gå mot dom. När jag kom närmare såg jag att killen hela tiden försökte flytta sig närmare Sandra.
Jag blev irriterad och kände hur beskyddsinstinkten inom mig kom fram.
Jag gick närmare och såg plötsligt att killen lutade sig ännu närmare Sandra och...kysste henne!
Hjärtat började bulta hårt och jag spände knytnäven.
Demis hus
Sandra puttade bort killen istället för att besvara kyssen. Hon sa någonting till honom som jag inte hörde pga musiken men hon såg arg ut. Sen reste hon sig upp och började gå. Jag gick med snabba steg fram mot killen.
"Vad håller du på med?!" Skrek jag när jag var närmare. Killen tittade upp på mig. När jag såg att det var den där jävla Nick så exploderade nästan mitt huvud.
Jag såg helt rött för att jag var så arg. Vad gjorde han här? Och vad fan höll han på med? Han verkade känna igen mig också för han blinkade några gånger.
"Svara!" skrek jag. Först tittade han förvånat på mig, sedan log han ett kaxigt leende.
"Jag är här för att ta din tjej" svarade han kaxigt. Det var droppen, jag skulle precis slå honom när Sandra tog tag i min arm och höll fast den hårt.
"Justin nej, det är inte värt det" sa hon lågt.
"Han kysste dig! Det är visst värt det!" svarade jag vresigt.
"Han är jätte full" sa hon och gav honom en menande blick. Jag tittade hastigt på honom som satt där och tittade på oss.
"Jag skulle inte kyssa någon annans tjej bara för att jag var full" sa jag.
"Men snälla Justin, ser du inte hur full han är?" sa hon irriterat. "Kom vi måste hjälpa honom" sa hon och drog i min arm.
"Nej! No way att jag hjälper den där idioten med något" svarade jag och jag var fortfarande arg.
"Sluta vara barnslig nu och hjälp mig" sa hon.
"Barnslig?"
"Du vet att jag inte menade så, strunt samma, kom igen nu" sa hon och försökte vifta bort det.
"Det är inte så konstigt att jag reagerar när min flickvän kysser en annan kille mitt framför mitt ansikte!" sa jag spydigt.
"Vänta nu.. Det var han som kysste mig, inte tvärt om?" sa Sandra, jag hörde att hon började bli arg.
"Du ville säkert.." mumlade jag väldigt, väldigt tyst.
"Va?" sa Sandra andlöst.
"Inget" svarade jag kort.
"Jag hörde vad du sa, du har fel, så jävla fel" sa hon och hennes röst var tjock. Hon sprang gråtandes därifrån. "SANDRA! SANDRA VÄNTA!" ropade jag efter henne. Hon sprang iväg. "FAN!" Skrek jag.
Jag tittade på Nick som fortfarande satt på ena fotöljen och han sa ingenting. Han satt bara där och såg ur löjlig ut.
"Åk hem, snälla" bad jag honom så snällt jag kunde. Han nickade kort och reste sig upp och gick iväg. Jag började leta efter Sandra överallt men vart jag än kolla så var hon inte där..
Sandras perspektiv
Jag satte mig ner på en stol som stod på husets balkong. Det var mörkt ute nu och det lös ifrån poolen nedanför. Jag tittade ner på alla som badade men såg inte Justin där nånstans.
Jag kunde inte ens gråta, jag hade misslyckats och låtit någon liten tår rinna ner för min kind när jag sprungit iväg från Justin, men nu satt jag bara helt stilla och tänkte.
Varför var allt tvunget att bli så fel? Jag hade sett fram mot den här festen enda sedan jag blivit bjuden till den och nu var allt förstört..
Först hade Jasmine kommit dit och sen nu Nick. Vad gjorde han här och hur kunde han veta att jag var här? Jag förstod inte. Men jag skulle ta reda på det.
Jag hörde balkongdörren öppnas bakom mig och först trodde jag att det var Justin men personen var tyst ett tag.
"Hallå? Är du okej?" frågade personen, det lät som en tjej.
"Jag är okej" svarade jag med en skrovlig röst.
Personen gick ut och stängde dörren efter sig. Det var till min stora förvåning Selena och hon satte sig i stolen mitt emot mig.
"Nej men är inte du Sandra? Justins Sandra?" frågade hon häpet. Jag nickade bara.
"Justin har berättat så himla mycket om dig! Jag är Selena, Justins kompis" sa hon och jag sträckte fram handen mot henne för att hälsa.
Hon struntade i handen och gav mig en mjuk kram istället. Jag gillade redan Selena, hon verkade vara en jätte gullig och snäll tjej.
"Vad gör du här ute ensam förresten?" frågade hon men jag hann inte svara för då öppnades balkongdörren igen och där stod Justin. Hans ögon var röda och hans hår var rufsigt.
"Sandra, jag har letat efter dig överallt" sa han. Jag svarade inte.
"Ja jag hittade henne här ute själv, så gör man väl inte Justin? Lämnar sin flickvän ensam på en fest där hon knappt känner någon?" sa Selena och skrattade mjukt.
Hon verkade inte fatta den uppenbara spänningen mellan mig och Justin. Men sedan verkade hon fatta när hon verkligen tittade på Justin, hon fick ett oroligt ansiktsuttryck.
"Åh.. Det är bäst att jag låter er prata, jag går in så länge" ursäktade hon sig och reste sig upp. "Det var kul att få träffa dig" sa hon till mig och log.
"Detsamma" svarade jag och log så mycket jag kunde.
När Selena gick förbi Justin så klappade hon honom på axeln. Han stod bara och stirrade på mig. Jag stirrade tillbaka.
"Vi behöver prata" sa jag tillslut.
"Nej, vi behöver en paus" sa han kallt utan att släppa min blick.
Måste bara få tacka er för alla underbara kommentarer!
Man blir skit taggad på att uppdatera när ni kommenterar mycket! Fortsätt kommentera så forsätter vi skriva mycket!
Kommentera vad ni tyckte om den här delen, jag hoppas ni gillade den. Ha en bra dag alla JB-lovers! :D
/Sandra
Life isn't right without you - Episode 49
2011-01-25 @ 22:41:48Vi kom fram till ytterdörren och det stod folk utanför huset också, på altanen och alla skrattade och pratade.
Jag höll nästan på att skrika när jag såg kändisar som till exempel Jonas Brothers. Det här var inte sant. Men jag koncentrerade mig på att vara lugn. Det sista jag ville göra var ju att skämma ut Justin. Jag var ju själv ihop med en världskändis, då kunde jag ju inte bara flippa ur hur som helst. Jag ville nästan skratta åt mig själv.
Ytterdörren stod öppen så vi klev in. Direkt vi kom in så la folk märke till oss och någon skrek:
"Demi, Justin är här nu!"
Demi kom från ett annat rum och när hon såg oss så sken hon upp.
Demi kom fram till oss och Justin sträckte ut armarna. De kramades.
”Grattis Demi-girl!”sa han glatt och log brett.
”Taaaaack little J!” svarade hon och skrattade. Sedan vände hon nyfiket blicken mot mig.
”Är det här tjejen som har fått hela världens favoritkille på fall?” frågade hon och log vänligt mot mig igen.
”Haha ja, det här är min favorite girl” svarade Justin och log triumferande.
”Hej Demi! Och grattis på födelsedagen! Jag är Sandra” sa jag blygt och kramade henne. Jag var otroligt nervös och undrade vad hon tyckte om mig.
”Tack sötis!” svarade hon och fortsatte: ”Välkommen hem till mig! Känn er som hemma och säg till om ni behöver något!”
Demi var verkligen en jättegullig tjej och jag slappnade av lite när jag märkte att hon verkade gilla mig också. Sedan försvann hon iväg igen, hon hade ju en fest att ta hand om och det kryllade av folk som ville prata med henne.
Justin tog min hand och vi gick lite längre in i huset. På vägen träffade vi flera personer som Justin kände och han presenterade mig för dom. Alla var väldigt trevliga mot mig och skrattade och skämtade på som vanligt. Ingen stel stämning. ”Skönt!” tänkte jag och släppte loss mer och mer.
Det märktes dock att folk var nyfikna på oss. Justin Bieber och hans okända flickvän liksom. Det hade skrivits mycket om oss i skvallerpressen.
Vi minglade runt, åt av den fantastiska maten och pratade på med alla gäster. När Taylor Lautner från Twilight-filmerna kom fram och snackade med oss höll jag på att dö av lycka. Han var tusen gånger snyggare i verkligheten och väldigt charmig och rolig. Justin och han skämtade med varandra och Taylor ställde lite frågor till mig då och då.
När han sedan skulle gå vidare gjorde han och Justin något handslag och sen kramade han om mig. Mitt hjärta slog ett extra slag och jag rodnade lite.
När Taylor hade gått puffade Justin till mig lite lätt i sidan och skrattade.
”Du rodnade” sa han retsamt.
”Eh oj. Fan vad pinsamt. Det är bara det att...”
”Att du inte riktigt har vant dig vid att stöta på alla dina idoler på en och samma kväll och snacka med dom som om ni känt varandra i år” fyllde Justin i och log gulligt.
”Hehe ja, precis så” svarade jag, log och kände hur det brände till lite i kinderna igen. Justin skrattade kärleksfullt mot mig och sen gick vi vidare.
Vid det här laget hade festen kommit igång på riktigt och vi hade riktigt kul. Musiken var hög och folk var inte rädda för att dansa. Det spelades mycket av Demis, Selenas, Mileys, Jonas Brothers och Justins musik förstås men även andra kända partyhits. Jag och Justin dansade med Chaz, Ryan, Caitlin och Christian (som jag kom väldigt bra överens med) när någon knackade mig på ryggen.
Justins perspektiv
Det var ett rejält drag på Demis fest och Sandra verkade ha väldigt kul. Jag också såklart. Det kändes underbart att äntligen få visa upp min vackra tjej och presentera henne för alla mina vänner/kollegor.
Ryan, Christian, Caitlin och Chaz hade varit väldigt förväntansfulla över att få träffa henne och när jag väl presenterade dom för varandra så klickade de allihop på en gång. Det glädje mig verkligen och det var en väldig lättnad att Sandra och Caitlin gick så bra ihop också med tanke på mitt och Caitlins förflutna.
Vi dansade till Mileys låt "Can't be tamed" när jag såg en välbekant person komma vinglande mot vårat håll. När jag såg vem det var slutade jag le och sneglade på Sandra. Hon var fortfarande superglad men såg förvånad ut när någon knackade henne på axeln. Hon vände sig om.
Framför henne stod nu Jasmine och flinade. "Men åh, vad gör hon här?" tänkte jag och blev irriterad.
Sandras mungipor drogs ner i samma stund hon såg Jasmine.
"Heeeeej allihopa!" halvskrek Jasmine och tittade retsamt på Sandra.
"Hej Jasmine..." svarade Sandra och mina vänner. Själv stod jag bara och tittade surt på henne. Jag antog att hon bara var här för att ställa till med en scen eller förstöra något. Hon kände ju inte ens Demi, utan hade antagligen fått reda på festen genom rykten. De spreds snabbt här i La-la-land, ryktena alltså.
Hon var inte inbjuden, det visste jag säkert. Jasmine var inte så omtyckt i de här kretsarna...
"Fan vad dött det verkar vara här" sa Jasmine kaxigt. "När ska folk börja slappna aaaaaaav egentligen?" fortsatte hon sedan sluddrigt. Jag tittade misstänksamt på henne:
"Jasmine? Är du full?" Hon himlade med ögonen och flinade mot mig:
"Men Justin kom iiiiigeeeeen! Det är ju fredaaag babyyy!"
Jag skakade på huvudet och utbytte några blickar med Sandra. Hon verkade förstå vad jag menade och nickade.
"Jag kommer snart. Ska hjälpa Jasmine härifrån" sa jag tyst till henne. Hon nickade en gång till och log mot mig. Shit alltså, hon var alltid så förstående.
Jag gick fram till Jasmine och följde henne ut genom huset till trappen utanför. Där ringde jag på en bil som skulle hämta upp henne. Lika bra tänkte jag, innan hon ställer till med något som sårar Sandra. Det får inte hända igen. Hon hade redan sabbat tillräckligt för oss.
Sandras perspektiv
När Jasmine kom till festen kände jag på en gång hur irritationen sköljde över mig som en våg.
Hon var jättefull så Justin bestämde sig för att följa henne ut och fixa så att hon kom hem, snäll som han var.
Jag litade verkligen inte på Jasmine så jag oroade mig lite för att hon skulle försöka kyssa Justin eller någonting,
men jag orkade inte tänka så, så jag satte mig och snackade med Ryan och Caitlin istället.
Dom berättade roliga historier från Canada-tiden och jag skrattade. De var verkligen roliga. Och snälla.
Mitt i en skrattattack tittade jag upp och såg någon komma gåendes till soffgruppen där vi satt. Jag trodde inte mina ögonen när jag kände igen personen. Det var inte sant. Vad i hela världen gjorde Nick här? Nick från Miami!? Han kom närmare oss men stannade en bit bort och vinkade åt mig att komma dit. Jag suckade högt.
Caitlin och Ryan tittade frågande på mig och jag sa bara snabbt:
"Jag känner den där killen. Jag måste snacka med honom"
De verkade förstå och reagerade inte konstigt utan sa bara:
"Okej, vi ses!" och fortsatte prata med varandra.
Jag gick fram till Nick och utbrast förvånat:
"Nick! Vad gör du här?"
"Let's just say...Jag hörde en liten fågel viska i mitt öra att du skulle vara här. Så jag bestämde mig för att åka hit. Jag ville träffa dig!" sa han lite hemlighetsfullt och försökte le flörtigt. Han kramade om mig och jag kände att han luktade starkt av alkohol.
"Eh okej!" sa jag och försökte låta glad, fast jag egentligen var lite misstänksam.
"Kom...vi går iväg och sätter oss där borta" sa Nick och pekade mot ett hörn där det stod två skinnfåtöljer brevid varandra.
"Mhm, visst!" svarade jag och kände hur han la sin arm runt min midja och drog mig tätare intill sig.
Vi satte oss i fåtöljerna och Nick började prata på om Miami, surfing och att han och hans kompisar hade varit på en galen fest häromdagen. Jag var inte så imponerad av hans snack men försökte ändå vara glad och hålla samtalet igång. Egentligen satt jag och tänkte på Justin. Jag förstod heller inte varför Nick var här i Kalifornien nu och hur han hade fått reda på den här festen? Jag var tvungen att fråga honom.
"Nick..." började jag och tittade ner lite i golvet.
"Vad är det gullet?" sa han.
"Varför är du här egentligen?" frågade jag och vände blicken mot honom igen. Han log mot mig och flyttade sig närmare mig så att hans arm snuddade vid min. Jag ville inte sitta sådär nära honom så jag flyttade mig diskret en liten bit ifrån honom.
"Jag vill ju träffa dig..." sa han och blev närgången igen. Jag ryggade tillbaks litegrann.
Han fattade inte vinken utan närmade sig igen. Den här gången var han väldigt nära. Han lutade sig ännu närmare mig, mot mitt ansikte och innan jag hann göra något snuddade hans läppar vid mina. Jag tryckte bort honom och flyttade mig ännu en gång ifrån honom.
"Vafan håller du på med?" sa jag argt.
Justins perspektiv
Efter en lång väntan på bilen som skulle hämta Jasmine kom den äntligen och jag gav chauffören adressen till hennes hus. När hon skulle gå in i bilen snubblade hon till och ramlade in i dörren. Det var inte så farligt men Jasmine låtsades gråta för att få min uppmärksamhet. Jag skakade på huvudet och hjälpte henne sätta sig.
Hon var allmänt jobbig och klängig så jag sa tillslut irriterat:
"Men lägg av Jasmine!" Hon flinade bara och jag stängde igen bildörren.
När jag gick upp mot huset igen tänkte jag på Sandra. Jag ville bara gå in och krama om henne och be om ursäkt för att Jasmine varit jobbig och för att jag varit tvungen att lämna henne ensam på festen ett tag.
Jag kom in i huset och möttes av den höga musiken. Just nu spelades min låt "Runaway Love" och jag log lite för mig själv och började nynna på texten medans jag svepte med blicken över rummet för att hitta Sandra.
Jag såg henne ingenstans så jag gick vidare till en annan del av huset.
Där satt hon i en fåtölj brevid någon och snackade. Det var en lång kille som jag först inte kände igen.
Jag började gå mot dom. När jag kom närmare såg jag att killen hela tiden försökte flytta sig närmare Sandra.
Jag blev irriterad och kände hur beskyddsinstinkten inom mig kom fram.
Jag gick närmare och såg plötsligt att killen lutade sig ännu närmare Sandra och...kysste henne!
Hjärtat började bulta hårt och jag spände knytnäven.
Oj då! Vad händer nu?!
Berätta gärna vad ni tror och kommentera vad ni tyckte om det här avsnittet! Eftersom att jag är ny här på bloggen så vill jag gärna veta vad ni tycker är bra och så! :) Och så hoppas jag att ni gillade den här episoden :)
Ha det bra! /Sofia
Life is'nt right without you - Episode 48
2011-01-25 @ 18:21:32Plötsligt ringde min telefon och jag sprang fram till den och svarade:
"Heeey babe" hörde jag en hes röst säga. Det var Justin, min Justin.
"Hej boyfriend" svarade jag flörtigt och fnittrade lite.
"Jag kommer upp till dig nu. Puss" sa han och innan jag hann säga något hade han lagt på. Nu? tänkte jag för mig själv. Han skulle ju inte komms förrän om en timme? tänkte jag sedan men funderade inte så mycket mer på det utan längtade bara tills Justin skulle komma och jag fick vara i hans famn igen.
"Vad sa han?" frågade Vanessa nyfiket.
"Att han kommer nu" sa jag och log stolt.
"Men klockan är ju bara halv fem?" sa Vanessa och tittade konstigt på mig.
"Ja?" frågade jag.
Vanessa gav mig en menade blick och då kom jag på det: Neeeej, tänkte jag. Fan, fan, fan! Han skulle ju hämta mig halv fem! Inte halv sex. Och jag var inte ens klar?!
"Shit" sa jag högt och både Vanessa och Linnéa vände sig om och tittade förundrat på mig.
Såhär ser Justin ut på Demis fest
"Jag kan sminka dig så kan Vanessa locka klart ditt hår, det är bara några lockar kvar att göra. Sen tar det väl ändå lite tid för honom att köra hit?" sa Linnea.
"Tack, ja det gör det ju försig" svarade jag och nu kände jag mig lite mindre stressad. Men jag var fortfarande super nervös. Jag stod och trampade på stället medans dom fixade mig.
"Du måste stå still om jag ska sminka dig" sa Linnea och fnissade.
"Sorry. Jag är nervös."
Dom fortsatte fixa i ordning mig och när håret och sminket var på plats så gick jag för att ta på mig min klänning. Jag hade fått hjälp av tjejerna att välja outfit.
Jag tog på mig den vita klänningen och granskade mig sedan i spegeln. Jag hoppades att den varken var för mycket eller för lite...
När jag hade frågat Justin och man skulle vara jätte finklädd så hade han bara svarat 'det spelar ingen roll vad du tar på dig, du kommer vara finast på stället oavsett'...Så han hade ju inte varit till någon större hjälp.
Men klänningen var faktiskt riktigt fin och jag log lite mot min spegelbild. Håret var också väldigt fint.
Jag höll precis på att borsta tänderna när jag hörde att det plingade på dörren där nere. Jag sköljde snabbt bort tandkrämen och tittade mig sedan snabbt i spegeln för att se så jag såg okej ut.
Sedan drog jag snabbt på mig mina skor och gick ner till hallen, mamma hade öppnat dörren åt honom. När han såg mig spärrade han upp ögonen.
"Är det för mycket?" frågade jag och bet mig i läppen.
"Du är perfekt" sa han, sträckte fram sin hand emot mig och log ett bländade leende. Jag tog den och skulle precis börja gå ut genom dörren när någon harklade sig bakom mig. Vi vände oss om.
"Åh gud vad dum jag är! Justin här är mina två bästisar, Vanessa och Linnea" sa jag och pekade mot dom. Han hälsade på dom och gav dom båda en varsin kram. Båda såg överlyckliga ut. Jag fnissade lite åt dom.
"Vi måste gå nu" sa jag och vinkade hejdå. Dom stod bara kvar på samma plats i hallen.
"Hallå? Jag ska gå. Ska ni vara kvar här eller?" frågade jag dom och skrattade.
"Ni har ju trots allt över tusen kanaler... Så vi tänkte stanna här och se på TV ikväll...Om det är OK?" sa Linnea. Alla skrattade.
"Det går jätte bra, vi har massa godis hemma också" sa mamma.
"Meh! Det är ju mitt godis!" sa jag och plutade med underläppen, alla skrattade igen.
"Jag kan köpa nytt åt dig sötnos" sa Justin och pussade mig på pannan.
"Aja, kom nu" sa jag och drog med honom ut.
Jag såg att Justin inte hade sin Range Rover utan en sportbil. Den var röd och hade öppet tak.
"Snygg bil, är den ny?" frågade jag.
"Tack, nej faktiskt inte" svarade han och öppnade bildörren åt mig. Jag satte mig i bilen och han gick runt den till sin sida.
"Vilka kommer vara där?" frågade jag nyfiket när vi precis börjat köra.
"Jag vet inte riktigt, men en hel del tror jag. Du vet nog vilka många av dom är också" svarade han.
"Kan du säga någon?"
"Selena kommer vara där...Demi såklart...Hmm, tror Miley skulle komma och sen andra kändisar. Och så fick jag bjuda med några till så då bjöd jag mina kompisar Chaz, Ryan, Caitlin och Christian" svarade han och log.
När jag inte sa nånting så höjde han volymen på radion. Det var hans låt "Love Me" som spelades. Han sjöng med och efter ett tag så gjorde jag det också.
"Love me, love me, say that you love me, fool me, fool me, oh how you do me, kiss me, kiss me, say that u miss me, tell me what i wanna hear, tell me you love me" sjöng han, det var slutet på låten.
Sen tittade han på mig och log. "Jag älskar dig" sa jag, som svar på det han just sjöng. Han log bredare och pussade mig snabbt.
"Jag älskar dig" sa han. Sen tittade han på vägen igen och fortsatte köra.
Det märktes att han var glad och jag antog att det var för att han skulle få umgås med alla sina kompisar, han hade ju inte tid med det så ofta.
Det gjorde mig ännu mer nervös att hans kompisar skulle dit med. Tänk om dom inte skulle gilla mig?
"Vad tänker du på?" frågade han.
"Tänk ifall dina kompisar inte kommer tycka om mig" sa jag ängsligt.
"Det kan jag lova att dom kommer göra" svarade han och log brett. Sen började han sjunga igen. Han la sin ena hand på mitt lår och lät den ligga kvar där. Det gick en rysning av välbehag genom min kropp.
Han svängde av vid en uppfart och vi körde in genom en grind. Han vinkade mot vakten som stod vid grinden, han vinkade tillbaka och log vänligt.
Det var proppfullt med bilar så vi fick parkera en bit därifrån. Sedan gick vi ur bilen och jag kunde höra att det var hög musik som spelades i huset.
Fjärilarna i min mage höll på att ta kål på mig. Jag var så nervös att jag nästan bara ville vända och åka hem igen. Justin tog min hand och vi började gå mot huset.
Vi kom fram till ytterdörren och det stod folk utanför huset också, på altanen och alla skrattade och pratade.
Jag höll nästan på att skrika när jag såg kändisar som till exempel Jonas Brothers. Det här var inte sant. Men jag koncentrerade mig på att vara lugn. Det sista jag ville göra var ju att skämma ut Justin. Jag var ju själv ihop med en världskändis, då kunde jag ju inte bara flippa ur hur som helst. Jag ville nästan skratta åt mig själv.
Ytterdörren stod öppen så vi klev in. Direkt vi kom in så la folk märke till oss och någon skrek:
"Demi, Justin är här nu!"
Demi kom från ett annat rum och när hon såg oss så sken hon upp.
Kändispartaj! Vad händer på festen? Vem gör vad? Och vad tycker Justins kompisar och Sandra egentligen om varandra?
Kika in här senare ikväll så får ni reda på svaret till frågorna...Och lite andra spännande saker ;)
"Heeey babe" hörde jag en hes röst säga. Det var Justin, min Justin.
"Hej boyfriend" svarade jag flörtigt och fnittrade lite.
"Jag kommer upp till dig nu. Puss" sa han och innan jag hann säga något hade han lagt på. Nu? tänkte jag för mig själv. Han skulle ju inte komms förrän om en timme? tänkte jag sedan men funderade inte så mycket mer på det utan längtade bara tills Justin skulle komma och jag fick vara i hans famn igen.
"Vad sa han?" frågade Vanessa nyfiket.
"Att han kommer nu" sa jag och log stolt.
"Men klockan är ju bara halv fem?" sa Vanessa och tittade konstigt på mig.
"Ja?" frågade jag.
Vanessa gav mig en menade blick och då kom jag på det: Neeeej, tänkte jag. Fan, fan, fan! Han skulle ju hämta mig halv fem! Inte halv sex. Och jag var inte ens klar?!
"Shit" sa jag högt och både Vanessa och Linnéa vände sig om och tittade förundrat på mig.
Såhär ser Justin ut på Demis fest
"Jag kan sminka dig så kan Vanessa locka klart ditt hår, det är bara några lockar kvar att göra. Sen tar det väl ändå lite tid för honom att köra hit?" sa Linnea.
"Tack, ja det gör det ju försig" svarade jag och nu kände jag mig lite mindre stressad. Men jag var fortfarande super nervös. Jag stod och trampade på stället medans dom fixade mig.
"Du måste stå still om jag ska sminka dig" sa Linnea och fnissade.
"Sorry. Jag är nervös."
Dom fortsatte fixa i ordning mig och när håret och sminket var på plats så gick jag för att ta på mig min klänning. Jag hade fått hjälp av tjejerna att välja outfit.
Jag tog på mig den vita klänningen och granskade mig sedan i spegeln. Jag hoppades att den varken var för mycket eller för lite...
När jag hade frågat Justin och man skulle vara jätte finklädd så hade han bara svarat 'det spelar ingen roll vad du tar på dig, du kommer vara finast på stället oavsett'...Så han hade ju inte varit till någon större hjälp.
Men klänningen var faktiskt riktigt fin och jag log lite mot min spegelbild. Håret var också väldigt fint.
Jag höll precis på att borsta tänderna när jag hörde att det plingade på dörren där nere. Jag sköljde snabbt bort tandkrämen och tittade mig sedan snabbt i spegeln för att se så jag såg okej ut.
Sedan drog jag snabbt på mig mina skor och gick ner till hallen, mamma hade öppnat dörren åt honom. När han såg mig spärrade han upp ögonen.
"Är det för mycket?" frågade jag och bet mig i läppen.
"Du är perfekt" sa han, sträckte fram sin hand emot mig och log ett bländade leende. Jag tog den och skulle precis börja gå ut genom dörren när någon harklade sig bakom mig. Vi vände oss om.
"Åh gud vad dum jag är! Justin här är mina två bästisar, Vanessa och Linnea" sa jag och pekade mot dom. Han hälsade på dom och gav dom båda en varsin kram. Båda såg överlyckliga ut. Jag fnissade lite åt dom.
"Vi måste gå nu" sa jag och vinkade hejdå. Dom stod bara kvar på samma plats i hallen.
"Hallå? Jag ska gå. Ska ni vara kvar här eller?" frågade jag dom och skrattade.
"Ni har ju trots allt över tusen kanaler... Så vi tänkte stanna här och se på TV ikväll...Om det är OK?" sa Linnea. Alla skrattade.
"Det går jätte bra, vi har massa godis hemma också" sa mamma.
"Meh! Det är ju mitt godis!" sa jag och plutade med underläppen, alla skrattade igen.
"Jag kan köpa nytt åt dig sötnos" sa Justin och pussade mig på pannan.
"Aja, kom nu" sa jag och drog med honom ut.
Jag såg att Justin inte hade sin Range Rover utan en sportbil. Den var röd och hade öppet tak.
"Snygg bil, är den ny?" frågade jag.
"Tack, nej faktiskt inte" svarade han och öppnade bildörren åt mig. Jag satte mig i bilen och han gick runt den till sin sida.
"Vilka kommer vara där?" frågade jag nyfiket när vi precis börjat köra.
"Jag vet inte riktigt, men en hel del tror jag. Du vet nog vilka många av dom är också" svarade han.
"Kan du säga någon?"
"Selena kommer vara där...Demi såklart...Hmm, tror Miley skulle komma och sen andra kändisar. Och så fick jag bjuda med några till så då bjöd jag mina kompisar Chaz, Ryan, Caitlin och Christian" svarade han och log.
När jag inte sa nånting så höjde han volymen på radion. Det var hans låt "Love Me" som spelades. Han sjöng med och efter ett tag så gjorde jag det också.
"Love me, love me, say that you love me, fool me, fool me, oh how you do me, kiss me, kiss me, say that u miss me, tell me what i wanna hear, tell me you love me" sjöng han, det var slutet på låten.
Sen tittade han på mig och log. "Jag älskar dig" sa jag, som svar på det han just sjöng. Han log bredare och pussade mig snabbt.
"Jag älskar dig" sa han. Sen tittade han på vägen igen och fortsatte köra.
Det märktes att han var glad och jag antog att det var för att han skulle få umgås med alla sina kompisar, han hade ju inte tid med det så ofta.
Det gjorde mig ännu mer nervös att hans kompisar skulle dit med. Tänk om dom inte skulle gilla mig?
"Vad tänker du på?" frågade han.
"Tänk ifall dina kompisar inte kommer tycka om mig" sa jag ängsligt.
"Det kan jag lova att dom kommer göra" svarade han och log brett. Sen började han sjunga igen. Han la sin ena hand på mitt lår och lät den ligga kvar där. Det gick en rysning av välbehag genom min kropp.
Han svängde av vid en uppfart och vi körde in genom en grind. Han vinkade mot vakten som stod vid grinden, han vinkade tillbaka och log vänligt.
Det var proppfullt med bilar så vi fick parkera en bit därifrån. Sedan gick vi ur bilen och jag kunde höra att det var hög musik som spelades i huset.
Fjärilarna i min mage höll på att ta kål på mig. Jag var så nervös att jag nästan bara ville vända och åka hem igen. Justin tog min hand och vi började gå mot huset.
Vi kom fram till ytterdörren och det stod folk utanför huset också, på altanen och alla skrattade och pratade.
Jag höll nästan på att skrika när jag såg kändisar som till exempel Jonas Brothers. Det här var inte sant. Men jag koncentrerade mig på att vara lugn. Det sista jag ville göra var ju att skämma ut Justin. Jag var ju själv ihop med en världskändis, då kunde jag ju inte bara flippa ur hur som helst. Jag ville nästan skratta åt mig själv.
Ytterdörren stod öppen så vi klev in. Direkt vi kom in så la folk märke till oss och någon skrek:
"Demi, Justin är här nu!"
Demi kom från ett annat rum och när hon såg oss så sken hon upp.
Kändispartaj! Vad händer på festen? Vem gör vad? Och vad tycker Justins kompisar och Sandra egentligen om varandra?
Kika in här senare ikväll så får ni reda på svaret till frågorna...Och lite andra spännande saker ;)
Life is'nt right without you - Episode 47
2011-01-25 @ 10:00:00Han kom springandes mot mig och lyfte upp mig och svingade runt mig medans vi kramades.
"Justiiiiiin! Släpp ner mig" skrattade jag. Han gjorde det och skrattade högt.
"Jag är bara så lycklig. För att jag har dig. Och mina fans. Och för att den här konserten var HELT FREAKING AMAZING!" jublade han och stod och hoppade bredvid mig. Jag kunde inte sluta skratta åt honom, han var helt hyped.
"Jag håller med dig sötnos, du var grym där ute!" sa jag när jag slutat skratta.
"Tack baby" svarade han glatt och tog mitt ansikte mellan sina händer och kysste mig. Sen kom hela hans crew och berömde honom så han släppte försiktigt taget om mig.
"Mannen du rockade där ute! Nu ska vi fira! Du hänger väl med Sandra?" sa Usher.
"Klart min tjej ska med" sa Justin och log stolt mot mig.
När jag kom hem senare på kvällen kastade jag mig ner i sängen. Det hade varit en lång och händelserik dag.
Först allt drama med Jasmine på morgonen, sen hela skoldagen när 99 % av skolans elever gick runt och stirrade på mig och sen Justins konsert + firandet efteråt.
Även fast allt hade tagit mycket energi så hade det också gett mig mycket energi. Jag hade ju haft så himla kul backstage och tillsammans med Justin och crewet efteråt.
Vi åkte till en restaurang som Pattie hade hyrt bara för oss där vi åt av en stor tacobuffé och skrattade åt historier från tidigare konserter när allt bara hade gått helt fel.
Scooter var duktig på att berätta så att man verkligen hängde med och ville höra mer.
Jaden vek sig av skratt när Scooter berättade om den gången när en av dansarna hade tappat byxorna på scenen och ramlat ner framför fotograferna.
Efter det sjöng vi kareoke och jag och Justin tog Ushers hit ”DJ Got Us Fallin’ In Love”. Det lät faktiskt ganska bra…Även fast jag vägrade erkänna det efteråt när Usher sa hur grymt han faktiskt tyckte att det var.
Mitt självförtroende var inte av det bästa slaget och jag hade svårt att tro att han var seriös.
När det sedan var dags att åka hem fick jag skjuts av en av JB-crewets chaufförer.
Justin ville skjutsa mig men hans mamma och Scooter insisterade på att han skulle åka hem direkt och sova och vila sin röst istället, så han accepterade läget och gjorde som de sa.
Jag låg och tänkte igenom allt som hade hänt under dagen när det plötsligt knackade på dörren. Jag vaknade till ur mitt tankemoln och reste mig förvirrat upp. Det var bara mamma som ville komma in och säga god natt.
”Har du haft en bra dag då hjärtat?” frågade hon och tittade på mig.
”Ja, helt awesome” svarade jag och log mot henne.
”Vad bra” sa hon och log tillbaka.
”Nåväl, jag ska låta dig sova nu. Du har ju skola imorgon” sa hon sen innan hon kramade om mig och gick ut.
Jag tog på mig mina sovkläder, borstade tänderna och kröp ner under täcket. Sedan skickade jag iväg ett sms till Justin: ”God natt snygging och tack för idag! Det var så kul att se dig in action på scenen. Du är helt underbar…See u 2morrow! xx /Sandra”
Jag väntade ett tag på svar men fick inget, så jag antog att han redan hade somnat. Jag lät huvudet sjunka in i kudden och sen jag slöt ögonen. Det gick 10 sekunder...ZZzzZzZzz.
Dagarna rullade på och jag kämpade på i skolan. Justin hade fullt upp med intervjuer och spelningar så vi hann tråkigt nog inte se varandra någonting under de dagarna. Jag tyckte tiden gick i snigelfart, men tillslut blev det äntligen fredag.
"Aaaaaaaj" skrek jag när Vanessa råkade snudda min kind med den brännheta locktången.
"Sorry Sandra! Det där var sista gången. Jag ska inte göra det igen, loooovar" sa hon och fnissade lite.
"Det var bara...femte gången nu?" sa jag och skrattade. Det gjorde ont som fan, men jag kunde inte låta bli att skratta åt Vanessa, hon var så otroligt klantig.
Jag höll, med min bästisars hjälp, på att göra mig i ordning inför Demis födelsedagsfest. Nervositeten glödde inom mig och jag ville att allt skulle bli så bra som möjligt.
"Är du nervös?" frågade Linnéa lite retsamt.
"Om jag är" svarade jag och tittade oroligt på henne. Hon skrattade roat och sa:
"Men vadå? Du ska jag bara hänga med den unga Hollywood-eliten! Demi, Selena, Miley, Taylor Swift, JUSTIN, Katy Perry, Christina Grimmie och alla andra coola kids. Inget att oroa sig för" retades hon. Jag tittade på henne med en "kärleksfull" mördarblick.
"Nej men allvarligt Sandra, allt kommer gå skitbra. Visa bara din fantastiska personlighet så kommer dom smälta, hela högen!" fortsatte Linnéa och log stort mig. Jag älskade verkligen mina bästa vänner, dom var så sköna och fick mig att må så bra.
Plötsligt ringde min telefon och jag sprang fram till den och svarade:
"Heeey babe" hörde jag en hes röst säga. Det var Justin, min Justin.
"Hej boyfriend" svarade jag flörtigt och fnittrade lite.
"Jag kommer upp till dig nu. Puss" sa han och innan jag hann säga något hade han lagt på. Nu? tänkte jag för mig själv. Han skulle ju inte komms förrän om en timme? tänkte jag sedan men funderade inte så mycket mer på det utan längtade bara tills Justin skulle komma och jag fick vara i hans famn igen.
"Vad sa han?" frågade Vanessa nyfiket.
"Att han kommer nu" sa jag och log stolt.
"Men klockan är ju bara halv fem?" sa Vanessa och tittade konstigt på mig.
"Ja?" frågade jag.
Vanessa gav mig en menade blick och då kom jag på det: Neeeej, tänkte jag. Fan, fan, fan! Han skulle ju hämta mig halv fem! Inte halv sex. Och jag var inte ens klar?!
"Shit" sa jag högt och både Vanessa och Linnéa vände sig om och tittade förundrat på mig.
Den här delen har jag (Sofia) skrivit. Hoppas ni gillar det! Kommentera gärna och skriv vad ni tyckte! :)
Life is'nt right without you - Episode 46
2011-01-24 @ 18:18:09”Jag vill bara att du ska veta att jag inte försöker sabba nånting mellan er. Men jag kan ju varna dig.. Justin är väldigt svag för mig” sa hon och log retsamt.
Jag skakade på huvudet och gick därifrån. Jag hörde henne skratta bakom mig. Jag tog min väska i skåpet och sen gick jag ut till parkeringen men jag såg inte Justin nånstans. Jag tittade mig om igen men jag såg honom ingenstans.
Jag tog upp min mobil för att smsa honom men såg att jag redan fått ett sms. Jag öppnade det.
”Jag väntar på andra sidan skolan, vill inte skapa ännu mera hysteri.. Haha xx Justin” stod det.
Jag la mobilen i fickan och gick runt skolan och såg hans bil. Jag såg först inte att han inte var ensam.
Sedan såg Jasmine stå där och fåna sig. Jag hörde hennes falska skratt och såg hur hon drog fingrarna genom sitt hår. Jag ville bara spy.
”Sandra!” sa Justin glatt när han fick syn på mig. Jag log svagt mot honom och sen tittade jag på Jasmine som nu hade vänt sig mot mig. Hon log falskt mot mig.
”Nej men hej Sandra, vi pratade precis om dig” sa hon.
”Jaha” sa jag bara.
”Men du, jag borde nog gå nu. En kompis väntar där borta” sa Jasmine direkt menat till Justin och kramade honom. Justin log mot henne och avundsjukan brände i bröstet på mig men jag låtsades inte om det.
Jasmine gick iväg och jag satte mig i Justins bil. Han satte sig bredvid mig i bilen och pussade mig på kinden.
”Jag har saknat dig.. Hur har skoldagen varit?” Sa han.
”Bra” snäste jag.
Han tittade förundrat på mig men vände bort blicken och började köra. Vi satt tysta länge och jag vägrade vara den som skulle bryta tystnaden.
Jag var irriterad på Jasmine och var även lite sur på Justin som förlåtit henne så lätt. Dom hade ju varit ovänner senast imorse..
”Förresten, vi är bjudna på fest” sa Justin plötsligt.
”Fest? Hos vem?” Frågade jag.
”Hos Demi, hon sa att jag gärna fick ta med dig. Wanna be my date baby?” frågade han flörtigt.
”Demi? Demi Lovato?” frågade jag.
”Haha ja, så.. Vill du?”
När är festen?” frågade jag och log lite grann. Jag kände mig töntig som snäst åt honom tidigare. Det var ju trots allt mig han ville ha med som dejt på festen, inte Jasmine.
”På fredag.”
”Då vill jag gärna följa med. Och du… Förlåt för att jag var otrevlig mot dig förut” sa jag.
”Jasmine får lätt andra irriterade” sa han tyst.
”Hmm, jag antar att jag blev lite avundsjuk också” erkände jag. Justin tittade på mig och log.
”När ska du förstå att jag inte vill ha någon annan än dig?” sa han och skakade på huvudet. Jag sa ingenting utan tittade bara ut genom bilrutan.
Fast han sa så, så var jag ändå orolig över det Jasmine sagt till mig i skolan. Jag var inte säker på om jag ville berätta det för honom. Vi fortsatte åka.
"Vart ska vi förresten?” Frågade jag när jag märkte att vi inte åkte mot nått av våra hus.
”Jag har en konsert ikväll. Du kan få följa med och kolla ifall du vill?” svarade han.
”Gärna” sa jag och log.
Justins perspektiv
När vi kom till arenan där konserten skulle hållas så skulle var jag tvungen att fixa med massa saker innan konserten.
Vi hade ett soundcheck och vi skojade runt på scenen som vanligt. Publiken älskade det.
Jag hade inte tid att umgås så mycket med Sandra men jag hade presenterat henne för Jaden och Usher och dom tre verkade ha riktigt kul tillsammans.
Jag gick dit för att prata med dom lite och jag hörde slutet på ett av Ushers torra skämt och jag skrattade åt honom.
”Är du taggad Justin?” frågade han när jag kom fram till dom.
”Absolut! Jag tror att det kommer bli amazing! Det är en riktigt stor publik, dom är som galna” svarade jag.
”Justin, fem minuter” ropade Scooter från andra sidan korridoren.
Jag gjorde nickade mot honom och sa hejdå till Sandra, Jaden och Usher och började gå. Men jag hejdade mig och sprang snabbt tillbaka till dom.
”Jag glömde visst nått” sa jag och kysste Sandra ganska länge.
”Woooow!” sa Jaden bredvid mig och skrattade lite kaxigt.
”Hejdå” sa jag och boxade Jaden och Usher på deras armar. Sandra skrattade åt mig. Jag log brett mot henne och sedan var det dags att gå upp på scenen.
Sandras perspektiv
Under Justins konsert så satt jag och pratade med Scooter och Jaden. Dom var verkligen helt underbara personer. Pattie kom och satte sig med oss och vi alla fyra skrattade och skämtade med varandra.
Jag hade aldrig kunnat drömma om att få sitta här backstage med Justins vänner och familj.
Mellan låtarna så pratade Justin med sin publik och jag log när han charmade tjejerna totalt. Nu var det dags för Jaden att gå ut på scenen tillsammans med Justin.
Det fanns en tv skärm vid sofforna där vi satt som visade vad som hände på scenen. Jaden gick ut på scenen och dom dansade till ”Teach me how to dougie” och ”You’re a jerk”.
Jag skrattade åt dom när dom låtsades vagga en bebis, Pattie skrattade också bredvid mig. Jaden gick iväg och Justin sjöng sista låten, ”Baby”.
Jag kände mig så stolt när jag satt där och såg min pojkvän står där ute och sjunga. Jag kunde inte fatta att han var min och ingen annans.
När konserten var slut så tackade Justin publiken och sedan gick han av scenen.
Han kom springandes mot mig och lyfte upp mig och svingade runt mig medans vi kramades.
"Justiiiiiin! Släpp ner mig" skrattade jag. Han gjorde det och skrattade högt.
"Jag är bara så lycklig. För att jag har dig. Och mina fans. Och för att den här konserten var HELT FREAKING AMAZING!" jublade han och han stod och hoppade bredvid mig. Jag kunde inte sluta skratta åt honom, han var helt hyped.
"Jag håller med dig sötnos, du var grym där ute!" sa jag när jag slutat skratta.
"Tack baby" svarade han glatt och tog mitt ansikte mellan sina händer och kysste mig. Sen kom hela hans crew och berömde honom så han släppte försiktigt taget om mig.
"Mannen du rockade där ute! Nu ska vi fira! Du hänger väl med Sandra?" sa Usher.
"Klart min tjej ska med" sa Justin och log stolt mot mig.
Det är något fel med youtube så vi kan inte bädda in videosarna. Men tryck på länkarna så kommer ni till videosarna från konserten i berättelsen. Det var exakt så det gick till! ;) Hoppas ni gillar episoden! Kommentera gärna vad ni tyckte och kom gärna med förslag!
Video nr 1 (Justin & Jaden): http://www.youtube.com/watch?v=B1V7R2G58xY
Video nr 2 (Justin avslutar konserten med Baby): http://www.youtube.com/watch?v=w3ZKk1vz0vM
Life is'nt right without you - Episode 45
2011-01-24 @ 17:08:35När vi kom ut ur klungan med folk så var vi tvugna att springa en bit och vi stannade bakom en byggnad, massvis av tjejer sprang efter oss men dom såg oss inte.
Vi satte oss ner mot byggnadens vägg och pustade ut. Jag slog knytnäven hårt i tegelväggen så att jag började blöda på knogarna.
"Justin, ta det lugnt" sa Sandra tyst och tog min skadade hand i båda sina.
"Varför gör hon såhär mot mig?" Sa jag irriterat.
"Jag vet inte Justin, jag vet inte.." Sa Sandra och la armarna om mig.
Sandras perspektiv
Vi satt där ett tag och höll om varandra och sedan kom jag på att jag säkert var väldigt sen till min första lektion.
”Du Justin, jag tror jag måste gå tillbaka till skolan nu, jag missade ju hela dagen igår” sa jag.
”Okej, aa det är nog en bra idé” sa han.
”Jag ringer dig när jag har slutat” sa jag.
”Du behöver inte ringa, jag är här när du slutar” sa han och log försynt. Det märktes att han fortfarande var arg, eller snarare sårad.
”Okej, halv tre?” sa jag.
”Halv tre” upprepade han, log sitt gulliga leende och skakade till håret.
Jag blev alldeles knäsvag när han gjorde så och det märkte han nog för han småskrattade lite åt mig och frågade: ”Vad är det?” Jag kom på mig själv med att stå och le fånigt…
”Inget” sa jag och böjde mig ner för att kyssa honom. Hans läppar var som vanligt underbart mjuka och jag började skratta lite lågt.
”Vad är det som är så kul?” frågade han och tittade leendes på mig. Jag skrattade lite igen och skakade på huvudet åt att jag var världens lyckligaste tjej som hade fått honom.
”Jag måste verkligen gå nu” sa jag och reste mig upp.
”Vi ses” sa Justin. Jag log stort mot honom och vände mig om och började gå mot skolan igen.
”Sandra…” hörde jag Justin säga bakom mig. Jag vände mig mot honom och nu stod han bara några meter bakom mig. Justin kom fram till mig och kysste mig.
”Jag var bara tvungen” sa han och flinade. Jag skrattade åt honom.
”Du är så söt” sa jag lite blygt.
Han pussade mig på pannan och viskade i mitt öra: ”Gå till skolan nu lillplutt”
Jag himlade med ögonen. ”Ha ha, jättekul”. Han petade mig på näsan och flinade brett. ”Hej då” sa jag och kramade honom.
När jag kom in i klassrummet hade lektionen redan börjat så jag smög tyst till min plats. Jag hade aldrig känt mig så uttittad.
Bredvid mig satt som vanligt Linnea och Vanessa. Dom båda log mot mig och gav mig blicken. Jag visste att jag skulle få förklara allt sen.
Mrs Nichols pratade på om atomer och neutroner men jag memorerade ingenting för jag tänkte på allt det där med Jasmine. Funderade på hur allt skulle bli.
Skoldagen rullade på och folk kollade på mig hela tiden och viskade med sina kompisar. Nyheten om mig och Justin hade spridit sig över hela skolan vid det här laget.
En del som inte ens hade uppmärksammat mig förut ville plötsligt sitta bredvid mig i cafeterian och prata.
Killarna himlade med ögonen åt tjejerna som frågade frågor som: ”Hur träffades ni? Kysser han bra? Har du varit hemma hos honom?”
Jag försökte svara på ett så undvikligt sätt som möjligt, jag kände dom ju inte ens och dom hade ju dessutom ingenting med det att göra.
Jag visste ju att dom bara ville prata med mig pågrund av Justin.
När skolan var slut så gick jag med Vanessa och Linnea till skåpen och jag såg först inte att Jasmine stod framför mig så jag höll på att krocka in i henne.
”Hey! Ta det lugnt” sa Jasmine och skrattade.
”Sorry” mumlade jag och fortsatte gå mot mitt skåp. Hon tog tag i min arm.
”Sandra vänta!” Jag vände mig mot henne med en smått irriterad blick.
”Vad är det du vill?” Frågade jag och försökte låta oberörd.
”Jag vill bara att du ska veta att jag inte försöker sabba nånting mellan er. Men jag kan ju varna dig.. Justin är väldigt svag för mig” sa hon och log retsamt.
Jag skakade på huvudet och gick därifrån. Jag hörde henne skratta bakom mig. Jag tog min väska i skåpet och sen gick jag ut till parkeringen men jag såg inte Justin nånstans. Jag tittade mig om igen men jag såg honom ingenstans.
Jag tog upp min mobil för att smsa honom men såg att jag redan fått ett sms. Jag öppnade det.
”Jag väntar på andra sidan skolan, vill inte skapa ännu mera hysteri.. Haha xx Justin” stod det.
Jag la mobilen i fickan och gick runt skolan och såg hans bil. Jag såg först inte att han inte var ensam.
Sedan såg Jasmine stå där och fåna sig. Jag hörde hennes falska skratt och såg hur hon drog fingrarna genom sitt hår. Jag ville bara spy.
Den här delen är skriven av både mig och Sofia. Så nu hälsar vi Sofia välkommen till bloggen! :D Kommentera & berätta vad ni tyckte om episoden! Ju mer ni kommenterar, desto mer skriver vi! ;)
Extra bloggare?
2011-01-20 @ 13:19:28Som ni kanske har märkt så har jag nästan aldrig tid att blogga. Det är ofta glest mellan uppdateringarna och det är tråkigt. Har väldigt mycket med skolan plus att jag samtidigt försöker hinna vara med mina kompisar. Därför skulle jag jätte gärna vilja ha någon som kan hjälpa mig att skriva på bloggen. Kan till och med tänka mig att ha två som hjälper till.
Men här är några krav för att du ska få blogga här:
• Du ska kunna blogga minst 1 gång om dagen, om du aldrig tänker uppdaterar så skicka inte mejlet..
• Du måste vara minst 13 år gammal
• Helst ska du ha bra betyg i svenska & bra fantasi (skicka med erat betyg i mejlet ifall ni har fått dom)
• Ni måste vara seriösa med erat skrivande
• Ni får inte skriva något helgalet som inte är trovärdigt alls
• Du måste kunna stava bra och veta när du ska sätta ut tecken osv..
• Du måste våga skriva om saker som sex detaljerat, du får inte vara "rädd" för sånt
Tror nog att det var alla krav... Skicka ett mejl till: [email protected]e och skriv lite om er själva, om vem ni är, eran ålder, osv.. Ni kanske redan skriver en berättelse på en blogg? Skicka då gärna en länk till bloggen så att jag kan läsa något ni skrivit förut!
Tack, hoppas många skickar in mejl så jag har några att välja på.. Skulle vara jätte skönt att ha någon/några som hjälpte mig uppdatera eftersom jag bloggar ensam. Ha det bra alla! Kram ♥
Update: En tjej som heter Sofia kommer blogga här tillsammans med mig. Vi är kompisar i verkliga livet så imorgon efter skolan ska vi vara med varandra och tillsammans skriva några episoder. Så imorn får ni förhoppningsvis flera delar! :) Kramkram
Men här är några krav för att du ska få blogga här:
• Du ska kunna blogga minst 1 gång om dagen, om du aldrig tänker uppdaterar så skicka inte mejlet..
• Du måste vara minst 13 år gammal
• Helst ska du ha bra betyg i svenska & bra fantasi (skicka med erat betyg i mejlet ifall ni har fått dom)
• Ni måste vara seriösa med erat skrivande
• Ni får inte skriva något helgalet som inte är trovärdigt alls
• Du måste kunna stava bra och veta när du ska sätta ut tecken osv..
• Du måste våga skriva om saker som sex detaljerat, du får inte vara "rädd" för sånt
Tror nog att det var alla krav... Skicka ett mejl till: [email protected]e och skriv lite om er själva, om vem ni är, eran ålder, osv.. Ni kanske redan skriver en berättelse på en blogg? Skicka då gärna en länk till bloggen så att jag kan läsa något ni skrivit förut!
Tack, hoppas många skickar in mejl så jag har några att välja på.. Skulle vara jätte skönt att ha någon/några som hjälpte mig uppdatera eftersom jag bloggar ensam. Ha det bra alla! Kram ♥
Update: En tjej som heter Sofia kommer blogga här tillsammans med mig. Vi är kompisar i verkliga livet så imorgon efter skolan ska vi vara med varandra och tillsammans skriva några episoder. Så imorn får ni förhoppningsvis flera delar! :) Kramkram
Life is'nt right without you - Episode 44
2011-01-20 @ 12:11:21"Kom" sa jag till honom.
"Vänta jag ska bara på toaletten" sa han och försvann ut genom dörren.
Jag la mig ner och blundade. Jag hörde när han kom in i rummet igen och han gled smidigt ner i sängen och la sig bakom mig.
Han strök med en hand över min ena arm och pussade på min rygg. Jag vände mig mot honom och kysste honom. Kyssen blev hetare men jag avbröt den innan det gick för långt.
"Justin.. jag ska upp tidigt imorgon"
"Ja juste, det är bara så svårt att motstå dig" svarade han och jag visste att han flinade även fast det var kolsvart och jag inte såg någonting alls.
"Sandra vakna!" Skrek Justin. Jag hoppade upp ur sängen.
"Vad är det?" Frågade jag.
"Du har försovit dig" sa han och flinade.
"Va? Vad snackar du om?" Frågade jag förvirrat.
"Du är så söt när du är vimsig" sa han och log snett. Han pussade mig på pannan.
"Juste fan, skolan" stönade jag och satte mig upp i sängen. "Vad är klockan?"
"Halv nio, du börjar nio va?"
"Ja, men jag kan hinna om jag skyndar mig" sa jag och ställde mig upp. Jag klädde på mig mina kläder som jag skulle ha fort.
"Säker på att vi inte ska ha en slappdag i sängen och bara ta det lugnt? Skolan finns ju kvar imorgon.." Sa Justin och när jag vände mig om så låg han och tittade sexigt på mig.
Jag tänkte nästan gå med på det och krypa ner bredvid honom igen. Han låg där i kalsonger och log mot mig. Vilken tjej som helst skulle dött om dom såg det här. Jag flinade mot honom.
"Tyvärr sötnos, jag måste" sa jag och gick fram till honom och pussade honom snabbt på munnen.
När jag började vände mig om så tog Justin tag i min arm och drog tillbaka mig. Han snurrade runt oss så att han låg på mig och sen kysste han mig. Jag besvarade kyssen.
"Justin jag har bråttom" påminde jag honom.
"Ja... Juste" sa han och flinade. Sedan släppte han mig.
Jag gick till badrummet och sminkade mig snabbt och borstade tänderna, jag borstade håret.
När jag kom tillbaka till hans rum så hade han tagit på sig ett par byxor och en t-shirt. Han tittade länge på mig när jag kom in.
"Färdig" sa jag lätt.
"Då åker vi" sa han och vi gick ut till hans bil.
När vi kom fram till skolan så såg jag att det stod massvis med folk vid parkeringsplatsen. Alla stod i en enda stor klunga.
"Undrar vad alla håller på med där" sa jag till Justin.
"Ska vi kolla?" sa han.
"Vänta här du, jag går och kollar" sa jag och pussade honom på kinden. Sedan klev jag ur bilen.
Jag gick fram till folkmassan och trängde mig igenom den för att se varför alla stod runt någonting.
När jag kom längst fram så såg jag en person stå där och skratta och prata med några andra tjejer. Flera elever tog kort på henne och hon log mot kamerorna.
Jag kände igen henne, jag visste direkt vem hon var. Det var Jasmine.
Justins perspektiv
Sandra hade ett väldigt konstigt ansiktsuttryck när hon gick tillbaka mot bilen. Hon öppnade bildörren och satte sig i bilen. Hon satt och tittade rakt fram.
"Vad är det? Vad är det som händer där?" Sa jag och pekade mot folkmassan.
"Det är Jasmine" sa hon förvånat och tittade på mig.
"Va? Vadå Jasmine? Är hon här?" Frågade jag, lika förvånat.
"Ja" svarade hon.
Jag klev ur bilen, Sandra gjorde samma sak. Jag började gå mot folkmassan men det gick inte att komma igenom den, det var för mycket folk.
Vad hade hon nu gjort? Varför var hon här? Åh det här skulle säkert inte sluta bra...
"Ursäkta" sa jag för att få komma fram. Folk tittade bak på mig och när dom kände igen mig så flyttade alla på sig så jag kunde komma förbi. "Jasmine" sa jag när jag såg henne.
"Hej Justin! Jag var säker på att jag skulle få se dig här" sa hon och flinade mot mig. Hon gick fram till mig och kramade mig.
"Jasmine.. Vad gör du här?" Frågade jag lågt när vi kramades.
"Jag bestämde mig för att det var dags för mig att börja i skolan igen.. Varför inte här? Jag bor ju inte så långt härifrån" svarade hon.
"Är du säker på att det är en sån bra idée?" Frågade jag. Sandra ställde sig bredvid mig.
"Åh du måste vara Justins flickvän, ja iallafall för den här veckan" sa Jasmine och log mot Sandra. Sandra sa ingenting, hon tittade bara på mig.
Jag tog hennes hand och höll den hårt. Folk runt oss skrek, tjejer grät och tog kort på mig. Dom skrek att dom älskade mig och liknande saker men jag hörde dom knappt. Jag var så jävla arg. På Jasmine.
"Vad vill du Jasmine?" Frågade jag med sammanbitna tänder.
"Jag vill bara kunna umgås lite mer med dig Justin.. och dig såklart Sandra" sa hon och nickade mot Sandra.
"Kom Sandra, vi går" sa jag och började dra med henne därifrån.
När vi kom ut ur klungan med folk så var vi tvugna att springa en bit och vi stannade bakom en byggnad, massvis av tjejer sprang efter oss men dom såg oss inte.
Vi satte oss ner mot byggnadens vägg och pustade ut. Jag slog knytnäven hårt i tegelväggen så att jag började blöda på knogarna.
"Justin, ta det lugnt" sa Sandra tyst och tog min skadade hand i båda sina.
"Varför gör hon såhär mot mig?" Sa jag irriterat.
"Jag vet inte Justin, jag vet inte.." Sa Sandra och la armarna om mig.
"Vänta jag ska bara på toaletten" sa han och försvann ut genom dörren.
Jag la mig ner och blundade. Jag hörde när han kom in i rummet igen och han gled smidigt ner i sängen och la sig bakom mig.
Han strök med en hand över min ena arm och pussade på min rygg. Jag vände mig mot honom och kysste honom. Kyssen blev hetare men jag avbröt den innan det gick för långt.
"Justin.. jag ska upp tidigt imorgon"
"Ja juste, det är bara så svårt att motstå dig" svarade han och jag visste att han flinade även fast det var kolsvart och jag inte såg någonting alls.
"Sandra vakna!" Skrek Justin. Jag hoppade upp ur sängen.
"Vad är det?" Frågade jag.
"Du har försovit dig" sa han och flinade.
"Va? Vad snackar du om?" Frågade jag förvirrat.
"Du är så söt när du är vimsig" sa han och log snett. Han pussade mig på pannan.
"Juste fan, skolan" stönade jag och satte mig upp i sängen. "Vad är klockan?"
"Halv nio, du börjar nio va?"
"Ja, men jag kan hinna om jag skyndar mig" sa jag och ställde mig upp. Jag klädde på mig mina kläder som jag skulle ha fort.
"Säker på att vi inte ska ha en slappdag i sängen och bara ta det lugnt? Skolan finns ju kvar imorgon.." Sa Justin och när jag vände mig om så låg han och tittade sexigt på mig.
Jag tänkte nästan gå med på det och krypa ner bredvid honom igen. Han låg där i kalsonger och log mot mig. Vilken tjej som helst skulle dött om dom såg det här. Jag flinade mot honom.
"Tyvärr sötnos, jag måste" sa jag och gick fram till honom och pussade honom snabbt på munnen.
När jag började vände mig om så tog Justin tag i min arm och drog tillbaka mig. Han snurrade runt oss så att han låg på mig och sen kysste han mig. Jag besvarade kyssen.
"Justin jag har bråttom" påminde jag honom.
"Ja... Juste" sa han och flinade. Sedan släppte han mig.
Jag gick till badrummet och sminkade mig snabbt och borstade tänderna, jag borstade håret.
När jag kom tillbaka till hans rum så hade han tagit på sig ett par byxor och en t-shirt. Han tittade länge på mig när jag kom in.
"Färdig" sa jag lätt.
"Då åker vi" sa han och vi gick ut till hans bil.
När vi kom fram till skolan så såg jag att det stod massvis med folk vid parkeringsplatsen. Alla stod i en enda stor klunga.
"Undrar vad alla håller på med där" sa jag till Justin.
"Ska vi kolla?" sa han.
"Vänta här du, jag går och kollar" sa jag och pussade honom på kinden. Sedan klev jag ur bilen.
Jag gick fram till folkmassan och trängde mig igenom den för att se varför alla stod runt någonting.
När jag kom längst fram så såg jag en person stå där och skratta och prata med några andra tjejer. Flera elever tog kort på henne och hon log mot kamerorna.
Jag kände igen henne, jag visste direkt vem hon var. Det var Jasmine.
Justins perspektiv
Sandra hade ett väldigt konstigt ansiktsuttryck när hon gick tillbaka mot bilen. Hon öppnade bildörren och satte sig i bilen. Hon satt och tittade rakt fram.
"Vad är det? Vad är det som händer där?" Sa jag och pekade mot folkmassan.
"Det är Jasmine" sa hon förvånat och tittade på mig.
"Va? Vadå Jasmine? Är hon här?" Frågade jag, lika förvånat.
"Ja" svarade hon.
Jag klev ur bilen, Sandra gjorde samma sak. Jag började gå mot folkmassan men det gick inte att komma igenom den, det var för mycket folk.
Vad hade hon nu gjort? Varför var hon här? Åh det här skulle säkert inte sluta bra...
"Ursäkta" sa jag för att få komma fram. Folk tittade bak på mig och när dom kände igen mig så flyttade alla på sig så jag kunde komma förbi. "Jasmine" sa jag när jag såg henne.
"Hej Justin! Jag var säker på att jag skulle få se dig här" sa hon och flinade mot mig. Hon gick fram till mig och kramade mig.
"Jasmine.. Vad gör du här?" Frågade jag lågt när vi kramades.
"Jag bestämde mig för att det var dags för mig att börja i skolan igen.. Varför inte här? Jag bor ju inte så långt härifrån" svarade hon.
"Är du säker på att det är en sån bra idée?" Frågade jag. Sandra ställde sig bredvid mig.
"Åh du måste vara Justins flickvän, ja iallafall för den här veckan" sa Jasmine och log mot Sandra. Sandra sa ingenting, hon tittade bara på mig.
Jag tog hennes hand och höll den hårt. Folk runt oss skrek, tjejer grät och tog kort på mig. Dom skrek att dom älskade mig och liknande saker men jag hörde dom knappt. Jag var så jävla arg. På Jasmine.
"Vad vill du Jasmine?" Frågade jag med sammanbitna tänder.
"Jag vill bara kunna umgås lite mer med dig Justin.. och dig såklart Sandra" sa hon och nickade mot Sandra.
"Kom Sandra, vi går" sa jag och började dra med henne därifrån.
När vi kom ut ur klungan med folk så var vi tvugna att springa en bit och vi stannade bakom en byggnad, massvis av tjejer sprang efter oss men dom såg oss inte.
Vi satte oss ner mot byggnadens vägg och pustade ut. Jag slog knytnäven hårt i tegelväggen så att jag började blöda på knogarna.
"Justin, ta det lugnt" sa Sandra tyst och tog min skadade hand i båda sina.
"Varför gör hon såhär mot mig?" Sa jag irriterat.
"Jag vet inte Justin, jag vet inte.." Sa Sandra och la armarna om mig.
Life is'nt right without you - Episode 43
2011-01-17 @ 21:24:27Jag tog kondomen och satte på den. Sen tryckte jag försiktigt in den i henne. Båda stönade.
Jag började jucka lite men efter ett tag så gjorde jag snabbare. Vi båda stönade högre. Känslan av hennes kropp mot min var helt otrolig.
Jag vet inte hur länge vi höll på men jag kände att jag började komma.
”Aaaah” stönade hon och jag juckade snabbare.
Tillslut kom hon och jag kom precis efter. Jag kände hur alla muskler i hela min kropp spändes och sen kom jag.
”AAAAAAAH” stönade vi båda två högt.
Ni får inbilla er att det här är dom på bilden... ;)
Jag la mig bredvid henne och vi båda andades tungt. Jag strök henne på kinden och hon log brett mot mig. Jag kysste henne.
Jag tittade på henne och hon var verkligen perfekt. Jag kunde inte sluta titta på henne. Jag kysste henne igen och sedan kramade jag om henne länge.
Våra nakna kroppar låg tätt intill varandra och det kändes så himla bra, som två pusselbitar.
"Jag älskar dig" sa jag utan att släppa hennes blick.
"Jag älskar dig" viskade hon tillbaka.
Hon hade sina armar runt mig och sedan låg vi där länge utan att säga nånting. Efter ett tag så kurrade min mage. Sandra skrattade lite lågt.
"Är du hungrig?" Frågade hon.
"Ja, ska vi äta?" Frågade jag.
"Vad vill du äta?"
"Jag är sugen på... pannkakor" sa jag.
"Jag kan inte laga pannkakor" sa Sandra och skrattade, jag log mot henne.
"Kom, jag kan lära dig" sa jag och sträckte ut min hand mot henne. Jag klädde bara på mig kallsonger och Sandra tog på sig en tröja och trosor. Sedan gick vi ner till köket.
Tur att ingen var hemma idag så vi fick vara ifred. Jag tog fram sakerna som vi skulle använda och sedan gav jag dom till henne. Hon tittade konstigt på mig.
"Jag sa ju att jag INTE kan laga pannkakor, inte att jag kan" sa hon och skrattade.
"Därför ska jag visa dig" sa jag och vände henne mot diskbänken.
Jag berättade vilka ingredienser som skulle i och stod tätt intill henne när jag hjälpte henne.
Jag la försiktigt händerna på hennes mage och sedan lutade jag mitt huvud mot hennes axel. När maten var klar så åt vi och vi pratade om vad vi skulle göra imorgon.
Sandras perspektiv
"Jag har ju skola imorgon" sa jag.
"När slutar du? Jag har ändå lite saker att ordna på dan" sa han.
"Halv tre tror jag"
"Då kan jag hämta upp dig om du vill?" Föreslog han.
"Ja gärna" sa jag och log mot honom. Vi hade ätit klart nu och jag tittade på klockan. "Oj, klockan är halv två, jag ska ju till skolan imorgon" sa jag förvånat. Hur kunde tiden ha gått så fort?
"Det kanske är bäst att vi går och lägger oss" sa han och flinade. Vi ställde tallrikarna på diskbänken och sen gick vi upp till Justins rum.
Jag drog av mig tröjan och bestämde mig för att bara sova i trosor. Justin verkade gilla den idéen.
Jag såg att han tittade på mig när jag klädde av mig men brydde mig inte om det, hade jag verkligen förväntat mig att han inte skulle göra det?
Och förresten så hade han ju trots allt redan sett mig naken.. Jag la mig i sängen.
"Kom" sa jag till honom.
"Vänta jag ska bara på toaletten" sa han och försvann ut genom dörren.
Jag la mig ner och blundade. Jag hörde när han kom in i rummet igen och han gled smidigt ner i sängen och la sig bakom mig.
Han strök med en hand över min ena arm och pussade på min rygg. Jag vände mig mot honom och kysste honom. Kyssen blev hetare men jag avbröt den innan det gick för långt.
"Justin.. jag ska upp tidigt imorgon"
"Ja juste, det är bara så svårt att motstå dig" svarade han och jag visste att han flinade även fast det var kolsvart och jag inte såg någonting alls.
Jag började jucka lite men efter ett tag så gjorde jag snabbare. Vi båda stönade högre. Känslan av hennes kropp mot min var helt otrolig.
Jag vet inte hur länge vi höll på men jag kände att jag började komma.
”Aaaah” stönade hon och jag juckade snabbare.
Tillslut kom hon och jag kom precis efter. Jag kände hur alla muskler i hela min kropp spändes och sen kom jag.
”AAAAAAAH” stönade vi båda två högt.
Ni får inbilla er att det här är dom på bilden... ;)
Jag la mig bredvid henne och vi båda andades tungt. Jag strök henne på kinden och hon log brett mot mig. Jag kysste henne.
Jag tittade på henne och hon var verkligen perfekt. Jag kunde inte sluta titta på henne. Jag kysste henne igen och sedan kramade jag om henne länge.
Våra nakna kroppar låg tätt intill varandra och det kändes så himla bra, som två pusselbitar.
"Jag älskar dig" sa jag utan att släppa hennes blick.
"Jag älskar dig" viskade hon tillbaka.
Hon hade sina armar runt mig och sedan låg vi där länge utan att säga nånting. Efter ett tag så kurrade min mage. Sandra skrattade lite lågt.
"Är du hungrig?" Frågade hon.
"Ja, ska vi äta?" Frågade jag.
"Vad vill du äta?"
"Jag är sugen på... pannkakor" sa jag.
"Jag kan inte laga pannkakor" sa Sandra och skrattade, jag log mot henne.
"Kom, jag kan lära dig" sa jag och sträckte ut min hand mot henne. Jag klädde bara på mig kallsonger och Sandra tog på sig en tröja och trosor. Sedan gick vi ner till köket.
Tur att ingen var hemma idag så vi fick vara ifred. Jag tog fram sakerna som vi skulle använda och sedan gav jag dom till henne. Hon tittade konstigt på mig.
"Jag sa ju att jag INTE kan laga pannkakor, inte att jag kan" sa hon och skrattade.
"Därför ska jag visa dig" sa jag och vände henne mot diskbänken.
Jag berättade vilka ingredienser som skulle i och stod tätt intill henne när jag hjälpte henne.
Jag la försiktigt händerna på hennes mage och sedan lutade jag mitt huvud mot hennes axel. När maten var klar så åt vi och vi pratade om vad vi skulle göra imorgon.
Sandras perspektiv
"Jag har ju skola imorgon" sa jag.
"När slutar du? Jag har ändå lite saker att ordna på dan" sa han.
"Halv tre tror jag"
"Då kan jag hämta upp dig om du vill?" Föreslog han.
"Ja gärna" sa jag och log mot honom. Vi hade ätit klart nu och jag tittade på klockan. "Oj, klockan är halv två, jag ska ju till skolan imorgon" sa jag förvånat. Hur kunde tiden ha gått så fort?
"Det kanske är bäst att vi går och lägger oss" sa han och flinade. Vi ställde tallrikarna på diskbänken och sen gick vi upp till Justins rum.
Jag drog av mig tröjan och bestämde mig för att bara sova i trosor. Justin verkade gilla den idéen.
Jag såg att han tittade på mig när jag klädde av mig men brydde mig inte om det, hade jag verkligen förväntat mig att han inte skulle göra det?
Och förresten så hade han ju trots allt redan sett mig naken.. Jag la mig i sängen.
"Kom" sa jag till honom.
"Vänta jag ska bara på toaletten" sa han och försvann ut genom dörren.
Jag la mig ner och blundade. Jag hörde när han kom in i rummet igen och han gled smidigt ner i sängen och la sig bakom mig.
Han strök med en hand över min ena arm och pussade på min rygg. Jag vände mig mot honom och kysste honom. Kyssen blev hetare men jag avbröt den innan det gick för långt.
"Justin.. jag ska upp tidigt imorgon"
"Ja juste, det är bara så svårt att motstå dig" svarade han och jag visste att han flinade även fast det var kolsvart och jag inte såg någonting alls.
Life is'nt right without you - Episode 42
2011-01-13 @ 23:04:46DEN HÄR EPISODEN ÄR PERVERSARE ÄN EPISODERNA INNAN FÖR ER SOM INTE VILL LÄSA DET.. Nu är ni varnade.. Haha :D Hoppas ni gillar det iaf...!
Tidigare...:
"Men vet du vad? Nu ska vi inte prata mer om Jasmine ikväll. För just nu.. handlar det bara om oss två" sa jag och pussade henne på kinden.
Hon vände sig mot mig och la armarna runt min nacke och kysste mig. Jag kysste tillbaka och i den stunden insåg jag verkligen hur mycket jag älskade henne.
Hon var allt för mig. Hon hade allt som en sån tjej som jag alltid drömt om hade. Jag drog upp henne så hon satt i mitt knä och tryckte försiktigt hennes kropp närmare min..
Tidigare...:
"Men vet du vad? Nu ska vi inte prata mer om Jasmine ikväll. För just nu.. handlar det bara om oss två" sa jag och pussade henne på kinden.
Hon vände sig mot mig och la armarna runt min nacke och kysste mig. Jag kysste tillbaka och i den stunden insåg jag verkligen hur mycket jag älskade henne.
Hon var allt för mig. Hon hade allt som en sån tjej som jag alltid drömt om hade. Jag drog upp henne så hon satt i mitt knä och tryckte försiktigt hennes kropp närmare min..
Mitt hjärta bultade fortare och kyssen blev hetare. Jag kände att jag började bli upphetsad och Sandra verkade också märka det.
Hon stoppade kyssen lite och tittade mig i ögonen. Det var som om våra hjärnor var sammankopplade.
Det där korta ögonblicket då vi kollade på varandra var fyllt med kärlek, tillit och tusen andra känslor.
Jag visste att hon var den rätta, jag älskade henne så mycket. Hon kysste mig igen och hon verkade också känna samma sak för mig i det ögonblicket.
Jag strök ena handen ner för hennes rygg sakta och lät den ligga stilla på hennes rumpa. Hon pussade mig på halsen och jag älskade det. Jag stönade lite lågt, hon log lite för sig själv.
Sandras perspektiv
Han verkade gilla att jag pussade honom på halsen. Jag hade aldrig tidigare känt mig så självsäker som jag gjorde i just den stunden.
Jag hade alltid tvekat på mig själv men nu kände jag mig säkrare på mig själv än nånsin.
Båda hans händer var på min rumpa nu och jag flyttade sakta ner mina händer från hans nacke ner mot hans bröstkorg utan att lyfta dom från hans kropp. Han rös till lite.
Vi fortsatte kyssas och jag kunde känna hans stånd lite mot mig. Jag undrade om han var redo, om han ville lika mycket som jag ville.
Alltid när jag och mina kompisar hade pratat om den här första stunden så hade jag alltid sagt att jag säkert skulle banga ur och komma på nån dum ursäkt.
Men nu när vi väl satt här och kysstes så kände jag mig redo. Jag älskade honom så mycket och skulle inte vilja byta ut honom mot någon annan i hela världen.
Han tryckte mig närmare sig med sina händer som var på min rumpa och då kände jag hur mycket stånd han verkligen hade.
Han tog på min rumpa och jag la min ena hand på hans penis. Vi tryckte våra kroppar närmare varann.
”Nej” viskade han plötsligt.
”Justin vad är det?” Frågade jag oroligt.
”Kom vi går till mitt rum istället” sa han och reste sig snabbt upp ur jacuzzin.
Jag skulle precis gå ur den jag också men han tog tag i mig och bar upp mig så jag satt med benen korsade bakom hans rygg.
Han kysste mig samtidigt som han bar in mig i hans rum och stängde igen dörren till hans rum bakom sig när vi kom in i hans rum.
Han tog något som låg på hans databord och sedan la han försiktigt ner mig på hans säng. Han la sig över mig och vi började kyssas igen. Han tittade på mig.
”Jag älskar dig” viskade han förföriskt och pussade mig på halsen och på mitt ena nyckelben.
”Jag älskar dig” viskade jag tillbaka.
Han log och sedan nuddade våra läppar varandra igen.
Jag visste inte vad jag höll på med och visste inte om det var att gå för långt eftersom jag inte var säker på vad han ville men jag knäppte i alla fall upp min bikini överdel och slängde ner den på sidan av sängen.
Justin tittade på mina bröst och hans ögon blev stora. Jag blev först orolig men sen samlade han sig och kysste mig igen.
Han drog upp mitt ben med sin ena hand och den andra la han på mitt ena bröst. Jag var upphetsad jag med.
Justins perspektiv
Jag ville ha henne, nu. Jag kunde inte vänta längre. Hon var så perfekt. Hennes kropp var så perfekt, hon gjorde mig galen.
”Jag vill ha dig nu” viskade jag i hennes öra.
”Jag är din” viskade hon.
Jag drog försiktigt ner hennes bikini underdel och hon gjorde samma sak med mina badbyxor. Jag tog kondomen och satte på den. Sen tryckte jag försiktigt in den i henne. Båda stönade.
Jag började jucka lite men efter ett tag så gjorde jag snabbare. Vi båda stönade högre. Känslan av hennes kropp mot min var helt otrolig.
Jag vet inte hur länge vi höll på men jag kände att jag började komma.
”Aaaah” stönade hon och jag juckade snabbare.
Tillslut kom hon och jag kom precis efter. Jag kände hur alla muskler i hela min kropp spändes och sen kom jag.
”AAAAAAAH” stönade vi båda två högt.
Life is'nt right without you - Episode 41
2011-01-13 @ 00:08:42”Hej tjejer” sa Justin och vinkade mot dom, alla skrek tillbaka. ”Jag och min vän Sandra har haft jätte roligt här idag. Men vi ska åka härifrån nu, jag har hyrt det här stället enda tills tolv inatt och därför hade jag tänkt låta er få vara här enda till dess. Jag har fixat så att ni får åka allt och äta hur mycket ni vill, det kostar inget för er. Jag älskar er alla” sa han.
Jag tittade på honom och jag var helt rörd, han var så gullig mot hans fans. Man märkte verkligen att han älskade dom.
Han gav micken till mannen och sedan kastade han en slängkyss mot tjejerna.
Vi blev ledda till en bakdörr och sedan fick vi skynda oss till hans bil så att inga skulle få syn på oss. Vi tackade Emma och sedan körde vi iväg.
”Vart ska vi?” Frågade jag.
”Vi kanske kan åka hem till någon av oss och göra någonting?” Föreslog han.
”Visst. Vi åker hem till dig isåfall” sa jag. Justin tittade länge på mig, jag fick panik. ”Justin kolla på vägen!” Tjöt jag hysteriskt. Han skrattade och stannade bilen mitt på vägen. ”Vad gör du?” Frågade jag.
När han stannat bilen så satt han och tittade mig djupt i ögonen väldigt länge.
Jag kastade en snabb blick bakom oss. Det var inga bilar men tänk ifall det skulle komma massa bilar?
"Allvarligt talat Justin, vad håller du på med?" Sa jag och höjde på ena ögonbrynet, jag fnissade lite. En lång tystnad..
"Jag kan bara inte sluta titta på dig. Du är så vacker" sa han tillslut. Han log det där leendet som jag älskade och mitt hjärta började banka. Jag log lyckligt.
"Du är perfekt" sa jag och sedan kysstes vi, länge och passionerat. Efter ett tag så började bilar tuta bakom oss och Justin skrattade.
"Det är nog bäst att vi kör, dom verkar rätt irriterade" sa han.
Jag brydde mig inte om bilarna bakom utan satt bara där hela resan hem till honom och log för mig själv. Justin la sin ena hand på mitt lår och jag satt bara och njöt.
Vi parkerade bilen i Justins garage och sedan gick vi mot ytterdörren. Justin stoppade ner handen i fickan och drog upp en nyckel.
"Ni brukar alltid ha dörren olåst... Är det ingen hemma?" Jag kunde inte låta bli att fråga.
"Haha har du lagt märke till det?" sa han och log. Jag harklade mig lite och log nervöst mot honom.
Det var ju nästan fånigt att han fortfarande gjorde mig såhär nervös.. Men jag kunde inte hjälpa det, han var så söt.
Eftersom jag inte svarade så fortsatte Justin prata.
"Ja jag har huset för mig själv inatt. Vill du sova här?" Frågade han medans vi tog av oss skorna och jackorna.
"Gärna, jag måste bara ringa mina föräldrar först" svarade jag.
Justins perspektiv
Medans Sandra ringde och frågade ifall hon fick sova över så sprang jag upp och in i badrummet.
Jag gick förbi spegeln men stannade vid den lite fort och kollade hur jag såg ut. Sedan gick jag vidare till rummet intill badrummet, där vi har en jacuzzi.
Jag tog snabbt fram lite saker som jag skulle kunna använda ifall hon skulle gå med på att bada. Jag ställde fram ljus som jag bara skulle kunna tända på sen.
"Justin?" Ropade Sandra från nedervåningen.
"Här uppe" ropade jag tillbaka. Jag vände mig om när jag hörde att hon kom in i badrummet. Hon stod där med sitt bruna lockiga hår och hennes ögon såg ivriga ut.
Hon var så vacker, jag kände hur stolt jag var över att hon var min.
"Vill du bada?" Frågade jag och pekade mot jacuzzin. Hon sken upp.
"Ja gärna! Jag fick sova här förresten" sa hon och log så att jag såg hennes fina vita tänder. Det gjorde mig glad, att hon skulle sova här. Vi skulle ha hela huset för oss själva..
"Har du badkläder?" Frågade jag flirtigt. Hon stod och tänkte ett tag och sedan nickade hon.
"Ja faktiskt! Jag och tjejerna skulle egentligen ha badat efter skolan idag" svarade hon.
"Jag har mina badbyxor här inne, du kan byta om i badrummet, jag ska bara fixa lite saker" sa jag.
"Okej" sa hon och sedan gick hon för att byta om.
Jag skyndade mig att sätta på vattnet och tända ljusen. Och sedan öppnade jag skåpet med badsaker. Det fanns allt möjligt där. Jag tittade länge på ett paket med rosenblad.
Var det för mycket? Att ha i rosenblad? Nej strunt samma, tänkte jag. Vattnet var inte riktigt fyllt än. Men det fylldes snabbt och var klart redan efter att jag bytt om.
Jag strödde ut nåra blad på vattenytan. Sedan släckte jag taklampan och det såg jätte mysigt ut. Jag skulle precis kliva i badet då Sandra kom in i rummet.
Jag fick lov att greppa tag i jacuzzins kant för att inte tappa balansen. Hon stod där med sin ljusblåa bikini och log sexigt mot mig. Jag höll på att dö.
"Wow" kunde jag inte låta bli att säga.
"Gillar du bikinin?" Frågade hon och tittade ner på den.
"Hela du är fin" sa jag och gick fram till henne och pussade henne på munnen. Sedan satte vi oss båda i badet. Jag la armarna runt henne och drog henne närmare mig.
"Nu får du förklara för mig" sa Sandra och lekte med mina fingrar med sina.
"Förklara vad?" Frågade jag och pussade henne på huvudet.
"Allt om det där med Jasmine.. Och kyssen" sa hon. Jag fick ont i magen.
"Allt var ett misstag. Jasmine och jag skulle åka och köpa glass. Men när jag skulle kliva ur bilen så tog hon tag i min arm och sa att det var något hon ville säga till mig. Då sa hon att hon var kär i mig och jag försökte förklara för henne att jag gillar dig men sen kysste hon mig bara. Hon gjorde det för att hon visste att det stod massvis av paparazzis utanför bilen och hon vill förstöra mellan dig och mig. Jag puttade bort henne snabbt men paparazzi fotograferna hann ändå ta några bilder. Men Jasmine är så, hon vill alltid förstöra.."
"Är ni vänner nu?" Frågade Sandra tyst.
"Nja... på sätt och vis" svarade jag och drog henne närmare mig. Det kändes så bra, hennes hud mot min hud.
" 'På sätt och vis?' " Citerade hon mig.
"Jag sa åt henne att jag inte ville ha någonting med henne att göra på ett tag men att jag inte var arg.."
Sandra sa ingenting utan tittade bara ut genom fönstrena som var runt oss. Jag gjorde samma sak.
"Men vet du vad? Nu ska vi inte prata mer om Jasmine ikväll. För just nu.. handlar det bara om oss två" sa jag och pussade henne på kinden.
Hon vände sig mot mig och la armarna runt min nacke och kysste mig. Jag kysste tillbaka och i den stunden insåg jag verkligen hur mycket jag älskade henne.
Hon var allt för mig. Hon hade allt som en sån tjej som jag alltid drömt om hade. Jag drog upp henne så hon satt i mitt knä och tryckte försiktigt hennes kropp närmare min..
FÖRLÅT för den super dåliga uppdateringen men jag har verkligen inte haft tid att skriva. Det har hänt så mycket i mitt liv den senaste tiden. Ska verkligen bättra mig!
Kommentera vad ni tyckte om episoden så kommer det fortare en ny! :)
Jag tittade på honom och jag var helt rörd, han var så gullig mot hans fans. Man märkte verkligen att han älskade dom.
Han gav micken till mannen och sedan kastade han en slängkyss mot tjejerna.
Vi blev ledda till en bakdörr och sedan fick vi skynda oss till hans bil så att inga skulle få syn på oss. Vi tackade Emma och sedan körde vi iväg.
”Vart ska vi?” Frågade jag.
”Vi kanske kan åka hem till någon av oss och göra någonting?” Föreslog han.
”Visst. Vi åker hem till dig isåfall” sa jag. Justin tittade länge på mig, jag fick panik. ”Justin kolla på vägen!” Tjöt jag hysteriskt. Han skrattade och stannade bilen mitt på vägen. ”Vad gör du?” Frågade jag.
När han stannat bilen så satt han och tittade mig djupt i ögonen väldigt länge.
Jag kastade en snabb blick bakom oss. Det var inga bilar men tänk ifall det skulle komma massa bilar?
"Allvarligt talat Justin, vad håller du på med?" Sa jag och höjde på ena ögonbrynet, jag fnissade lite. En lång tystnad..
"Jag kan bara inte sluta titta på dig. Du är så vacker" sa han tillslut. Han log det där leendet som jag älskade och mitt hjärta började banka. Jag log lyckligt.
"Du är perfekt" sa jag och sedan kysstes vi, länge och passionerat. Efter ett tag så började bilar tuta bakom oss och Justin skrattade.
"Det är nog bäst att vi kör, dom verkar rätt irriterade" sa han.
Jag brydde mig inte om bilarna bakom utan satt bara där hela resan hem till honom och log för mig själv. Justin la sin ena hand på mitt lår och jag satt bara och njöt.
Vi parkerade bilen i Justins garage och sedan gick vi mot ytterdörren. Justin stoppade ner handen i fickan och drog upp en nyckel.
"Ni brukar alltid ha dörren olåst... Är det ingen hemma?" Jag kunde inte låta bli att fråga.
"Haha har du lagt märke till det?" sa han och log. Jag harklade mig lite och log nervöst mot honom.
Det var ju nästan fånigt att han fortfarande gjorde mig såhär nervös.. Men jag kunde inte hjälpa det, han var så söt.
Eftersom jag inte svarade så fortsatte Justin prata.
"Ja jag har huset för mig själv inatt. Vill du sova här?" Frågade han medans vi tog av oss skorna och jackorna.
"Gärna, jag måste bara ringa mina föräldrar först" svarade jag.
Justins perspektiv
Medans Sandra ringde och frågade ifall hon fick sova över så sprang jag upp och in i badrummet.
Jag gick förbi spegeln men stannade vid den lite fort och kollade hur jag såg ut. Sedan gick jag vidare till rummet intill badrummet, där vi har en jacuzzi.
Jag tog snabbt fram lite saker som jag skulle kunna använda ifall hon skulle gå med på att bada. Jag ställde fram ljus som jag bara skulle kunna tända på sen.
"Justin?" Ropade Sandra från nedervåningen.
"Här uppe" ropade jag tillbaka. Jag vände mig om när jag hörde att hon kom in i badrummet. Hon stod där med sitt bruna lockiga hår och hennes ögon såg ivriga ut.
Hon var så vacker, jag kände hur stolt jag var över att hon var min.
"Vill du bada?" Frågade jag och pekade mot jacuzzin. Hon sken upp.
"Ja gärna! Jag fick sova här förresten" sa hon och log så att jag såg hennes fina vita tänder. Det gjorde mig glad, att hon skulle sova här. Vi skulle ha hela huset för oss själva..
"Har du badkläder?" Frågade jag flirtigt. Hon stod och tänkte ett tag och sedan nickade hon.
"Ja faktiskt! Jag och tjejerna skulle egentligen ha badat efter skolan idag" svarade hon.
"Jag har mina badbyxor här inne, du kan byta om i badrummet, jag ska bara fixa lite saker" sa jag.
"Okej" sa hon och sedan gick hon för att byta om.
Jag skyndade mig att sätta på vattnet och tända ljusen. Och sedan öppnade jag skåpet med badsaker. Det fanns allt möjligt där. Jag tittade länge på ett paket med rosenblad.
Var det för mycket? Att ha i rosenblad? Nej strunt samma, tänkte jag. Vattnet var inte riktigt fyllt än. Men det fylldes snabbt och var klart redan efter att jag bytt om.
Jag strödde ut nåra blad på vattenytan. Sedan släckte jag taklampan och det såg jätte mysigt ut. Jag skulle precis kliva i badet då Sandra kom in i rummet.
Jag fick lov att greppa tag i jacuzzins kant för att inte tappa balansen. Hon stod där med sin ljusblåa bikini och log sexigt mot mig. Jag höll på att dö.
"Wow" kunde jag inte låta bli att säga.
"Gillar du bikinin?" Frågade hon och tittade ner på den.
"Hela du är fin" sa jag och gick fram till henne och pussade henne på munnen. Sedan satte vi oss båda i badet. Jag la armarna runt henne och drog henne närmare mig.
"Nu får du förklara för mig" sa Sandra och lekte med mina fingrar med sina.
"Förklara vad?" Frågade jag och pussade henne på huvudet.
"Allt om det där med Jasmine.. Och kyssen" sa hon. Jag fick ont i magen.
"Allt var ett misstag. Jasmine och jag skulle åka och köpa glass. Men när jag skulle kliva ur bilen så tog hon tag i min arm och sa att det var något hon ville säga till mig. Då sa hon att hon var kär i mig och jag försökte förklara för henne att jag gillar dig men sen kysste hon mig bara. Hon gjorde det för att hon visste att det stod massvis av paparazzis utanför bilen och hon vill förstöra mellan dig och mig. Jag puttade bort henne snabbt men paparazzi fotograferna hann ändå ta några bilder. Men Jasmine är så, hon vill alltid förstöra.."
"Är ni vänner nu?" Frågade Sandra tyst.
"Nja... på sätt och vis" svarade jag och drog henne närmare mig. Det kändes så bra, hennes hud mot min hud.
" 'På sätt och vis?' " Citerade hon mig.
"Jag sa åt henne att jag inte ville ha någonting med henne att göra på ett tag men att jag inte var arg.."
Sandra sa ingenting utan tittade bara ut genom fönstrena som var runt oss. Jag gjorde samma sak.
"Men vet du vad? Nu ska vi inte prata mer om Jasmine ikväll. För just nu.. handlar det bara om oss två" sa jag och pussade henne på kinden.
Hon vände sig mot mig och la armarna runt min nacke och kysste mig. Jag kysste tillbaka och i den stunden insåg jag verkligen hur mycket jag älskade henne.
Hon var allt för mig. Hon hade allt som en sån tjej som jag alltid drömt om hade. Jag drog upp henne så hon satt i mitt knä och tryckte försiktigt hennes kropp närmare min..
FÖRLÅT för den super dåliga uppdateringen men jag har verkligen inte haft tid att skriva. Det har hänt så mycket i mitt liv den senaste tiden. Ska verkligen bättra mig!
Kommentera vad ni tyckte om episoden så kommer det fortare en ny! :)
Life is'nt right without you - Episode 40
2011-01-02 @ 17:22:29”Justin” sa han när han svarade.
Det var så mycket bilar och sånt som åkte förbi oss så jag kunde inte höra vad den andra personen sa. Jag sneglade lite på Justin, hans mungipor gled sakta neråt.
”Okej, jag ska prata med henne” sa han och sedan la han på.
Jag fick en klump i magen och jag kände mig yr. Tänk ifall han var tvungen att åka iväg igen? Justin vände sig mot mig och tittade på mig med en allvarlig min.
Han stod och tittade på mig länge på det där sättet. Jag kände hur orolig jag blev, jag mådde nästan illa.
Jag skulle inte orka vara ifrån honom såhär länge en gång till, i alla fall inte nu på ett tag.
Sedan sprack hans ansikte upp i ett stort leende, jag fattade ingenting.
”Vi fick hyra stället!” sa han och hoppade upp och ner som ett litet barn. Jag tog handen på bröstet och drog ett djupt andetag.
”Vad är det?” Skrattade han.
”Du skrämde livet ur mig” sa jag och armbågade honom i sidan.
”Vad trodde du att jag hade tänkt säga?” Sa han och skrattade ännu mer.
”Jag vet inte, men något dåligt” Han skrattade högt och kramade mig.
”Det där var inte kul” sa jag men när jag tittade på honom som försökte andas för att han skrattade så mycket så började jag också skratta. ”Kom nu” sa jag efter ett tag och tog tag i hans hand.
Han släppte min hand och la armen runt min midja istället, han drog mig närmare honom. Jag la min arm runt honom också.
Vi satte oss i bilen och åkte till Disneyland. När vi kom dit så stod det redan en person som väntade på oss.
Kvinnan hälsade vänligt på oss och presenterade sig som Emma. Hon skulle vara i närheten av oss hela dagen ifall det var någonting vi behövde hjälp med.
Vi fick gå in i dörr som var på en bit ifrån huvudingången, vid huvudingången stod det massvis av tonårstjejer och skrek. Kunde dom verkligen redan fått reda på att Justin skulle hit?
”Vet dom att du ska hit idag?” Frågade jag förvånat. Han log snett.
”Jag kan ha twittrat om det” medgav han. Jag skrattade lite. ”Men hur som helst så kommer dom inte komma in” sa han sedan.
Vi gick in på stället och började gå runt och titta på saker. Jag skrattade åt Justin för han var helt hyper.
Han var verkligen som en liten unge ibland, men samtidigt kunde han ändå vara mogen.
Musse Pigg och massa andra liknande saker kom fram till oss för att hälsa och när en stor blå figur ställde sig bredvid mig så började Justin gapskratta.
”Jag sa ju att du är liten!” Tjöt han. ”Jag måste få ta ett kort på er” sa han och tog upp sin Iphone.
Jag log mot kameran. Justin stod länge och tittade på bilden på sin Iphone. Jag gick fram till honom.
”Vad är det?” Frågade jag och skrattade.
”Du är så jävla fin” sa han bara och sedan tittade han upp på mig. Vi pussades snabbt.
”Nu är det min tur att ta kort på dig” sa jag.
”Vänta lite, jag ska bara twittra” sa han.
”Du ska väl inte lägga ut den där bilden?” Stönade jag, han flinade mot mig.
”Jo”
Jag suckade men orkade inte bry mig om det, jag tog upp min egna mobil och gick in på twitter för att läsa vad han skrivit. Han hade precis postat inlägget med bilden.
”@sandrabieeber Haha soooo funny #CANTSTOPLAUGHING” hade han skrivit. Jag himlade med ögonen och skrattade när jag läste det.
”Nu får jag ta kort på dig” sa jag och han ställde sig bredvid den blåa figuren. Jag skrattade åt honom och tog kort.
”@justinbieber You’re not big either.. Haha” skrev jag på min twitter och postade bilden i inlägget. Justin såg antagligen vad jag skrivit för han började i alla fall skratta.
”Kolla! Kom igen vi måste gå in där!” Skrek han plötsligt och pekade bakom mig.Jag vände mig om och tittade åt hållet som han pekade.
Han pekade på ett hus och jag visste vad det var för hus. Det stod ”The Hollywood Tower Hotel” på det.
”Nej jag vill inte gå in där” protesterade jag.
”Jo kom igen, du är ju med mig” sa han och kramade mig bakifrån. Han började dra med mig mot det, jag var livrädd redan innan.
När vi kom in där så gick vi runt i ett hus som var läskigt, sedan fick vi gå in och sätta oss i ”hissen”.
Jag skrek under hela tiden, ”hissen” åkte fort upp och ner. Justin skrattade, åt mig. När vi kom ut andades jag ut.
”Jag visste inte att du var så lättskrämd” sa han och skrattade högt.
”Jag är livrädd för allt läskigt, pinsamt…” Muttrade jag.
”Nej det är bara gulligt. Du är gullig” sa han och pussade mig på pannan. ”Vill du ha glass?” Frågade han sen.
”Gärna” svarade jag.
Vi gick till närmsta stället och fick varsin stor mjukglass med strössel på. Vi gick runt lite medans vi åt. Plötsligt började Justin skratta när han tittade på mig.
”Vad är det?” Frågade jag.
”Du har glass i ansiktet” förklarade han.
”Vart?” Frågade jag och kände med handen på min ena kind. Justin närmade sig mig och sedan pussade han mig på näsan.
”Där” sa han sedan. Han tog bort det som inte försvann när han pussat mig med sitt ena finger. Jag rodnade.
Resten av dagen gjorde vi allt möjligt. Jag hade verkligen inte haft såhär kul på jätte länge, jag ville inte att dagen skulle ta slut.
Vi åkte massvis av karuseller och jag hade nog inte skrattat såhär mycket på flera år. Jag hade så kul att det nästan var kriminellt. Jag skrattade åt den tanken.
Jag började bli lite trött på att åka karuseller och sånt när klockan var nästan sju på kvällen, men det hade helt klart varit en av dom bästa dagarna i mitt liv.
Men det kunde ju bero lite på vem jag var spenderat den med också..
”Jag börjar bli lite trött, ska vi åka hem?” Frågade Justin, som om han kunde läsa mina tankar.
”Ja samma här. Men du har väl hyrt hela stället tills tolv inatt?” Frågade jag. Han nickade och verkade fundera över något.
”Vänta här, jag ska bara prata med Emma” sa han och jag satte mig ner på en bänk. Han var borta i cirka fem minuter innan han kom tillbaka, han log brett mot mig.
”Jag har fixat så att parken inte kommer vara tom under kvällen” sa han.
”Vad har du gjort?” Frågade jag nyfiket.
”Kom” sa han bara.
Han tog min hand och tillsammans gick vi mot huvudentrén där det fortfarande stod hundratals fans, dom skrek för fullt när dom såg oss. Jag blev lite nervös.
En man kom fram till oss och gav Justin en mick som ledde till högtalarna. Om han inte hade pratat i den så hade aldrig tjejerna hört honom, skriken överröstade allt.
Dom stod på andra sidan gallret och jag var nästan rädd att det skulle gå sönder för att alla tryckte så hårt.
”Hej tjejer” sa Justin och vinkade mot dom, alla skrek tillbaka. ”Jag och min vän Sandra har haft jätte roligt här idag. Men vi ska åka härifrån nu, jag har hyrt det här stället enda tills tolv inatt och därför hade jag tänkt låta er få vara här enda till dess. Jag har fixat så att ni får åka allt och äta hur mycket ni vill, det kostar inget för er. Jag älskar er alla” sa han.
Jag tittade på honom och jag var helt rörd, han var så gullig mot hans fans. Man märkte verkligen att han älskade dom.
Han gav micken till mannen och sedan kastade han en slängkyss mot tjejerna.
Vi blev ledda till en bakdörr och sedan fick vi skynda oss till hans bil så att inga skulle få syn på oss. Vi tackade Emma och sedan körde vi iväg.
Det var så mycket bilar och sånt som åkte förbi oss så jag kunde inte höra vad den andra personen sa. Jag sneglade lite på Justin, hans mungipor gled sakta neråt.
”Okej, jag ska prata med henne” sa han och sedan la han på.
Jag fick en klump i magen och jag kände mig yr. Tänk ifall han var tvungen att åka iväg igen? Justin vände sig mot mig och tittade på mig med en allvarlig min.
Han stod och tittade på mig länge på det där sättet. Jag kände hur orolig jag blev, jag mådde nästan illa.
Jag skulle inte orka vara ifrån honom såhär länge en gång till, i alla fall inte nu på ett tag.
Sedan sprack hans ansikte upp i ett stort leende, jag fattade ingenting.
”Vi fick hyra stället!” sa han och hoppade upp och ner som ett litet barn. Jag tog handen på bröstet och drog ett djupt andetag.
”Vad är det?” Skrattade han.
”Du skrämde livet ur mig” sa jag och armbågade honom i sidan.
”Vad trodde du att jag hade tänkt säga?” Sa han och skrattade ännu mer.
”Jag vet inte, men något dåligt” Han skrattade högt och kramade mig.
”Det där var inte kul” sa jag men när jag tittade på honom som försökte andas för att han skrattade så mycket så började jag också skratta. ”Kom nu” sa jag efter ett tag och tog tag i hans hand.
Han släppte min hand och la armen runt min midja istället, han drog mig närmare honom. Jag la min arm runt honom också.
Vi satte oss i bilen och åkte till Disneyland. När vi kom dit så stod det redan en person som väntade på oss.
Kvinnan hälsade vänligt på oss och presenterade sig som Emma. Hon skulle vara i närheten av oss hela dagen ifall det var någonting vi behövde hjälp med.
Vi fick gå in i dörr som var på en bit ifrån huvudingången, vid huvudingången stod det massvis av tonårstjejer och skrek. Kunde dom verkligen redan fått reda på att Justin skulle hit?
”Vet dom att du ska hit idag?” Frågade jag förvånat. Han log snett.
”Jag kan ha twittrat om det” medgav han. Jag skrattade lite. ”Men hur som helst så kommer dom inte komma in” sa han sedan.
Vi gick in på stället och började gå runt och titta på saker. Jag skrattade åt Justin för han var helt hyper.
Han var verkligen som en liten unge ibland, men samtidigt kunde han ändå vara mogen.
Musse Pigg och massa andra liknande saker kom fram till oss för att hälsa och när en stor blå figur ställde sig bredvid mig så började Justin gapskratta.
”Jag sa ju att du är liten!” Tjöt han. ”Jag måste få ta ett kort på er” sa han och tog upp sin Iphone.
Jag log mot kameran. Justin stod länge och tittade på bilden på sin Iphone. Jag gick fram till honom.
”Vad är det?” Frågade jag och skrattade.
”Du är så jävla fin” sa han bara och sedan tittade han upp på mig. Vi pussades snabbt.
”Nu är det min tur att ta kort på dig” sa jag.
”Vänta lite, jag ska bara twittra” sa han.
”Du ska väl inte lägga ut den där bilden?” Stönade jag, han flinade mot mig.
”Jo”
Jag suckade men orkade inte bry mig om det, jag tog upp min egna mobil och gick in på twitter för att läsa vad han skrivit. Han hade precis postat inlägget med bilden.
”@sandrabieeber Haha soooo funny #CANTSTOPLAUGHING” hade han skrivit. Jag himlade med ögonen och skrattade när jag läste det.
”Nu får jag ta kort på dig” sa jag och han ställde sig bredvid den blåa figuren. Jag skrattade åt honom och tog kort.
”@justinbieber You’re not big either.. Haha” skrev jag på min twitter och postade bilden i inlägget. Justin såg antagligen vad jag skrivit för han började i alla fall skratta.
”Kolla! Kom igen vi måste gå in där!” Skrek han plötsligt och pekade bakom mig.Jag vände mig om och tittade åt hållet som han pekade.
Han pekade på ett hus och jag visste vad det var för hus. Det stod ”The Hollywood Tower Hotel” på det.
”Nej jag vill inte gå in där” protesterade jag.
”Jo kom igen, du är ju med mig” sa han och kramade mig bakifrån. Han började dra med mig mot det, jag var livrädd redan innan.
När vi kom in där så gick vi runt i ett hus som var läskigt, sedan fick vi gå in och sätta oss i ”hissen”.
Jag skrek under hela tiden, ”hissen” åkte fort upp och ner. Justin skrattade, åt mig. När vi kom ut andades jag ut.
”Jag visste inte att du var så lättskrämd” sa han och skrattade högt.
”Jag är livrädd för allt läskigt, pinsamt…” Muttrade jag.
”Nej det är bara gulligt. Du är gullig” sa han och pussade mig på pannan. ”Vill du ha glass?” Frågade han sen.
”Gärna” svarade jag.
Vi gick till närmsta stället och fick varsin stor mjukglass med strössel på. Vi gick runt lite medans vi åt. Plötsligt började Justin skratta när han tittade på mig.
”Vad är det?” Frågade jag.
”Du har glass i ansiktet” förklarade han.
”Vart?” Frågade jag och kände med handen på min ena kind. Justin närmade sig mig och sedan pussade han mig på näsan.
”Där” sa han sedan. Han tog bort det som inte försvann när han pussat mig med sitt ena finger. Jag rodnade.
Resten av dagen gjorde vi allt möjligt. Jag hade verkligen inte haft såhär kul på jätte länge, jag ville inte att dagen skulle ta slut.
Vi åkte massvis av karuseller och jag hade nog inte skrattat såhär mycket på flera år. Jag hade så kul att det nästan var kriminellt. Jag skrattade åt den tanken.
Jag började bli lite trött på att åka karuseller och sånt när klockan var nästan sju på kvällen, men det hade helt klart varit en av dom bästa dagarna i mitt liv.
Men det kunde ju bero lite på vem jag var spenderat den med också..
”Jag börjar bli lite trött, ska vi åka hem?” Frågade Justin, som om han kunde läsa mina tankar.
”Ja samma här. Men du har väl hyrt hela stället tills tolv inatt?” Frågade jag. Han nickade och verkade fundera över något.
”Vänta här, jag ska bara prata med Emma” sa han och jag satte mig ner på en bänk. Han var borta i cirka fem minuter innan han kom tillbaka, han log brett mot mig.
”Jag har fixat så att parken inte kommer vara tom under kvällen” sa han.
”Vad har du gjort?” Frågade jag nyfiket.
”Kom” sa han bara.
Han tog min hand och tillsammans gick vi mot huvudentrén där det fortfarande stod hundratals fans, dom skrek för fullt när dom såg oss. Jag blev lite nervös.
En man kom fram till oss och gav Justin en mick som ledde till högtalarna. Om han inte hade pratat i den så hade aldrig tjejerna hört honom, skriken överröstade allt.
Dom stod på andra sidan gallret och jag var nästan rädd att det skulle gå sönder för att alla tryckte så hårt.
”Hej tjejer” sa Justin och vinkade mot dom, alla skrek tillbaka. ”Jag och min vän Sandra har haft jätte roligt här idag. Men vi ska åka härifrån nu, jag har hyrt det här stället enda tills tolv inatt och därför hade jag tänkt låta er få vara här enda till dess. Jag har fixat så att ni får åka allt och äta hur mycket ni vill, det kostar inget för er. Jag älskar er alla” sa han.
Jag tittade på honom och jag var helt rörd, han var så gullig mot hans fans. Man märkte verkligen att han älskade dom.
Han gav micken till mannen och sedan kastade han en slängkyss mot tjejerna.
Vi blev ledda till en bakdörr och sedan fick vi skynda oss till hans bil så att inga skulle få syn på oss. Vi tackade Emma och sedan körde vi iväg.
Life is'nt right without you - Episode 39
2011-01-01 @ 16:11:58”Vill du göra någonting med mig efter att du har slutat?” Frågade han och han såg ganska osäker ut.
”Jag behöver inte va i skolan idag, jag kan nog skolka en dag” svarade jag. ´
”Okej, då drar vi härifrån” sa han och flinade. ”Hejdå” sa han till alla som stod och kollade på oss.
Han tog min hand och sedan började han småspringa ner för trapporna. Jag följde efter och kastade en snabb blick över axeln. Det sista jag såg var Vanessas och Linneas förvånade ansikten.
”Vart ska vi?” Frågade jag och han log mot mig.
”Vi kan åka till Disneyland” föreslog han.
”Ja! Jag har aldrig varit där” Svarade jag ivrigt. Han skrattade åt mig.
”Vänta lite” sa han och satte fingret för munnen. Han tog upp mobilen ur fickan och slog in ett nummer. Jag kunde höra både vad Justin och personen i andra luren sa.
”Scooter, kan du fixa så att jag får hyra hela Disneyland idag?” Frågade Justin.
Jag tittade på honom och jag höll på att tappa hakan. HELA DISNEYLAND? Hur mycket borde inte det kosta?
”Hela Disneyland? Visst kan jag fixa det” svarade Scooter.
”Perfekt” sa Justin och log.
”Du är säker på att du ska hyra hela stället då..? Jag tror jag fattar.. Du är med Sandra eller hur?” Frågade Scooter och skrattade.
”Ja och jag vill vara ifred med Sandra idag” sa Justin.
”Jag ringer och säger att du vill hyra stället då. Jösses grabben... Du är verkligen kär” sa Scooter. Justin skrattade.
”Ring mig när du har pratat med dom” sa Justin.
”Jag ringer sen” sa Scooter. Sedan la dom på.
”Hela Disneyland?! Justin är inte det lite… Jag vet inte, för mycket?” Frågade jag förvånat.
”Jag vill bara att vi ska få vara ifred. Och så vill jag att du ska minnas den här dagen länge. Och speciellt att du ska minnas den utan massa paparazzis med i bilden” sa han och log snett mot mig. ”Kom, vi åker och äter någonstans så länge” sa han och han öppnade passagerardörren åt mig, jag satte mig i bilen.
Vi åkte till en restaurang som verkade ganska lugn, men Justin tog ändå på sig ett par solglasögon och en keps innan vi gick in.
Han bytte även till en mörk tjocktröja istället för den gråa han hade på sig, varför han gjorde det hade jag ingen aning om.
Vi gick in och tjejen i kassan spärrade förvånat upp ögonen när hon kände igen Justin, men samlade sig fort och frågade vad vi ville beställa. Justin tittade på mig och ville att jag skulle beställa först.
”Jag tar… Pannkakor” sa jag.
”Jag tar samma” sa Justin och log mot mig. Han tog min hand och smekte den med sin ena tumme. Jag log tillbaka mot honom.
Vi fick maten direkt, dom ville nog inte låta Justin få vänta länge på maten. Sedan satte vi oss vid ett bord och började äta.
”Berätta nånting som jag inte vet om dig” sa han plötsligt.
”Som vadå? Du vet redan allt som är värt att veta” sa jag.
”Berätta nånting som du aldrig berättat för någon” sa han utmanande.
”Jag vet inte vad jag ska berätta…” Sa jag och försökte komma på något. ”Jag kommer inte på något” sa jag efter en stund.
”Okej då får jag komma på en fråga.. Vilken är din favoritlåt?” Frågade han.
”Nej, det är jätte töntigt..” Gnällde jag.
”Frågan eller låten?” sa han och log lite.
”Låten” sa jag och gjorde en grimas.
”En låt kan inte vara töntig. Kom igen, säg nu” sa Justin och skrattade.
”Okej då… Down to earth” svarade jag snabbt.
”Tycker du att min låt är töntig?” Frågade han och gjorde en ledsen min. Jag skrattade.
”Nej det är inte låten som är töntig. Utan att jag typ är som värsta fanet av min… kille” sa jag och jag tvekade lite om jag skulle säga pojkvän eller kille i slutet.
”Det är inte töntigt, jag är ju bäst” sa han och flinade. Jag skrattade.
”Om det vore sant ja..” Sa jag retsamt. Han spärrade upp ögonen och stirrade på mig. ”Hjälp, du ser läskig ut” sa jag och skrattade. Hans ansikte mjuknade och han log brett.
”Jag vet att du älskar mig” sa han flörtigt.
”Dig eller dina låtar?” Frågade jag och försökte låta lika flörtig.
”Båda” sa han och böjde sig fram mot mig och kysste mig. Jag log medans vi kysstes.
”Vad är det?” Frågade han, han märkte nog att jag satt och log som ett fån.
”Inget, jag är bara lycklig” svarade jag. Han flinade och sedan pussade han mig snabbt på näsan. Vi hade ätit klart nu och han reste sig upp.
Jag gjorde samma sak. Han betalade maten och sedan gick vi ut mot bilen. Hans mobil ringde.
”Justin” sa han när han svarade.
Det var så mycket bilar och sånt som åkte förbi oss så jag kunde inte höra vad den andra personen sa. Jag sneglade lite på Justin, hans mungipor gled sakta neråt.
”Okej, jag ska prata med henne” sa han och sedan la han på.
Jag fick en klump i magen och jag kände mig yr. Tänk ifall han var tvungen att åka iväg igen? Justin vände sig mot mig och tittade på mig med en allvarlig min.
