Jag såg på hennes ansikte att det var någonting, hon hade ett lite... konstigt ansiktsuttryck.
"Vad är det? frågade jag.
"Bilderna på oss har redan kommit ut på internet..." svarade hon.
Jag ställde snabbt ner glassen och skålarna på databordet och sedan lyfte jag upp henne och satte mig på stolen. Hon satte sig i mitt knä.
Hon var inne på en skvallersida och hela sidan var full med bilder på oss två. På några bilder såg man lite av Sandras ansikte men hon höll för det på dom flesta bilderna.

---

"Oj..." sa jag när jag såg bilderna. Sandra tittade oroligt på mig. "Jag borde nog ringa Scooter..." mumlade jag och tog upp mobilen.
Efter inte mer än två signaler svarade han, som om han hade haft sin mobil i handen.
"Justin! Jag tänkte precis ringa dig!" sa han direkt när han svarat. Jag hade alltså gissat rätt, han hade haft mobilen uppe.
"Har du sett bilderna...?" frågade jag. Han suckade lite.
"Ja, vi borde nog träffas alla och prata igen. Med tanke på att man ser Sandras ansikte på en del bilder..." sa han.
"Ska vi komma över?" frågade jag.
"Ja det skulle nog vara bäst" sa han.
"Vi är där om högst en kvart" sa jag och la sedan på. Jag reste mig upp.
"Vart ska vi?" frågade Sandra.
"Hem till mig, Scooter tyckte att vi alla borde snacka igen, nu när det har kommit nya bilder"
"Jag måste bara prata med mamma och pappa..." sa hon och vi gick tillsammans ner till köket där vi ställde undan glassen och sedan gick vi till vardagsrummet där hennes föräldrar satt.
"Ska ni någonstans?" frågade Izzie förvånat och tittade på min ryggsäck som jag hade på mig.
"Vi måste hem till Justin och prata med Scooter och hans crew..." svarade Sandra.
"Jaha, har det hänt någonting speciellt?" frågade Robert.
"Det har läckt ut nya bilder från idag på oss två och vi behöver prata om hur vi ska göra nu" svarade jag.
"Oj då..." sa Izzie och tittade beklagande på oss. "Sover du här sedan Justin, eller sover ni hos dig?" frågade hon sedan. Det roade mig lite att hon tog för givet att vi skulle sova tillsammans.
"Jag sover nog här... Om det går bra för dig?" sa jag och tittade frågande på Sandra. "Och för er såklart?" fyllde jag i och tittade på Izzie och Robert.
"För oss får du sova här hur mycket du vill, det är bara trevligt att ha dig här!" sa Izzie vänligt. Jag gillade henne väldigt mycket, hon var alltid glad och trevlig.
När man såg henne bredvid Sandra så såg man verkligen likheterna mellan dom och det gick inte att ta miste på från vem Sandra fått sina gener.
Dom enda skillnaderna mellan dom var att Izzie hade ljust hår medans Sandra hade brunt och att Izzie såg äldre ut. Annars hade båda samma form på ögonen och skrattgropar på exakt samma ställe.
"Klart jag vill" sa Sandra som svar på min fråga. Jag log brett mot henne.
"Ska vi åka?" frågade jag sedan.

Sandras perspektiv

När vi kom hem till Justin så öppnade Pattie dörren till lägenheten. Det var fler hemma hos Justin än vad jag hade väntat mig att det skulle vara.
Pattie var där, såklart, Scooter och hans flickvän var där, henne hade jag inte träffat tidigare och det gjorde mig lite nervös, Justins stylist Ryan Good var också där. Och Kenny såklart.
Jag hälsade på Scooter, Pattie och Kenny, även på Ryan som jag hade träffat en gång tidigare. Han var riktigt trevligt.
 Efter att jag hade hälsat på dom så kom kvinnan som jag antog var Carin fram med ett brett leende på läpparna fram till mig.
Hon hade brunt hår och såg väldigt ung ut och hon var samtidigt väldigt vacker.
"Hej! Äntligen får jag träffa dig! Jag är Scooters flickvän, Carin" hälsade Carin glatt och kramade om mig.
"Ja, detsamma!" sa jag och besvarade kramen.
"Jag har tjatat på Justin att jag måste få träffa hans tjej men det har aldrig blivit av. Fast jag antar att det är lite mitt eget fel också eftersom att jag har varit bortrest ganska länge" sa Carin och skrattade. "Jag har hälsat på min familj" fyllde hon i.
"Haha" skrattade jag och log. Jag var glad över att hon verkade tycka om mig och det gjorde mig lugnare. Jag gillade redan Carin, hon verkade väldigt snäll.

Vi alla gick in till köket och satte oss vid köksbordet och Scooter var självklart den som började prata.
"Nu när det finns nya bilder på er så kommer pressen bli ännu galnare" började han. Vi nickade till svar.
"Och jag vet inte riktigt ifall jag vill att ni går ut med det offentligt än..." fortsatte han och funderade ett tag. Pattie verkade hålla med honom.
"Det är nog bäst så" sa hon instämmande.
"Men är det inte bättre att berätta så att inte fansen blir galnare sen?" frågade jag. Alla blickar vändes mot mig. "Dom kanske bara blir mer irriterade ifall vi inte berättar nu, menar jag"
"Ja, det är sant. Jag håller faktiskt med dig" sa Carin och log.
"Men jag vill ju inte att dom ska bli arg på dig" sa jag och tittade på Justin, han log lite.
"Dom får bli hur arga dom vill, jag kan faktiskt inte hjälpa att jag är kär i dig" sa han och log bredare. Dom andra kastade "åh-vad-gulligt-blickar" till varandra. Jag log bara.
"Fast jag bryr mig om din säkerhet...Så vi kanske inte borde berätta än" sa han sedan.
Kenny nickade. "Säkerheten måste tyvärr gå före allt annat. En del fans är beredda att göra i princip vad som helst för att förstöra för er om de vet att ni är ett par" sa han allvarligt.
Jag ändrade min uppfattning efter att ha hört Kennys ord och tyckte nog trots allt att det bästa var att ligga ganska lågt med förhållandet.
Justin tog min hand under bordet. Jag sneglade på honom och log lätt.
Scooter sökte efter våra blickar för att se om vi var med.
"Känns det okej?" frågade han, främst riktat till oss.
"Ja, det är nog bäst ändå" sa jag och Justin nickade. "Ja" sa han.

Samtalet fortsatte och vi gick igenom lite "regler" och sånt som vi skulle följa för att inte orsaka masshysteri i media och bland fansen. Bland annat fick inget "hålla-handen", inga kyssar, kramar eller annat sånt exsistera på allmänna platser.
Vi gick dessutom igenom ungefär vad Justin skulle säga i intervjuer när dom överöste honom med frågor om oss, vad jag skulle svara när folk på skolan frågade massa saker och hur vi skulle agera om vi blev jagade av paparazzis.
Jag tänkte tillbaka på dagen när Justin hade berättat på Ellens show om mig och mötet vi hade haft efter det. Det handlade om samma sak, förutom att reglerna nu var skärpta och hela situationen kändes på något sätt mycket allvarligare.
"Jag är ledsen att ni inte kan göra vad ni vill, när ni vill" sa Scooter. "Det här är baksidan av kändisskapet"
Ännu en gång nickade alla runt bordet och tittade lite beklagande på mig och Justin. Jag log mot dom.

Vi pratade vidare och det dröjde inte länge förrän stämningen hade lättats upp igen och det seriösa snacket hade övergått till skämtande.
Jag hade ju bara träffat Ryan en gång tidigare och då hade vi inte riktigt hunnit bekanta oss, men nu märkte jag vilken skön typ han verkligen var. Samma sak gällde Carin.
Dom två drev ganska mycket med Justin och berättade om massa grejer som hänt på touren. Justin var inte riktigt typen som brukade skämmas och rodna, men efter vissa av deras historier gjorde han faktiskt det. Det var väldigt sött.
Jag skrattade och skrattade och skrattade. Ja, det gjorde vi allihop.

Justins perspektiv (senare)

Det hördes en ljudlig duns ifrån badrummet som tillhörde mitt rum. Jag reste mig hastigt upp från datorstolen där jag satt och gick snabbt dit. Vad var det som hade låtit?
När jag öppnade dörren till badrummet såg jag till min stora förvåning Sandra ligga där, helt stilla, på golvet.
"Sandra?!" utbrast jag chockat och böjde mig sakta ner över henne. Hon varken svarade eller rörde sig en millimeter. Oron spred sig inom mig och jag visste inte vad jag skulle göra. Hon verkade vara...medvetslös.
"SANDRA! Hallå? Baby, hör du mig?" sa jag panikslaget oclh klappade några gånger på hennes kind. Ingen respons. Jag kände hur hon andades långsamt, men hon svarade inte när jag pratade med henne och reagerade inte när jag försökte väcka liv i henne heller.
"Sandra!" sa jag igen, med ännu mer panik i rösten. Jag undrade vad som hade hänt, hon skulle ju bara gå på toaletten? Hon måste bara ha ramlat ihop av sig själv.
"Mammaaaa!" ropade jag högt. "MAMMA, KOM HIT!" skrek jag igen. Vad skulle jag ta mig till? Vad fan hände?
Jag skakade Sandra lite igen. "Baby, hör du mig?" sa jag. "Vakna, snälla" forsatte jag sedan med gråten i halsen.
Jag släppte min blick från hennes ansikte för att se om mamma var på väg och då plötsligt:
"GOT YA!!!!" sa Sandra högt och ryckte till i min famn. Chockat vände jag blicken mot henne.
Sandra skrattade högt. Vad i hela hel...?
Jag skakade på huvudet. Jag kunde inte fatta att hon hade skämtat mig.
"Hahahaha, du skulle ha sett din min!" sa Sandra och skrattade ännu mer. "Där fick jag dig allt, hahaha"
"SANDRA! Inteeeee kuuul! Fan vad du skrämde mig. Gör aldrig sådär igen. ALDRIG, okej?!" sa jag och kunde knappt fatta vad som precis hänt. Shit, vad hon hade lurat mig.
Sandra skrattade hysteriskt.
"Sorry älskling" fick hon fram mellan skrattsalvorna.

Plötsligt kom mamma in.
"Vad är det? Vad har hänt? Du lät jätte panikslagen!" sa hon stressat. Jag skakade på huvudet och Sandra skrattade fortfarande lite, där hon låg i min famn.
Mamma tittade förundrat på oss.
"Hon lurade mig att hon var medvetslös, jag trodde hon skulle dö" sa jag. Mamma skakade på huvudet.
"Åh gud! Jag trodde det hade hänt något jätteallvarligt" sa hon och drog en lättnad suck. Sedan tittade hon på Sandra.
"Haha, förlåt Pattie! Jag ville bara ge igen på Justin efter alla gånger han har prankat mig..." sa Sandra. Jaså, det var därför? tänkte jag.
Mamma flinade och skakade på huvudet igen. "Jag ska låta er två vara ifred" sa hon innan hon lämnade badrummet och gick ut ur mitt rum.
"Efter alla gånger jag har prankat dig? Seriöst, det där var bland det värsta jag har varit med om. Någonsin" sa jag och tittade allvarligt på Sandra.
"Hahaha, sorry älskling. Förlåt" sa Sandra. Jag himlade skämtsamt med ögonen.
Sedan lyfte jag upp Sandra och satt henne i min famn, så att hon satt med benen runt min midja, med sitt ansikte mot mitt.
Hon log busigt.
Jag drog henne ännu närmare mig och höll om henne hårt.
"Jag älskar dig, prankstergirl" sa jag och flinade.
"Åh, jag älskar dig också" sa Sandra och log flörtigt.
Våra läppar möttes i en kyss, som snabbt blev flera...