Justin och hans team innan konserten

Jag behövde inte använda toaletten men när jag kom in på toaletten så tittade jag mig i spegeln.
Jag såg väldigt trött ut och jag var osminkad. Om det inte hade varit för att jag hade haft på mig en lila mjukisdress så hade jag sett helt färglös ut.
Jag såg väldigt blek ut fast jag i själva verket faktiskt hade blivit riktigt brun under dom här veckorna.
Jag brukade inte sola så mycket när jag var hemma eftersom jag var van vid att det nästan alltid är soligt men i Miami hade det inte funnits lika mycket att göra.
Jag rättade till frisyren lite och sedan gick jag tillbaka till min plats. Jag tog upp min mobil och såg att jag hade fått 3 nya sms. Jag öppnade det första som var ifrån Linnea.
”Sandra, jag och Vanessa står redan på flygplatsen och väntar på dig. Om en halvtimme träffas vi. Då är vi alla samlade igen, awesome!! xx Linnea” Jag svarade snabbt på smset.
”Ja, jag saknar er så mycket. Hälsa Vanessa också. Jag älskar er tjejer xx”

Sedan öppnade jag nästa sms och såg att det var ett nummer som jag inte hade.
”Jag vet att betett mig som en idiot. Men snälla ge mig en till chans. Vet att du behöver lite tid för dig själv men jag kan verkligen inte sluta tänka på dig.. xx Din J föralltid”
Jag fick nästan tårar i ögonen. Jag stängde av min mobil och satt sedan och stirrade rakt in i ryggstödet på stolen framför.
Men efter ett tag ångrade jag mig och satte på mobilen igen.
”Jag behöver tid Justin, acceptera det. Vad har hänt med din mobil förresten? Det här är ju inte ditt nummer xx Sandra” Skrev jag och drog sedan ett djupt andetag.
Han hade aldrig svarade snabbare. *Pling*

Justins perspektiv

Jag satt spänt och väntade på att Sandra skulle svara. Det tog ett tag innan hon svarade och jag började otåligt trumma med händerna på bordet.
*Pling* ”Jag behöver tid Justin, acceptera det. Vad har hänt med din mobil förresten? Det här är ju inte ditt nummer xx Sandra”
Jag läste den första meningen två gånger och jag fick ont i bröstet.
”Du ska få all den tid du behöver. Jag smsar från Jasmines mobil. Min har gått sönder xx Justin” skrev jag med darriga händer. Jag kände en hand på min axel.
”Justin hur är det?” Frågade Jasmine och log mot mig.
”Det är bra. Tack för att jag fick låna din mobil, här” sa jag och gav henne mobilen. Hon log fortfarande mot mig.
”Kom nu snygging det är snart dags att uppträda” sa hon sedan och fnissade.
Jag skrattade med henne men mitt skratt lät ansträngt. Hon verkade inte märka det.
Jag gick och klädde på mig mina scenkläder och sedan när jag var klar så gick jag ut ur mitt rum. Det sprang runt folk överallt.
Jag stod bara och stirrade rakt fram medans massvis av människor fixade saker runt mig.
Några satte dit min mick, andra kollade så att micken och allt fungerade. Lite längre bort i korridoren stod Jasmine och Chaz.
Dom båda log mot mig, Jasmine vinkade och gjorde ett ”rock-it-tecken” som hon kallar det och sträckte ut tungan mot mig. Jag skrattade lite.
”Kom igen nu JB, det är dags att gå upp på scenen” sa Usher och klappade mig två gånger på ryggen.
Jag bestämde mig för att rycka upp mig och göra det bästa av det här.
”Okej kom igen nu allihopa! Låt oss göra det här bra!” Skrek jag och alla jublade.
Alla arbetare och liknande som dansare, vänner och min mamma samlades i en ring. Usher dök upp vid min ena sida och log mot mig. Vid min andra sida stod mamma.
Vi alla stod där och lyssnade medans Scooter pratade om mig. Jag tittade runt mig och insåg hur bra jag hade det. Runt mig stod alla mina närmsta, den enda som fattades var Sandra..
Jag log när Scooter sa hur stolt han var över mig. Och när alla sa ”Justin, Justin, Justin”.
Sedan tog alla varandra i händerna och vi bad. Jag var faktiskt lite nervös nu, men det var bra. Då gick det oftast bättre.
Alla i teamet körde vår hejarramsa och sedan var det dags för att gå upp på scenen.
Jag ställde mig på plattan som jag skulle åka upp för när jag skulle komma upp från golvet.
När jag långsamt åkte uppåt och publiken skrek så log jag brett.