Justin och Selena utomhus när dom gick

Justins perspektiv

Sandra log mot mig och tog min hand, hon började dra med mig mot vattnet.
”Vart ska vi?” Frågade jag.
”Sch! Kom med bara” viskade hon och lade fingret för munnen. Jag skrattade lite lågt åt henne. Och jag följde efter henne.
Plötsligt när vi gick så vände hon sig om mot mig och hennes ansikte närmade sig mitt. Hon log mot mig och jag log tillbaka.
När våra läppar möttes så kände jag hur hennes mjuka lena läppar särades försiktigt.
Jag la handen på hennes kind. Men plötsligt slutade hon kyssa mig och tittade oroligt på mig.
”Justin!” hörde jag någon ropa långt borta.
Sandra släppte taget om min hand och tittade besviket på mig, sedan gick hon iväg, bort från mig. Jag bara stod där och tittade efter henne.
”Justin!” ropade någon igen, den här gången närmare. ”Justin hallå?!”
*Bank bank*
Jag vaknade med ett ryck och insåg att det bara hade varit en dröm. Det bankade på dörren.
”Justin sover du?” Det var mammas röst, jag klev upp och gick och öppnade dörren.
”Hej mamma” sa jag trött och gnuggade ögonen.
”Sov du?” Frågade hon.
”Ja jag vaknade nu” svarade jag.
”Klockan är ju redan halv ett på dagen, hur länge var du vaken inatt?” Frågade mamma och log.
”Jag vet inte, inte så sent.. Tror jag” svarade jag.
”Du har ledigt idag i alla fall. Jag har en överraskning till dig förresten” sa mamma och log finurligt. Jag rynkade på ögonbrynen.
”Vadå för hemlighet?” Frågade jag.
”Klä på dig och kom ner till lobbyn så får du veta” sa hon och log.
”Okej jag är där nere om tjugo minuter” sa jag och sedan stängde jag dörren.

Jag tog en snabb dusch och sedan klädde jag på mig ett par svarta byxor och en vit t-shirt. Jag drog snabbt på mig ett par skor och sedan gick jag ner till lobbyn.
När jag kom ner så såg jag mamma stå och prata med någon tjej med lila tröja som stod med ryggen emot mig. Jag kände först inte igen henne.
”Justin” sa mamma och log mot mig när jag kom gåendes ner för trappan. Tjejen vände sig om.
”Selena!” Utbrast jag och sprang fram till henne och kramade henne länge och hårt. Hon skrattade i mitt öra.
”Justin nu får du släppa mig. Det gör ont” skrattade hon.
Jag släppte henne och tittade sen på först henne och sen mamma.
”Men hur?” sa jag bara.
”Jag hade en konsert här i närheten igår och din mamma ringde mig och frågade ifall jag ville komma hit” sa Selena och log mot mamma som log tillbaka.
”Det är ju toppen! Ska vi gå ut och göra nånting?” Föreslog jag.
”Gärna” svarade Selena och log.

Det var bara några få tjejer kvar utanför lobbyn så dom hälsade vi lite snabbt på och sedan började vi gå iväg. Ett tjugotal meter bakom oss gick Kenny.
Jag sneglade lite på Selena, jag hade verkligen saknat henne. Hon var en äkta vän, jag kunde prata om allt med henne.
Inget kunde få oss att sluta vara vänner, vi hade inte ens blivit sämre kompisar när det börjat gå rykten om att vi dejtade.
Jag gillade verkligen att umgås med henne, hon visste hur det var att vara känd. På något sätt så kände jag mig normal när jag var med henne, jag kände mig mänsklig.
”Så Justin, nu måste du berätta” sa Selena.
”Berätta vadå?” Frågade jag och försökte låta som att jag inte förstod vad hon menade. Hon tittade menande på mig och höjde på ögonbrynen.
”Vad är det som har hänt med din tjej, Sandra?” Frågade hon.
”Allt gick bara fel.. Jag åkte och överraskade henne i Miami och var där ett tag sen blev jag tvungen att åka iväg på turné och då var jag en idiot och bjöd med mig Jasmine istället för henne och nu verkar det som att hon inte vill prata med mig..” förklarade jag.
”Varför bjöd du med dig Jasmine istället?” Frågade hon förvirrat.
”Jag vet inte, det var innan jag träffat Sandra och allt var klart med Jasmines föräldrar så jag tänkte att det inte gick att ändra då. Typ att det var försent” sa jag. 
Selena sa inget utan gick bara och tittade rakt fram och plötsligt log hon för sig själv.
"Vad är det?” Frågade jag och armbågade henne lätt i sidan.
”Nej jag är bara förvånad” sa hon och flinade.
”Varför då?”
”Senast vi träffades sa du att du trodde att du aldrig skulle kunna dejta ett fan eftersom dom bara skulle gilla dig för att du var känd och inte för vem du verkligen är” sa hon och tittade på mig. Jag skrattade lite och log snett.
”Ja.. Sandra är… speciell. Jag har aldrig träffat en tjej som henne” sa jag och log bredare.
”Hon lös upp första gången du såg henne, eller hur? Du såg för första gången ljuset, du..” retades Selena men jag avbröt henne.
”Äh lägg av!” sa jag och petade henne lite löst på magen, vi båda skrattade högt.
Jag älskade att umgås med Selena, det var inte som att umgås med andra, vi kunde verkligen ha kul tillsammans. ”Nej men allvarligt Justin, jag är glad för din skull. Det var på tiden att du träffade en bra tjej” sa Selena och log mot mig.
”Tack” svarade jag bara och log tillbaka.