Life is'nt right without you - Episode 45
När vi kom ut ur klungan med folk så var vi tvugna att springa en bit och vi stannade bakom en byggnad, massvis av tjejer sprang efter oss men dom såg oss inte.
Vi satte oss ner mot byggnadens vägg och pustade ut. Jag slog knytnäven hårt i tegelväggen så att jag började blöda på knogarna.
"Justin, ta det lugnt" sa Sandra tyst och tog min skadade hand i båda sina.
"Varför gör hon såhär mot mig?" Sa jag irriterat.
"Jag vet inte Justin, jag vet inte.." Sa Sandra och la armarna om mig.

Sandras perspektiv
Vi satt där ett tag och höll om varandra och sedan kom jag på att jag säkert var väldigt sen till min första lektion.
”Du Justin, jag tror jag måste gå tillbaka till skolan nu, jag missade ju hela dagen igår” sa jag.
”Okej, aa det är nog en bra idé” sa han.
”Jag ringer dig när jag har slutat” sa jag.
”Du behöver inte ringa, jag är här när du slutar” sa han och log försynt. Det märktes att han fortfarande var arg, eller snarare sårad.
”Okej, halv tre?” sa jag.
”Halv tre” upprepade han, log sitt gulliga leende och skakade till håret.
Jag blev alldeles knäsvag när han gjorde så och det märkte han nog för han småskrattade lite åt mig och frågade: ”Vad är det?” Jag kom på mig själv med att stå och le fånigt…
”Inget” sa jag och böjde mig ner för att kyssa honom. Hans läppar var som vanligt underbart mjuka och jag började skratta lite lågt.
”Vad är det som är så kul?” frågade han och tittade leendes på mig. Jag skrattade lite igen och skakade på huvudet åt att jag var världens lyckligaste tjej som hade fått honom.
”Jag måste verkligen gå nu” sa jag och reste mig upp.
”Vi ses” sa Justin. Jag log stort mot honom och vände mig om och började gå mot skolan igen.
”Sandra…” hörde jag Justin säga bakom mig. Jag vände mig mot honom och nu stod han bara några meter bakom mig. Justin kom fram till mig och kysste mig.
”Jag var bara tvungen” sa han och flinade. Jag skrattade åt honom.
”Du är så söt” sa jag lite blygt.
Han pussade mig på pannan och viskade i mitt öra: ”Gå till skolan nu lillplutt”
Jag himlade med ögonen. ”Ha ha, jättekul”. Han petade mig på näsan och flinade brett. ”Hej då” sa jag och kramade honom.
När jag kom in i klassrummet hade lektionen redan börjat så jag smög tyst till min plats. Jag hade aldrig känt mig så uttittad.
Bredvid mig satt som vanligt Linnea och Vanessa. Dom båda log mot mig och gav mig blicken. Jag visste att jag skulle få förklara allt sen.
Mrs Nichols pratade på om atomer och neutroner men jag memorerade ingenting för jag tänkte på allt det där med Jasmine. Funderade på hur allt skulle bli.
Skoldagen rullade på och folk kollade på mig hela tiden och viskade med sina kompisar. Nyheten om mig och Justin hade spridit sig över hela skolan vid det här laget.
En del som inte ens hade uppmärksammat mig förut ville plötsligt sitta bredvid mig i cafeterian och prata.
Killarna himlade med ögonen åt tjejerna som frågade frågor som: ”Hur träffades ni? Kysser han bra? Har du varit hemma hos honom?”
Jag försökte svara på ett så undvikligt sätt som möjligt, jag kände dom ju inte ens och dom hade ju dessutom ingenting med det att göra.
Jag visste ju att dom bara ville prata med mig pågrund av Justin.
När skolan var slut så gick jag med Vanessa och Linnea till skåpen och jag såg först inte att Jasmine stod framför mig så jag höll på att krocka in i henne.
”Hey! Ta det lugnt” sa Jasmine och skrattade.
”Sorry” mumlade jag och fortsatte gå mot mitt skåp. Hon tog tag i min arm.
”Sandra vänta!” Jag vände mig mot henne med en smått irriterad blick.
”Vad är det du vill?” Frågade jag och försökte låta oberörd.
”Jag vill bara att du ska veta att jag inte försöker sabba nånting mellan er. Men jag kan ju varna dig.. Justin är väldigt svag för mig” sa hon och log retsamt.
Jag skakade på huvudet och gick därifrån. Jag hörde henne skratta bakom mig. Jag tog min väska i skåpet och sen gick jag ut till parkeringen men jag såg inte Justin nånstans. Jag tittade mig om igen men jag såg honom ingenstans.
Jag tog upp min mobil för att smsa honom men såg att jag redan fått ett sms. Jag öppnade det.
”Jag väntar på andra sidan skolan, vill inte skapa ännu mera hysteri.. Haha xx Justin” stod det.
Jag la mobilen i fickan och gick runt skolan och såg hans bil. Jag såg först inte att han inte var ensam.
Sedan såg Jasmine stå där och fåna sig. Jag hörde hennes falska skratt och såg hur hon drog fingrarna genom sitt hår. Jag ville bara spy.
Den här delen är skriven av både mig och Sofia. Så nu hälsar vi Sofia välkommen till bloggen! :D Kommentera & berätta vad ni tyckte om episoden! Ju mer ni kommenterar, desto mer skriver vi! ;)
skiiiiiiiiiiiiiiiit bra
mitt nya drog! meeeeeeeeeeeeeer!!
HELT FRICKIN' AMAZING! älskar verkligen den här berättelsen<3 mer mer mer. du/ni är verkligen duktig på att skriva, keep it up.