Vi kom fram till ytterdörren och det stod folk utanför huset också, på altanen och alla skrattade och pratade.
Jag höll nästan på att skrika när jag såg kändisar som till exempel Jonas Brothers. Det här var inte sant. Men jag koncentrerade mig på att vara lugn. Det sista jag ville göra var ju att skämma ut Justin. Jag var ju själv ihop med en världskändis, då kunde jag ju inte bara flippa ur hur som helst. Jag ville nästan skratta åt mig själv.
Ytterdörren stod öppen så vi klev in. Direkt vi kom in så la folk märke till oss och någon skrek:
"Demi, Justin är här nu!"
Demi kom från ett annat rum och när hon såg oss så sken hon upp.

---

Demi kom fram till oss och Justin sträckte ut armarna. De kramades.
”Grattis Demi-girl!”sa han glatt och log brett.
”Taaaaack little J!” svarade hon och skrattade. Sedan vände hon nyfiket blicken mot mig.
”Är det här tjejen som har fått hela världens favoritkille på fall?” frågade hon och log vänligt mot mig igen.
”Haha ja, det här är min favorite girl” svarade Justin och log triumferande.
”Hej Demi! Och grattis på födelsedagen! Jag är Sandra” sa jag blygt och kramade henne. Jag var otroligt nervös och undrade vad hon tyckte om mig.
”Tack sötis!” svarade hon och fortsatte: ”Välkommen hem till mig! Känn er som hemma och säg till om ni behöver något!”
Demi var verkligen en jättegullig tjej och jag slappnade av lite när jag märkte att hon verkade gilla mig också. Sedan försvann hon iväg igen, hon hade ju en fest att ta hand om och det kryllade av folk som ville prata med henne.

Justin tog min hand och vi gick lite längre in i huset. På vägen träffade vi flera personer som Justin kände och han presenterade mig för dom. Alla var väldigt trevliga mot mig och skrattade och skämtade på som vanligt. Ingen stel stämning. ”Skönt!” tänkte jag och släppte loss mer och mer.
Det märktes dock att folk var nyfikna på oss. Justin Bieber och hans okända flickvän liksom. Det hade skrivits mycket om oss i skvallerpressen.

Vi minglade runt, åt av den fantastiska maten och pratade på med alla gäster. När Taylor Lautner från Twilight-filmerna kom fram och snackade med oss höll jag på att dö av lycka. Han var tusen gånger snyggare i verkligheten och väldigt charmig och rolig. Justin och han skämtade med varandra och Taylor ställde lite frågor till mig då och då.
När han sedan skulle gå vidare gjorde han och Justin något handslag och sen kramade han om mig. Mitt hjärta slog ett extra slag och jag rodnade lite.
När Taylor hade gått puffade Justin till mig lite lätt i sidan och skrattade.
”Du rodnade” sa han retsamt.
”Eh oj. Fan vad pinsamt. Det är bara det att...”
”Att du inte riktigt har vant dig vid att stöta på alla dina idoler på en och samma kväll och snacka med dom som om ni känt varandra i år” fyllde Justin i och log gulligt.
”Hehe ja, precis så” svarade jag, log och kände hur det brände till lite i kinderna igen. Justin skrattade kärleksfullt mot mig och sen gick vi vidare.

Vid det här laget hade festen kommit igång på riktigt och vi hade riktigt kul. Musiken var hög och folk var inte rädda för att dansa. Det spelades mycket av Demis, Selenas, Mileys, Jonas Brothers och Justins musik förstås men även andra kända partyhits. Jag och Justin dansade med Chaz, Ryan, Caitlin och Christian (som jag kom väldigt bra överens med) när någon knackade mig på ryggen.


Justins perspektiv

Det var ett rejält drag på Demis fest och Sandra verkade ha väldigt kul. Jag också såklart. Det kändes underbart att äntligen få visa upp min vackra tjej och presentera henne för alla mina vänner/kollegor.
Ryan, Christian, Caitlin och Chaz hade varit väldigt förväntansfulla över att få träffa henne och när jag väl presenterade dom för varandra så klickade de allihop på en gång. Det glädje mig verkligen och det var en väldig lättnad att Sandra och Caitlin gick så bra ihop också med tanke på mitt och Caitlins förflutna.
Vi dansade till Mileys låt "Can't be tamed" när jag såg en välbekant person komma vinglande mot vårat håll. När jag såg vem det var slutade jag le och sneglade på Sandra. Hon var fortfarande superglad men såg förvånad ut när någon knackade henne på axeln. Hon vände sig om.
Framför henne stod nu Jasmine och flinade. "Men åh, vad gör hon här?" tänkte jag och blev irriterad.
Sandras mungipor drogs ner i samma stund hon såg Jasmine.
"Heeeeej allihopa!" halvskrek Jasmine och tittade retsamt på Sandra.
"Hej Jasmine..." svarade Sandra och mina vänner. Själv stod jag bara och tittade surt på henne. Jag antog att hon bara var här för att ställa till med en scen eller förstöra något. Hon kände ju inte ens Demi, utan hade antagligen fått reda på festen genom rykten. De spreds snabbt här i La-la-land, ryktena alltså. 
Hon var inte inbjuden, det visste jag säkert. Jasmine var inte så omtyckt i de här kretsarna...
"Fan vad dött det verkar vara här" sa Jasmine kaxigt. "När ska folk börja slappna aaaaaaav egentligen?" fortsatte hon sedan sluddrigt. Jag tittade misstänksamt på henne:
"Jasmine? Är du full?" Hon himlade med ögonen och flinade mot mig:
"Men Justin kom iiiiigeeeeen! Det är ju fredaaag babyyy!"
Jag skakade på huvudet och utbytte några blickar med Sandra. Hon verkade förstå vad jag menade och nickade.
"Jag kommer snart. Ska hjälpa Jasmine härifrån" sa jag tyst till henne. Hon nickade en gång till och log mot mig. Shit alltså, hon var alltid så förstående.

Jag gick fram till Jasmine och följde henne ut genom huset till trappen utanför. Där ringde jag på en bil som skulle hämta upp henne. Lika bra tänkte jag, innan hon ställer till med något som sårar Sandra. Det får inte hända igen. Hon hade redan sabbat tillräckligt för oss.


Sandras perspektiv

När Jasmine kom till festen kände jag på en gång hur irritationen sköljde över mig som en våg.
Hon var jättefull så Justin bestämde sig för att följa henne ut och fixa så att hon kom hem, snäll som han var.
Jag litade verkligen inte på Jasmine så jag oroade mig lite för att hon skulle försöka kyssa Justin eller någonting,
men jag orkade inte tänka så, så jag satte mig och snackade med Ryan och Caitlin istället.
Dom berättade roliga historier från Canada-tiden och jag skrattade. De var verkligen roliga. Och snälla.

Mitt i en skrattattack tittade jag upp och såg någon komma gåendes till soffgruppen där vi satt. Jag trodde inte mina ögonen när jag kände igen personen. Det var inte sant. Vad i hela världen gjorde Nick här? Nick från Miami!? Han kom närmare oss men stannade en bit bort och vinkade åt mig att komma dit. Jag suckade högt.
Caitlin och Ryan tittade frågande på mig och jag sa bara snabbt:
"Jag känner den där killen. Jag måste snacka med honom"
De verkade förstå och reagerade inte konstigt utan sa bara:
"Okej, vi ses!" och fortsatte prata med varandra.
Jag gick fram till Nick och utbrast förvånat:
"Nick! Vad gör du här?"
"Let's just say...Jag hörde en liten fågel viska i mitt öra att du skulle vara här. Så jag bestämde mig för att åka hit. Jag ville träffa dig!" sa han lite hemlighetsfullt och försökte le flörtigt. Han kramade om mig och jag kände att han luktade starkt av alkohol.
"Eh okej!" sa jag och försökte låta glad, fast jag egentligen var lite misstänksam. 
"Kom...vi går iväg och sätter oss där borta" sa Nick och pekade mot ett hörn där det stod två skinnfåtöljer brevid varandra.
"Mhm, visst!" svarade jag och kände hur han la sin arm runt min midja och drog mig tätare intill sig.
Vi satte oss i fåtöljerna och Nick började prata på om Miami, surfing och att han och hans kompisar hade varit på en galen fest häromdagen. Jag var inte så imponerad av hans snack men försökte ändå vara glad och hålla samtalet igång. Egentligen satt jag och tänkte på Justin. Jag förstod heller inte varför Nick var här i Kalifornien nu och hur han hade fått reda på den här festen? Jag var tvungen att fråga honom.
"Nick..." började jag och tittade ner lite i golvet.
"Vad är det gullet?" sa han.
"Varför är du här egentligen?" frågade jag och vände blicken mot honom igen. Han log mot mig och flyttade sig närmare mig så att hans arm snuddade vid min. Jag ville inte sitta sådär nära honom så jag flyttade mig diskret en liten bit ifrån honom.
"Jag vill ju träffa dig..." sa han och blev närgången igen. Jag ryggade tillbaks litegrann.
Han fattade inte vinken utan närmade sig igen. Den här gången var han väldigt nära. Han lutade sig ännu närmare mig, mot mitt ansikte och innan jag hann göra något snuddade hans läppar vid mina. Jag tryckte bort honom och flyttade mig ännu en gång ifrån honom.
"Vafan håller du på med?" sa jag argt.


Justins perspektiv

Efter en lång väntan på bilen som skulle hämta Jasmine kom den äntligen och jag gav chauffören adressen till hennes hus. När hon skulle gå in i bilen snubblade hon till och ramlade in i dörren. Det var inte så farligt men Jasmine låtsades gråta för att få min uppmärksamhet. Jag skakade på huvudet och hjälpte henne sätta sig.
Hon var allmänt jobbig och klängig så jag sa tillslut irriterat:
"Men lägg av Jasmine!" Hon flinade bara och jag stängde igen bildörren.

När jag gick upp mot huset igen tänkte jag på Sandra. Jag ville bara gå in och krama om henne och be om ursäkt för att Jasmine varit jobbig och för att jag varit tvungen att lämna henne ensam på festen ett tag.
Jag kom in i huset och möttes av den höga musiken. Just nu spelades min låt "Runaway Love" och jag log lite för mig själv och började nynna på texten medans jag svepte med blicken över rummet för att hitta Sandra.
Jag såg henne ingenstans så jag gick vidare till en annan del av huset.
Där satt hon i en fåtölj brevid någon och snackade. Det var en lång kille som jag först inte kände igen.
Jag började gå mot dom. När jag kom närmare såg jag att killen hela tiden försökte flytta sig närmare Sandra.
Jag blev irriterad och kände hur beskyddsinstinkten inom mig kom fram.
Jag gick närmare och såg plötsligt att killen lutade sig ännu närmare Sandra och...kysste henne!
Hjärtat började bulta hårt och jag spände knytnäven.

---

Oj då! Vad händer nu?!
Berätta gärna vad ni tror och kommentera vad ni tyckte om det här avsnittet! Eftersom att jag är ny här på bloggen så vill jag gärna veta vad ni tycker är bra och så! :) Och så hoppas jag att ni gillade den här episoden :)
Ha det bra! /Sofia