Life is'nt right without you - Episode 32
Bilden i artikeln
Sandras perspektiv
Minuterna gick och jag blev mer och mer orolig över varför han inte svarade på mitt senaste sms.
Tänk ifall Jasmine raderat det innan han hunnit läsa det och nu trodde han att jag aldrig mer ville ha honom?!
Jag hade skrivit: ”Justin, förlåt för att jag är en idiot. Jag behöver tid men jag vill fortfarande inte släppa dig. Du är den finaste killen jag nånsin har träffat”
Och förmodligen skulle han aldrig få veta det.. Jag var arg på Jasmine fast jag inte ens visste ifall det var sant. Hennes mobil batteri kanske var slut bara? Jag vet inte.
”Då har vi landat på LA flygplats. Vi tackar för en bra resa och utgångarna finns längst fram och längst bak på planet. Tack” sa en kvinnlig röst i högtalaren.
Jag tog min väska och reste mig upp, jag gick mot utgången och snubblade nästan på en kvinnas väska, hon fräste något på franska till mig. Jag ryggade rädd undan.
När jag var ute ur planet och gick mot välkomsthallen så såg jag Vanessa och Linnea stå där med ett stort plakat där det stod ”Welcome home Sandra”
När dom fick syn på mig så började dom skrika och hoppa, jag skrattade åt dom, dom var verkligen helt galna! Jag sprang in i deras famnar och vi alla tre kramades.
Jag kände mig jätte löjlig som fällde en liten tår när vi kramades men jag hade saknat dom så himla mycket.
Men jag kunde inte låta bli. När vi slutat kramas så tittade jag bakom dom.
”Men hur ska vi komma hem? Är inte dina föräldrar här?” Frågade jag och tittade på Vanessa.
Hon flinade mot mig. ”Kom, jag kan ta den där väskan” sa hon och tog en av mina väskor, Linnea tog den andra så att vi alla tre bar på en var.
När vi tillslut kom ut från flygplatsen trots allt knuffande så stannade tjejerna vid en snygg bil. Jag tittade förvirrat på dom och höjde ena ögonbrynet.
Vanessa stoppade handen i ena fickan utan att släppa min blick och tog upp en bilnyckel. Hon tryckte på den och då blippade bilen till.
”Va?! Är det din?” Frågade jag imponerat.
”Ja du vet... Du missade ju mitt sweet-16-party” sa Vanessa och log brett.
”Du skojar! Fick du en sån här bil i födelsedagspresent?!” Hon nickade.
”Visst är det perfekt? Då kan vi åka vart vi vill” fyllde Linnea in.
”Ja perfekt!” Sa jag och skrattade. Mitt skratt lät inte ansträngt eller framtvingat, det lät lätt.
Lätt precis som allt annat var med Vanessa och Linnea. Så länge jag inte lät dom dåliga tankarna ta över.
Jag var så glad att jag hade dom här två som bästisar, dom fick mig att tänka positivt.
På vägen hem i bilen satt vi alla tre och sjöng högt till California girls med Katy Perry. Plötsligt skruvade Linnea ner volymen på radion och vände sig sen mot mig.
”Nu måste du berätta allt som har hänt” sa hon allvarligt.
Det högg till i bröstet på mig, jag ville inte bli påmind, ville inte bli ledsen igen… Men jag drog ett djupt andetag och sedan berättade jag allt, precis allt.
Jag berättade om hur han hade överraskat mig den där dagen på stranden, hur bra han kom överrens med mina föräldrar, alla roliga saker vi gjort tillsammans och allt annat.
Linnea tittade allvarligt på mig när jag berättade, Vanessa slängde oroliga blickar på mig i backspegeln då och då eftersom hon körde.
”Men gud gumman..” sa Linnea när jag tystnat och jag hade tårar i ögonen. Hon kramade mig.
När vi var hemma hos Vanessa och hade fixat i ordning sängar och allt så satte jag mig vid hennes dator.
Jag öppnade internet och på startsidan var det en artikel om Justin. Det var en bild på honom tillsammans med en tjej.
Jag kände igen mig själv bakifrån fast man inte såg mitt ansikte. Vi gick tätt intill varandra och våra armar var ihopsatta.
”Titta det här är jag!” Sa jag till tjejerna. Dom ställde sig bakom mig och vi alla tre läste artikeln.
”Popstjärnan Justin Bieber sågs för några dagar sedan tillsammans med en ung tjej gå runt på Miami’s gator. Vem flickan är är ännu okänt. Justin och flickan sågs umgås hela dagen och dom hoppade in i samma taxi när dom åkte därifrån. Kan den här flickan vara anledningen till att Justin setts gråtandes på Miami flygplats bara några dagar efter?” Jag suckade och bytte snabbt sida till twitter.
omg!