"Jag vill vara din" sa jag efter en stund. Justin sa inget utan drog mig bara närmre intill honom.
Sedan pussade han min panna och höll om mig. Jag log och la mitt huvud på hans bröstkorg.
Det kändes underbart att få känna hans andetag och höra hans hjärtslag. Jag tittade upp på honom och han mötte min blick.
"Du är den finaste jag vet" sa han. Våra ansikten möttes och vi kysste varandra.
"Jag älskar dig Justin, på riktigt" sa jag. Han log stort.
"Och jag älskar dig, mitt hjärta" sa han och kramade om mig hårdare. Vi kysstes igen...

---

Det kändes så himla rätt, hans läppar mot mina. Jag drog honom närmare mig och jag ville inte släppa taget om honom. Kyssen tog slut men vi låg kvar och höll om varandra.
Hans ena arm låg bakom min nacke och han strök med handen längs min ena arm och jag fick rysningar.
Hans andra hand hade han på min kind och han smekte min kind med sin ena tumme. Jag skulle kunnat lega där i en evighet.
Han sa ingenting, inte jag heller. Jag visste inte ens vad jag skulle säga. För om jag sa någonting så skulle det förmodligen bara sabotera den här perfekta stunden.
Vi låg där länge, jag vet inte hur länge för jag höll inte koll på klockan. Plötsligt ringde Justins mobil. Han satte sig försiktigt upp för att inte göra illa mig.
"Justin" svarade han. Han satt tyst och sen spärrade han upp ögonen. "Var det ikväll?" frågade han och lät stressad. "Aha, mm.." fortsatte han. "Nej jag kommer inte, inte ikväll. Jag ska vara med Sandra... Aa bra. Hejdå, vi hörs" sa han och sedan la han på.

"Vem var det där?" frågade jag nyfiket.
"Scooter" svarade han. "Jag skulle egentligen ha åkt hem till honom idag, vi skulle käka och kolla på film. Hela crewet."
"Okej, men var inte Scooter här nyss?" frågade jag förvånat.
"Han åkte för ett tag sen. Ungefär när jag kom hem" svarade han.
"Jaha.. Är du säker på att du inte ska med dit då?" frågade jag tveksamt.
"Helt säker. Jag vill vara med dig ikväll, ingen annan.."
"Jag kan följa med dig ifall du verkligen vill dit?" föreslog jag.
"Nej, vi stannar hemma ikväll" svarade han bestämt och pussade mig på näsan.
"Okej" svarade jag och log lite mot honom. Det gjorde mig faktiskt glad att han hellre umgicks med mig än med sitt crew.
Jag satte mig upp i hans säng, bredvid honom. Han sneglade lite på min hand och tog den försiktigt. Jag kramade om hans hand med min och då verkade hans nervositet lägga sig lite.
Det var fortfarande lite spänt mellan oss men jag försökte att inte tänka på det. Det var nog ändå självklart med tanke på att vi nyss bråkat? Det skulle ju bli som vanligt snart, hoppades jag iallafall.
"Hallå Sandra?" sa Justin och viftade med händerna framför mitt ansikte. Jag blinkade med ögonen några gånger.
"Jag fick stillblick" sa jag.
"På mig?" frågade han lite flörtigt. Jag skrattade.
"Ja precis... Du, vill du sova hos mig inatt?" frågade jag och jag kände mig faktiskt nervös. Tänk om han skulle säga nej? Till min stora lättnad sken han upp.
"Gärna, jag måste bara fråga mamma.."

Justins perspektiv

Jag släppte hennes hand och sen sprang jag ner för trappan till nedervåningen.
"Mamma?" ropade jag.
"I köket" ropade hon tillbaka. Jag sprang in till köket och där satt hon och läste en tidning.
"Hej" sa hon och skrattade när jag bromsade in vid dörren och höll på att ramla. "Varför är du så glad helt plötsligt? Du har ju varit så nere?" frågade hon.
"Ja jag..." började jag men ändrade mig. "...Sandra är här och jag undrar ifall jag får sova hos henne idag. Om det går bra?"
"Ja det är klart det går bra. Men bråkade inte ni nyss..?" frågade mamma oroligt.
"Nej vi har löst det. Det var bara missförstånd. Oroa dig inte" sa jag och gick fram och kramade henne. Hon pussade mig på kinden.
"Ring mig imorgon" sa hon när jag gick iväg.
"Självklart" ropade jag över axeln.
Jag sprang upp till mitt rum och Sandra satt kvar på nästan samma ställe på sängen. Hon tittade upp på mig när jag kom in i rummet.
Jag tog fram en ryggsäck och slängde i ett par kalsonger och lite andra saker. Sen tog jag på mig en tjocktröja och efter det så gick jag fram till Sandra och sträckte ut min hand mot henne.
"Ska vi åka?" frågade jag.
"Visst" svarade hon och tog min hand.
Vi gick ner och tog på oss våra skor och jackor. Sen gick vi ut till min bil och satte oss i den.
När jag skulle köra ut från uppfarten så kom en annan bil och svängde in som blockerade våran väg. Jag kände igen personen bakom ratten på den andra bilen och klev ur för att hälsa.