Jag såg ett gäng umgdomar som stod med ryggen mot oss en bit bort och pratade. När jag vände blicken mot Justin igen så var hans ansikte väldigt nära mitt.
"Åh... hej" fnissade jag. Han log brett och pussade mig snabbt på munnen innan han sträckte på sig och låtsades som ingenting.

---

Justins perspektiv

Festen rullade på och jag hade väldigt kul. Det enda som var lite tråkigt var att vissa inte riktigt vågade prata eller titta på mig.
Om jag mötte någons blick så tittade dom snabbt undan. Jag antog att dom inte ville "störa". Så dom flesta höll sig undan.
Men dom som faktiskt vågade komma fram och prata var riktigt trevliga. Jag stod och pratade om basket med ett gäng killar när jag fick syn på Jasmine en bit bort.
"Hörrni, ni får spara dom bra detaljerna till senare. Jag ska bara gå och hälsa på en kompis" sa jag till killarna och boxade till den av dom som hette Fred skämtsamt på armen när jag gick förbi honom.
"Självklart Bieber!" svarade han och skrattade.

Jag skrattade över axeln medans jag började gå mot Jasmine. När hon fick syn på mig så sken hon upp.
"Hej" sa hon och log. Jag besvarade leendet och gav henne en halvhjärtad kram.
"Hej Jas! Kan jag få prata med dig?" frågade jag. Hon nickade och tittade på mig med en förstående blick.
"Ska vi gå ut?" föreslog hon. 
"Ja det blir nog bäst, vill inte att alla ska lyssna" sa jag och nickade diskret åt sidan, mot ett gäng tjejer som stod och glodde på oss.
Hon fnissade till när hon märkte dom, sedan började vi gå mot ytterdörren.
Jag såg Sandra stå i mitten av klungan av alla dansande människor. Hon dansade också tillsammans med ett gäng tjejer, hon verkade ha kul för hennes vita leende lös upp hela rummet.

Väl ute satte vi oss på den kalla stentrappan som ledde upp till huset. Jag tittade på Jasmine samtidigt som jag knäppte ihop händerna och lutade hakan mot dom.
"Justin..." sa hon och suckade. "Jag är så le-" fortsatte hon men jag stoppade henne.
"Jag vet. Men det är lugnt. Allt har ordnat sig nu" lovade jag.
"Har Sandra berättat att jag pratade med henne?" frågade hon. Jag höjde förvånat på ögonbrynen.
"Nej, när gjorde ni det?" frågade jag.
"Tidigare ikväll, innan du kom hit. Jag bad om ursäkt för mitt beteende och för allt jag har sabbat" berättade hon, rösten svek henne lite.
"Det var därför Sandra verkade så obekymrad..." mumlade jag för mig själv.
"Jag hoppas att du också kan förlåta mig Justin. Din vänskap betyder mycket för mig och det finns inte ord för hur ledsen jag är. För att jag har förstört så himla mycket..." sa Jasmine innerligt.
Jag försökte titta henne djupt i ögonen, se om det fanns några tecken på att hon inte menade det hon sa. Men jag såg på henne att hon talade sanning.
"Det är okej, jag förlåter dig" sa jag och kramade henne. Jag såg hur hon slappnade av, som om en stor skuld just hade lättat från hennes axlar.
"Tack Justin" sa hon och besvarade kramen.
"Är allt okej nu?" frågade jag medans jag sakta reste mig upp.
"Ja, jag lovar att aldrig mer bete mig som en avundsjuk subba" sa Jasmine och skrattade lite medans hon snabbt torkade bort en tår som gled ner för hennes kind.
"Gråter du?" frågade jag och böjde mig fram lite för att se bättre i ljuset som utelampan gav oss.
"Ja, jag är super fånig. Eller hur?" skrattade hon.
"Nej det är du inte. Jag är också glad för att allt äntligen verkat ordna sig" sa jag och kramade henne igen. "Tack Jas, för att du är dig själv igen, ett tag kändes det som att jag inte kände dig längre..." viskade jag och bet mig i läppen.

Sandras perspektiv

"Du måste ju bara smaka den här!" sa en trevlig tjej vars namn var Victoria. Hennes blonda lockar studsade när hon dansade. Jag fnissade till innan jag tog emot ciderflaskan och tog en klunk.
Den söta smaken fick mig att vilja ta en till klunk. Jag vinglade till lite men tog tag i Victorias axel som stöd. Jag fnissade igen. Varför var allt så kul helt plötsligt? Jag sträckte henne flaskan.
"Gott eller hur?" sa hon och nickade mot flaskan.
"Ja as gott" svarade jag ivrigt och fortsatte hoppa på stället. När jag såg Jamie komma gående genom klungan så vinkade jag glatt mot honom.
"Hej!" skrek jag när han var inom tillräckligt nära avstånd för att höra mig.
"Tjena" skrek han tillbaka. Tätt i hälarna på honom kom hans två killkompisar som jag hade hälsat på tidigare. Jag hade dock glömt deras namn.
"Dansa med oss" sa jag och tog tag i hans hand och drog honom mot oss. Han skrattade innan både han och hans kompisar började dansa.

Jag vet inte hur lång tid som hade gått när jag fick syn på Justin stå och titta runt. Han verkade leta efter något med blicken. När han tittade åt mitt håll så hoppade jag extra mycket och vinkade.
Han nickade med huvet och log brett. Sedan började han tränga sig igenom klungan av tätt ihoptryckta kroppar.
När han kom fram till oss så trängde han sig fram till mig, han puttade undan Jamie lite, jag skrattade åt att han försökte få det att se diskret ut.
Jag kunde inte låta bli att slänga mig i hans famn. Han skrattade till och sedan la han armarna runt mig. Jag pussade honom på kinden, den var varm och jag kunde känna att han log.
"Jag har pratat med Jasmine, hon berättade att hon och du hade pratat" viskade han i mitt öra. Jag tryckte mig ifrån hans grepp för att kunna titta honom i ögonen.
"Allt är lugnt nu Justin, bra va?" sa jag. Han log och nickade långsamt.
"Jag vet" sa han bara. Jag fnissade innan DJn plötsligt bytte låt och nu spelades "Dirty Dancer". Alla skrek förtjust och hoppade ännu mer.
Jag skrattade av lycka medans jag hoppade upp och ner och kände mig allmänt fånig.