När vi kom in i huset som var ganska stort så blev jag faktiskt imponerad. Det var riktigt snyggt, det var ganska högt i tak och det var väldigt mysigt.
Jag fick ett rum som hade stora fönster ner mot havet. Nere på stranden var det en hel del folk.
Faktiskt ganska många ungdomar, synd bara att jag inte var på mitt bästa humör. Annars hade jag säkert orkat bli kompis med några av dom.
Jag bytte om till ett par jeans shorts och ett linne. Sedan tog jag min väska och gick ut utan att säga något till mamma eller pappa.
Jag visste inte vart jag skulle ta vägen, jag hittade ju verkligen inte här. Så jag bestämde mig för att gå ner till stranden.
Jag gick längs vattenkanten och tittade ner på mina fötter när jag plötsligt fick en hink med kallt vatten över huvudet.

Justins perspektiv

"Justin, är du klar?" Frågade Kenny mig när han stack in huvudet i min loge.
"Jag är snart klar" svarade jag och drog på mig skorna. Kenny log mot mig.
"Du ska upp på scenen om två minuter" sa han och sedan gick han iväg.
Jag tittade mig en sista gång i spegeln och skakade på huvudet för att få håret att ligga rätt. Jag tog på mig mina svarta skinnhandskar och sedan började jag gå ut ur logen.
I korridorerna sprang massvis med folk som fixade till min mick och andra saker.
"Lycka till" sa mamma och pussade mig på pannan. Jag log mot henne.

Jag såg att det var väldigt mycket folk i publiken och dom såg inte mig när jag stod där jag stod nu. Jag drog ett djupt andetag och sedan sprang jag ut på scenen, skriken var otroligt höga.
"Hej Malibu!" Skrek jag och jag log när alla svarade "Hej Justin".
"Hur mår ni ikväll?" Frågade jag dom medans jag fixade till micken lite.
"Bra" skrek alla till svar. Jag log mot dom och sedan började jag sjunga. Första låten jag sjöng var Love me.
Konserten var riktigt kul och det var en riktigt bra stämning. Alla fans var på topp och jag med.
Det enda som jag inte kunde sluta tänka på var Sandra..
Hur gärna jag ville ha henne här, kunna pussa henne och se hennes skrattgropar varje dag.
Jag försökte att koncentrera mig så gott jag kunde och när konserten var slut så tackade jag alla för att dom hade kommit och tittat.
Jag skrev några autografer på väg till bilen och jag fick ställa upp på några kort, mina fans är verkligen dom bästa som finns, utan dom hade jag aldrig kommit såhär långt idag.

Jag satt och tittade ut genom fönstret och tänkte på Sandra igen. Om hon ändå kunde komma hem lite snabbare, jag ville bara ha henne i min famn just nu...
"Justin? Hallå Justin?" Sa mamma och väckte mig ur mitt dagdrömmande.
"Va vad är det?" Frågade jag förvånat. Mamma log mot mig.
"Jag pratar med dig. Visst ska vi väl åka och äta någonstans hela gänget? Dansarna och allt?" Sa mamma.
"Jo visst, det kan vi göra" sa jag.

---

Ni får ursäkta ifall dom senaste kapitlena är konstiga eller nått för jag har trots allt 40 graders feber och jag försöker verkligen skriva för eran skull så jag hoppas det inte står så konstigt iallafall.. Idag ska jag till sjukhuset så jag skriver senare idag.